Sagor är en av flera texttyper elever ska få ta del av under sin skolgång och sagan kan användas på flera sätt samt för olika syften. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om sagans didaktiska potential i svenskundervisningen i förskoleklass och årskurs 3. Studiens syfte avses besvaras med tre frågeställningar: Hur beskriver lärare i förskoleklass och årskurs 3 att de använder sagor i svenskundervisningen? På vilka sätt upplever lärare att elever utvecklas genom att ta del av sagor i svenskundervisningen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur lärarna förklarar sagans användning i svenskundervisningen? Studiens frågeställningar besvaras genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien utgår från är sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet för studien visar att lärare använder sagor för flera olika syften, men högläsning, skrivande och samtalande är det lärarna förklarar att de använder sagan för främst. Genom detta kan elever utveckla läsförståelsen, sitt sagoskrivande och lärarna upplever också att elever kan utveckla sina kompisrelationer när sagan används för att diskutera värdegrundsfrågor. I diskussionen diskuteras de metoder som används för studien. Även det resultat som framkommit i studien diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Slutligen skrivs förslag på vidare forskning fram. / Fairy tales are one of several text types pupils should be exposed to during their schooling and the fairy tale can be used in several ways and for different purposes. This qualitative study aims to contribute knowledge about the didactic potential of fairy tales in Swedish teaching in preschool class and year 3. The purpose of the study is intended to be answered with three questions: How do teachers in preschool class and year 3 describe that they use fairy tales in Swedish teaching? In what ways do teachers feel that students develop by taking part in fairy tales in Swedish teaching? What are the similarities and differences between how teachers explain the use of fairy tales in Swedish teaching? The study's questions are answered through semi-structured qualitative interviews that were transcribed and analyzed through a thematic analysis. The theoretical starting point from which the study is based is socio-cultural perspective on learning. The results of the study show that teachers use fairy tales for several different purposes, but reading, writing and talking aloud are what the teachers explain that they use the fairy tale for primarily.  Through this, students can develop reading comprehension, their story writing and the teachers also experience that students can develop their friendships when the fairy tale is used to discuss basic values. The discussion discusses the methods used for the study. The results of the study are also discussed and linked to previous research. Finally, proposals for further research are presented.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur digitaliseringen påverkar läsutvecklingen hos elever, samt om digital läsning kan motivera och bidra till en ökad lust till läsning. Manuell och citeringssökning har varit de primära sökstrategierna för att finna relevanta artiklar. Artikelsökning via snöbollsurval har även förekommit för att utvidga sökfältet ytterligare. I litteraturstudien ingår vetenskapliga artiklar som berör grundskoleelevers läsutveckling och motivation i relation till digital läsning. Resultaten visar på i vissa fall att läsa digitalt och i tryckt text är relativt likvärdigt, men kan å ena sidan visa resultat som tyder på bättre läsförståelse vid digital läsning och å andra sidan visa att pappersbaserade läs test som görs för att bedöma läsförståelse är mer gynnsam. Resultatet visade även att oregelbundna mätningar som gjordes, avsedda att mäta elevers läsförståelse, läs flyt och läsattityder, så främjade digitala texter både läs flyt och läsförståelse. Fynd i resultatet visar på att omständigheter och inställning har betydelse för läsförståelse hos elever. Fortsättningsvis visar resultatet att äldre elever har bättre läsresultat när det kommer till internetbaserad läsning än vad yngre elever har. Vidare visar sammanställningen av artiklarnas resultat på att tillgängligheten till Internet ger lärare fler valmöjligheter till en varierad läskunnighetsundervisning. Generellt sett blir elever motiverade av att läsa digitalt. Detta gäller i synnerhet lågpresterande samt omotiverade elever.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogiskt utbildade hundförares erfarenheter av att använda läshundar som ett didaktiskt verktyg i läsundervisningen i årskurs F-3. Ett särskilt fokus riktas mot de erfarenheter pedagogiskt utbildade hundförare har av hur läshunden kan stötta elevers läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar har sex pedagogiskt utbildade hundförare intervjuats. Enligt den tidigare forskningen kan läshunden användas i skolan för att stötta elever i deras läsning. Forskning visar att läshunden har en positiv påverkan på elevers välmående och på elevers läsning. En viktig del i arbetet med läshunden är kommunikation och samspel därför utgår studien från det sociokulturella perspektivet. Resultaten i studien visare att de pedagogiskt utbildade hundförarna upplever att läshunden har en viktig betydelse för elevers läsning där läshunden bidrar med ett förbättrat välmående och motivation. Deltagarna uttrycker också att deras roll i arbetet är viktig eftersom deras pedagogiska utbildning bidrar till att de kan stötta eleverna i deras läsutveckling med hjälp av hunden. / <p>Svenska</p>

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

Sammanfattning/ AbstractEn examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Olof Sandgren, Examinator: Birgitta Lansheim. Dahlbeck, Viveka (2016). Lärares kunskaper och erfarenheter av elevers läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hpFörväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra till hur några lärares kunskaper och erfarenheter om läs- och skrivutveckling och bedömning av den ser ut jämfört med teori.Bakgrund: Det är stort fokus på både betyg och bedömning och det debatteras ofta om betygets vara eller icke vara vilket ställer högre krav på lärares kompetens om bedömning. Det visar sig i senaste forskning inom skola att lärare har brister i sina kunskaper om språk, läs- och skrivundervisning. Om lärare inte kan identifiera de elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, dröjer de insatser och åtgärder som behöver sättas in vilket går stick i stäv med skollagen (2010:800 5a§). Lagen säger att skolan ska ge eleven ett skyndsamt stöd. Formativ bedömning har signifikant betydelse för hur mycket elever lär sig. Enligt forskning ökar elevprestationer mest med denna metod (Wiliam & Leahy, 2015). Läraren behöver därför ha god kunskap om formativ bedömning, för att kunna ge eleverna återkoppling som för lärandet framåt.Syfte och frågeställningar: Jag vill jag ta reda på vilka kunskaper och erfarenhet lärare på en mellanstadieskola har om läs- och skrivutveckling och bedömning av den. Vidare vill jag ta reda på om lärarna använder bedömning formativt som ett verktyg för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket har gett ut olika stöd för lärare vid bedömning Nya språket lyfter är ett av dem som kan användas vid bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Jag vill ta reda på om lärarna känner till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning. Mina frågeställningar är: Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna om elevers läs- och skrivutveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter har lärarna av bedömning? Används något bedömningsstöd? Känner lärarna till och använder sig av Skolverkets stödresurser för bedömning som Nya språket lyfter och Skolverkets bedömningsportal?Teori: För att tolka och analysera intervjuer och observationer har en hermeneutisk ansats valts och ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Metod: Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer av tre lärare och osystematiska observationer av deras undervisning. Resultat: Undersökningen visar att lärarna har lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i, men är osäkra på hur de ska bedöma elevernas läs- och skrivutveckling. Det visar sig att lärarna använder olika metoder och arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning men man använder inte sig av något bedömningsstöd med koppling till kunskapskraven. Lärarna är inte insatta i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter och uttrycker att de behöver tid för att sätta sig in i det. Det framkommer ett behov av att diskutera och reflektera med kollegor om vad olika kvalitativa nivåer vid bedömning kan innebära, för de olika betygskriterierna. Lärarna vill ha gemensamma riktlinjer, en tydligare organisation och styrning av den gemensamma tiden. Lärarna menar att tid oftast används till annat akut än vad som är planerat.Implikationer: Speciallärare och specialpedagoger ska vara ett stöd för lärare och elever vid läs- och skrivutveckling och vara insatta i bedömning, kunskapskrav och betygskriterier. På skolan behöver man utveckla undervisningen så att man synliggör vad eleven kan och behöver utveckla genom formativ bedömning både för sig själv som lärare men även för föräldrar. Eleverna behöver bli delaktiga i sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning. Om inte formativ bedömning sker är det svårt för lärare och speciallärare att veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Om formativ bedömning används och bedömningsstöd som Nya språket lyfter kan eventuella läs- och skrivsvårigheter upptäckas i tid och därmed förebyggas. Skolan kan då möta eleven där hen befinner sig, i sin proximala utvecklingszon. Om man inte använder sig av formativ bedömning med bedömningsstöd finns en risk att kraven blir för höga på eleven som då kan förlora motivation och lust att lära. En annan risk är att uppgifterna är bekanta, för lätta, för eleven och då sker inte utveckling, eftersom eleven kommer känna det som repetition. Det kan göra att eleven blir uttråkad och tappar motivationen. Specialpedagogens och speciallärarens uppgift är att vara en kvalificerad samtalspartner och kunna ge konsultation, råd och stöd, till kollegor, föräldrar och andra berörda. Genom samtal, enskilt och/eller i arbetslag, med speciallärare, om bland annat bedömning och betyg, kan samsyn öka. En vidare undersökning på skolan med analys behöver göras för att se vad det är som hindrar lärarna från att använda bedömningsstödet Nya språket lyfter och formativ bedömning. Formativ bedömning kan sägas vara en möjlighet att förändra en lärandekultur och kunna skapa ett klassrumsklimat där elever får möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Utifrån analysen bör nya mål för förändring sättas upp.Nyckelord: bedömningsstöd, formativbedömning, läsutveckling, Nya språket lyfter, skrivutveckling, / Teachers' Knowledge and Experience of Reading and WritingDevelopment and Assessment of Reading and Writing

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse utifrån undervisning och bedömning i ämnet svenska för årskurs 4-6. Vår undersökning har byggt på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare deltog från tre olika skolor. Resultatet visade att lärares erfarenheter i ämnet svenska och anpassningen utifrån elevernas behov och kunskapsnivå har betydelse för hur undervisningen av läsförståelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av läsförståelse sker med hjälp av bedömningsmaterial, lärares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att främja elevers läsförståelse krävs det att lärarna anpassar lässtrategierna efter elevens behov och kunskapsnivå och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas på olika sätt och visar därmed att bedömningen av läsförståelse och lässtrategier ser olika ut på olika skolor.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om läslyftets betydelse för lärare och elever. De frågor som ställs är:•Vilken påverkan har Läslyftet haft för lärarens utveckling av undervisningen?•Vad anser lärarna har påverkat elevernas läsutveckling?•Vilken skillnad har lärarna sett på elevernas läsutveckling mellan klasser och årskurser som ingått och inte ingått i Läslyftet?För att kunna besvara mina frågor har jag genomfört en kvalitativ studie genom intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurser F-6. Lärarna kommer från samma skola och har medverkat i Läslyftet.Mitt resultat redogör för lärares erfarenheter av och funderingar över Läslyftet samt hur de ser på elevers utveckling genom Läslyftets modeller och arbetssätt. I resultatet blir det tydligt att lärare i undersökningen har utvecklats genom Läslyftet och att lärares utveckling har påverkat elevers utveckling positivt. I resultatet synliggörs det också att lärare utvecklats genom kollegialt lärande.I slutsatsen diskuteras lärares utveckling genom det kollegiala lärandet och fortbildningens betydelse för lärares utveckling av undervisning, samt bestående förändring av elevers utveckling genom Läslyftet.

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

Inledning Kommunikation är en viktig del av det sociala samspelet. Att kunna hantera skriven text, både som konsument – genom läsning och producent – genom skrivning, ger oss möjlighet att ta till sig ny kunskap och utföra rättigheter som varje enskild människa har i ett demokratiskt samhälle. Den tidiga utveckling i läsning och skrivning (tidig litteracitet) börjar redan vid barns födseln och sker under de tidiga levnadsåren. Förskolans roll är avgörande för att utbilda barnen till läsande och skrivande medborgare. I denna studie beskrivs hur förskollärarna arbetar kring barns tidiga litteracitet och vilka arbetssätt framgår i undervisningen kring detta. Syfte Syftet med den här studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver undervisning kring barns tidiga läs- och skrivutveckling i förskolan när det gäller barn mellan tre och fem år. Metod För att samla data till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som teknik. I intervjuerna har fem förskollärare deltagits. Samtliga arbetar i olika barngrupper med äldre barn i åldern mellan tre och fem år. Resultat Resultatet i studien visar att undervisning i tidig litteracitet sker vid sidan om till andra projekt i förskolan. Läs- och skrivutveckling ses som en vardaglig del av förskolans utbildning och finns inom flera olika undervisningssituationer. Vissa förskollärare tycker att skriv- och läsinlärning tillhör skolundervisning. I förskolan är barns intresse för skriftspråk en utgångspunkt till stödjande aktiviteter för att utveckla tidig litteracitet. I resultatet syns att arbete med böcker och högläsning är det mest återkommande situationer i undervisningen. Läsaktiviteter är upprepande medan skrivaktiviteter marginaliseras. De fysiska lärmiljöerna innehåller mycket material i form av böcker eller bokstavsymboler för att inspirera och utveckla barns intresse för texter. Användning av digitala verktyg framkommer på ett begränsat sätt. Undervisning i tidig litteracitet sker oftast på grundnivå i spontana lekfulla aktiviteter. Planering av innehållet och förberedelse kring materialet saknas under flera moment och är otillräckligt. En tydlig del av resultatet är att förskollärarna saknar en bredare kunskap och får sällan fortbildning kring barns läs- och skrivprocesser trots att de själva skulle vilja arbeta med det utvecklingsområde på en mer avancerad nivå.

Studiens syfte är att undersöka om läsgrupper är en vanlig arbetsmetod i F–3 och vilka fördelar samt nackdelar som finns med metoden. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Genomförandet av studien sker via enkätundersökning riktad till lärare som arbetar på lågstadiet. Resultatet visar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att läsgrupperna bidrar till bättre läsförståelse, ökat ordförråd och bättre gemenskap i klassen. Några av utmaningarna som respondenterna tar upp är personalbrist, stora elevgrupper och tidsbrist. Slutsatsen påvisar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att det finns många fördelar med metoden, som bättre självkänsla och ökat självförtroenden hos eleverna.