Sammanfattning/AbstractFors, Camilla och Hed, Åsa, (2019). Undervisare, utredare och utvecklare? Rektorers och lärares synsätt på speciallärarens verksamhet mot språk-, skriv- och läsutveckling. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSpecialläraruppdraget vilar på tre ben: undervisning, utredning och utveckling. Vår undersökning visar att det i huvudsak är de två förstnämnda som specialläraren mot språk-, skriv- och läsutveckling förväntas arbeta med. Undersöknings viktigaste bidrag är att få kunskap om speciallärarens roll som skolutvecklare behöver stärkas inom skolans organisation.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att studera de synsätt som finns på speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling i den kommun undersökningen genomförs. Vi vill förstå hur lärare och rektorer resonerar kring speciallärarkompetensen mot språk-, läs- och skrivutveckling samt undersöka och beskriva vilka förväntningar rektorer och lärare har på speciallärarens insatser mot språk-, läs- och skrivutveckling i den undersökta kommunen. Vilka uppgifter och förväntningar anser lärare och rektorer att speciallärare mot språk-, skriv- och läsutveckling har inom skolorganisationen? Finns det en samsyn mellan lärares och rektorers uppfattningar? TeoriFör att kunna bearbeta resultaten i studien utgår vi från teorier som rör specialpedagogiska perspektiv och från en vardagsteori som innefattar en hypotes kring att det råder vissa brister kring uppfattningen om speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling. De specialpedagogiska perspektiven samt innebörden av de centrala begreppen genomsyrar skolorganisationen som helhet och vi finner det viktigt att använda oss av dessa perspektiv. MetodUndersökningen grundar sig på intervjusvar från fem rektorer samt enkätsvar från 40 lärare. Kvalitativa intervjuer gjordes för att sedan analyseras utifrån en fenomenologisk ansats. Enkätsvaren bearbetades i ett statistiskt program.ResultatRektorer anser att specialläraren framför allt ska arbeta med elever. De fem viktigaste arbetsuppgifterna enligt rektorerna var språkutvecklande arbete, undervisning med enskilda elever, strategier för kunskapsinhämtning, kartläggningar och relationsbyggande. Lärarna trodde att speciallärarens uppgifter var planering för enskild elev, undervisning i mindre grupp, tillhandahålla elevanpassat material, enskild undervisning, stöd i klassrummet, samplanering med lärare för enskild elev, läs- och skrivutredningar samt pedagogiska utredningar. Lärarna ansåg att de fem viktigaste uppgifterna i princip var de samma som de trodde att specialläraren arbetade med förutom att de trodde att specialläraren arbetar i klassrummet och har samplanering med läraren för enskild elev. Dessutom framkom det att lärarna har svårt att skilja på vad som gäller vid extra anpassningar och särskilt stöd. Det fanns en viss samsyn kring de fem viktigaste uppdragen mellan rektorer och lärare.Specialpedagogiska implikationerResultaten i studien visar att rektorer och lärare primärt vill att specialläraren ska arbeta med elever enskilt eller i liten grupp. Vi kan se att inkludering är ett begrepp som fortfarande är aktuellt och skolan hamnar ofta i dilemmaperspektivet eftersom lösningar inte alltid är enkla. På de undersökta skolorna visar resultaten att det är i huvudsak undervisning och utredning som specialläraren ska ägna sig åt och utvecklingsarbete är enbart en liten del av tjänsten. Speciallärarens insatser inom skolutveckling kan bidra till kompetenshöjning.NyckelordDilemmaperspektiv, grundskolan, skolutveckling, speciallärarens arbetsuppgifter, språk-, skriv- och läsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt lärare uttrycker att de använder sig av i sin undervisning för elevernas läsutveckling och hur lärare kopplar detta till läslust. För att få reda på detta har vi genomfört intervjuer och skickat ut enkäter. Materialet för studien består av fyra intervjuer och 312 enkätsvar. Det sociokulturella och kognitiva perspektivet utgör undersökningens teoretiska ram och har varit en central del i vårt resultat och analys. Utifrån detta har vi kommit fram till att de arbetssätt som verkar vara ofta förekommande i arbetet med läsutveckling och läslust är högläsning, och då särskilt i kommunikativa sammanhang som till exempel boksamtal. Utifrån både tidigare forskning och de resultat vi har fått fram ser vi att en viktig faktor för elevernas läsutveckling och läslust är att de får samtala kring vad de har läst. Genom diskussion kring texter får eleverna en djupare förståelse och därmed ökar även lusten för fortsatt läsning.

Syftet med min undersökning är att skapa förståelse för hur lärare som jobbar i årskurs f-3 använder sig av digitala verktyg i svenskämnet. Mitt fokus har varit hur lärare upplever att digitala verktyg kan främja elevers språkutveckling. Mina forskningsfrågor är följande: Hur använder sig lärare av digitala verktyg i svenskämnet? Hur upplever lärare att digitala verktyg påverkar elevers språkutveckling? Vilka digitala verktyg är synliga i svenskundervisningen? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av två olika metoder. Dels har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att ha intervjuat fyra lärare i ämnet, dels en kvantitativ forskningsmetod där jag analyserat lärarstudenters observationsmaterial. Det sistnämna är en del av ett pågående forskningsprojekt lett av Eva Wennås Brante. Syftet med det projektet är att undersöka förekomsten av digitala verktyg i svenskundervisning på lågstadiet, samt med vilket fokus digitala verktyg används.I min studie har jag använt begrepp från det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet för lärande vid analys av data. Jag presenterar nationell och internationell tidigare forskning om digitala verktyg i språkutveckling. Resultatet av min undersökning visar att de allra flesta lärare dagligen använder sig av digitala verktyg i undervisning och att eleverna själva gör det flera gånger i veckan. Lärare kopplar sin dator till en projektor eller smartboard för att fånga elevers uppmärksamhet och för ett gemensamt lärande, medan elever använder datorer eller datorplattor främst som ett verktyg för skrivande. Det här framgår både i intervjuer och analys av observationer. Lärare ser positivt på digitala verktyg för att främja elevers språkutveckling, eftersom det bidrar till en variation i undervisningen vilket de menar ökar elevers motivation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem verksamma lärare väljer läsinlärningsmetod, hur de motiverar sina metodval samt vad som anses främja elevers läsutveckling. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av vårt resultat är det syntetiska- och analytiska perspektivet på läsinlärning, Reciprocal Teaching, litterära föreställningsvärldar samt stöttning. För att undersöka lärarnas tankar om elevers läsutveckling ställdes fem öppna frågor under fem kvalitativa intervjutillfällen. Resultatet visar att de verksamma lärarnas tankar om läsutveckling skiljer sig åt i vissa avseenden men att de i förhållande till teori och tidigare forskning uppvisar betydelsefulla likheter. De meningsskiljaktigheter som uppvisas i lärarnas utsagor gäller vilken ingång respektive lärare väljer att angripa läsinlärningen på. En annan skillnad handlar om hur strikt läraren ska vara i sitt val av undervisningsmetod. Likheter som påvisas i lärarnas utsagor är vikten av att individanpassa oavsett val av metod. Enighet råder även kring att högläsning och textsamtal är viktiga moment för elevers läsutveckling, så även vikten av ett gott samarbete med hemmet och betydelsen av en varierad undervisning. Detsamma gäller att få läsa tillsammans med en kompis som inger trygghet och stöd i läsningen.

Motivation anses vara av stor betydelse för elevers läsutveckling, vilket därmed utgör ett intressant område att undersöka. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning enligt sex svensklärare i årskurs F–3, samt att undersöka hur dessa lärare uppger att de stöttar omotiverade elever för att höja deras motivation i relation till deras läsutveckling. Studien präglas av den sociokulturella teorin där språket och det sociala sammanhanget är av stor betydelse. För att ge svar på studiens tre frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod, där sex svensklärare som arbetar i årskurs F–3 intervjuats.Enligt studiens resultat framgår det bland annat att läraren, hemmen och omgivningen anses vara av stor betydelse för elevers läsmotivation. Däremot uppges faktorer, såsom brist på läsande förebilder, ha en negativ inverkan på läsmotivationen. För att stötta omotiverade elever i deras läsutveckling framhålls bland annat vikten av en anpassad undervisning med elevnära innehåll. En slutsats baserad på studiens resultat är att det finns utvecklingspotential hos samtliga lärare gällande elevers läsmotivation. Denna slutsats grundar sig i det faktum att ingen av respondenterna nämner samtliga faktorer som aktuell forskning uppger höjer elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens.

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa. För att se till att alla barn får möjlighet att komma igång med läsningen är det centralt för skolorna att identifiera vilka elever det är som tidigt visar tecken på en svag läsinlärning. Forskning har visat att det är betydelsefullt med en tidig intervention och tidigt stöd för elever som riskerar att få en problematisk läsinlärning. Sedan 2019 finns det obligatoriskt för lärare i förskoleklass och årskurs 1 att använda bedömningsstödet som tillhandahålls av Skolverket. Detta för att garantera att eleverna som är i behov av stöd kommer att få det. Med anledning av detta så har syftet med denna studie varit att undersöka hur sex pedagoger ser på det obligatoriska karläggningsmaterialet och vilka metoder de arbetar utifrån för att ge alla elever möjlighet att komma igång med läsningen. Studien undersöker också vilka åtgärder som sätts in för elever som har en svag tidig läsutveckling. Resultatet visar att alla intervjuade ser det obligatoriska kartläggningsmaterialet som användbart men att det saknas test för avkodning vilket leder till att de använder sig av kompletterande kartläggningar för att testa detta. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

För att elever ska öka sin läsförmåga är det centralt att de får läsa mycket samt att de får undervisning och stöd när de ska bearbeta en text. På grund av att alla elever inte får tid till att läsa förlorar de som inte läser delar av sin läsförmåga. Syftet med studien är att utifrån den sociokulturella teorin undersöka hur elever uppfattar den enskilda läsningen i klassrummet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Totalt har tolv elever i årskurs 3 deltagit. När intervjuerna hade genomförts transkriberades de och sedan analyserades de utifrån en tematisk analys i sex olika steg. Resultatet visar att eleverna främst har en positiv inställning till enskild läsning, dock hade de önskat att få välja bok mer fritt. Det har framkommit i föreliggande studie att det finns både för- och nackdelar med det. Eleverna i studien berättar om viktiga aspekter som de behöver när det kommer till enskild läsning, dessa är: val av bok, lärarens stöd, tid till enskild läsning och efterarbete. Detta framkom i analysen av resultatet. / In order for students to increase their reading ability, it is central that they read a lot and that they receive instruction and support when they have to process a text. Since that not all students get time to read, those who do not read lose parts of their reading ability. The aim of the study is to examine, from the sociocultural lense, how students perceive individual reading in the classroom. The study is based on a phenomenographic approach and semi-structured interviews have been used to collect the empirical material. A total of twelve students in year 3 have participated. When the interviews were completed, they were transcribed and then analyzed based on a thematic analysis in six different steps. The results show that the students mainly have a positive attitude towards individual reading, however they would have liked to be able to choose a book more freely. It has emerged that there are both pros and cons to it. The students in the study talk about important aspects that they need when it comes to individual reading, these are: choice of book, teacher's support, time for individual reading and post-work. This emerged in the analysis of the results.

Läsning är en komplex aktivitet som består av många dimensioner och processer, bland annat avkodning. I de tidiga skolåren är avkodning en stor del av läsinlärningen. Det är den del av läsningen där skriftspråkets princip eller kod används för att komma fram till vilket ord som är skrivet. Om en elev har svårigheter måste skolan tidigt uppmärksamma dem. Mot denna bakgrund syftar föreliggande litteraturstudie till att undersöka avkodningsförmågan hos elever i grundskolans yngre åldrar. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur lärare kan arbeta för att främja avkodningsförmågan samt vad lärare kan göra för att förebygga att avkodningssvårigheter uppstår. Resultatet visar att lärarkompetens, kartläggning samt tidiga insatser är av stor vikt för en god läsutveckling. Forskningen belyser att kontinuerlig kartläggning av elevers avkodningsförmåga är av stor vikt för att eleven ska få möjlighet till extra anpassningar och stöd vid behov.

Att ha en god läsförståelse och att kunna tyda skrift är viktigt i dagens samhälle, därför ville vi med vår studie undersöka hur speciallärare i grundsärskolan undervisar och stärker elever med intellektuell funktionsnedsättnings läsinlärning och fonologisk medvetenhet. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig på Vygotskijs teori. Vi använder oss av kvalitativ metod och vi intervjuade åtta speciallärare som arbetar i grundsärskolan med elever i förskoleklass upp till årskurs nio. Resultatet visade att många av speciallärarna får skapa eget material, eftersom det är svårt att hitta bra material som är anpassade till och för elever i grundsärskolan, vilket är både tidskrävande och tar energi. Alla respondenter är överens om att det är viktigt med den tidiga läsinlärningen och alla arbetar på något sätt med läsinlärning och den fonologiska medvetenheten. Samtidigt beskriver speciallärarna utmaningen med att eleverna ligger på så olika nivåer kunskapsmässigt och åldersmässigt i klasserna och det kräver differentierad undervisning. Många speciallärare nämner också en till en undervisning som en god och framgångsrik strategi samt att det är viktigt med bra tillgång till resurser så som utbildade elevassistenter, datorer, Ipad, läromedel. Speciallärarna utryckte även att differentierad undervisning där gruppen delades upp, vilket gjorde att de vissa lektioner lämnade sin planering till elevassistenterna att genomföra. Speciallärarna beskriver utmaningen med att delegera sin planering till elevassistenter som ibland saknar pedagogisk utbildning. Detta kan leda till en förlust av kontroll över hur undervisningen genomförs, vilket är en oroande situation för specialläraren.