Studiens syfte är att med hjälp av aktuell forskning ta reda på hur lärares kompetenser och undervisningsmetoder kan främja lågstadieelevers läsutveckling. För att uppnå studiens syfte valdes systematisk litteratursökning som metod. Teorin som studien utgår ifrån är the Simple View of Reading där två komponenter, avkodning och språkförståelse, är beroende av varandra och är nödvändiga att behärska för att uppnå god läsförmåga. Det hittades elva studier av relevans i sammanhanget. Resultatet från dessa elva studier visade att lärare behöver behärska tre olika kompetenser för att utveckla elevers läsförmåga nämligen didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. De olika undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika var en intensiv bokstavsinlärning, olika metoder kring högläsning samt olika läsaktiviter där eleverna får träna på att läsa antingen individuellt, i par, grupper eller i helklass. Slutsatsen som kan dras är att lärarens kompetenser och val av metoder har stor betydelse för elevers läsutveckling och det är därför angeläget att lärare håller sig uppdaterade kring den senaste forskningen.

Studien syftar till att belysa lärares, speciallärares och specialpedagogers stödjande metoder och arbetssätt för elever med koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter är ett svårdefinierat begrepp då svårigheterna kan vara primära, situationsbundna eller sekundära. Arbetssätt och anpassningar kring dessa elever kan se olika ut då de behov som finns hos den individuella eleven kan se olika ut. Studien grundar sig framför allt i den sociokulturella lärandeteorin där scaffolding och zone of proximal development används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ i form av intervjuer där intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten i studien analyserades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultatet visar att samtliga informanter ser liknande problematik hos elever med koncentrationssvårigheter. Informanterna beskriver till viss del lika arbetssätt som de anser stödjande för dessa elever framför allt inom läs- och skrivundervisningen. Fortsättningsvis förespråkar informanterna olika metoder men där en variation av olika metoder anses vara det bästa. Informanterna lyfter även olika typer av anpassningar och hjälpmedel under intervjuerna. Resultatet i studien visar även vissa kopplingar till både den kognitiva och den behavioristiska lärandeteorin, där även begreppet förstärkningsprincipen från den behavioristiska lärandeteorin lyfts av informanterna. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärare är i behov av stöd i arbetet med dessa elever och att det är skolans ansvar att utforma undervisningen så att den stödjer samtliga elevers behov, oavsett eventuella svårigheter.

Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka de digitala verktyg som används i undervisningen av sju grundskollärare och för att öka kunskapen om lärarnas uppfattningar och erfarenheter kring digitaliseringens påverkan på elevers läsutveckling i årskurs 4. Undersökningens ansats är kvalitativ. Metoden som används för datainsamling är frågeformulär som besvaras av sju lärare i tre olika skolor inom Mälardalen. Några av studiens viktigaste resultat är att informanterna använder digitala verktyg så som e-böcker och inläsningstjänst när det kommer till läsning av skönlitteratur. Digitala verktyg har visat sig användas för att främja läsutvecklingen hos elever med särskilda behov. Informanternas uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg skiljde sig åt och informanterna tog upp både positiva och negativa aspekter kring digitala verktyg i undervisningen.

Denna undersökning har genomförts genom en kvalitativ metod med det sociokulturella perspektivet som teoretisk ansats. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om lärares erfarenheter av att arbeta med skrivande, analogt såväl som digitalt, för att utveckla elevers läsning i ämnet svenska i grundskolans årskurs F-3. Resultatet visar att de lärare som deltagit i studien har många olika erfarenheter när det kommer till användandet av analoga och digitala verktyg i läsundervisningen. Majoriteten av de lärare som besvarat enkäten är dock eniga i att det bästa är att kombinera de båda verktygen för att individanpassa undervisningen och ge alla elever bästa förutsättningar att ta sig vidare i sin läsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur utvalda lärare motiverar högläsning i klassrummet samt vilka didaktiska val de gör vid högläsning för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling och ordförråd.Aktuell forskning som ligger till grund för denna studie menar att högläsning är en aktivitet som bör planeras och prioriteras i skolan för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling samt stärka deras ordförråd. Forskningen visar även att lärarens didaktiska val vid högläsningen är viktiga för att utveckla dessa förmågor hos eleverna.I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex aktiva svensklärare i årskurs 1–3 för att klargöra hur och varför de använder sig av högläsning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då högläsning är en aktivitet som oftast sker tillsammans med andra.Slutsatserna av denna studie är att alla lärare använder sig av högläsning i undervisningen, men att de didaktiska valen inför, under och efter högläsningen kan se olika ut. Några lärare uppger att tiden inte finns för att genomföra aktiviteterna i den utsträckning de vill. Däremot framgår det att alla svensklärare ser högläsning som en viktig aktivitet för att utveckla elevernas ordförråd, läsintresse och läsutveckling. / <p>Svenska</p>

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och hur de upptäcker och stöttar elever med potentiella lässvårigheter. Vidare undersöker jag även vilken roll specialpedagog och speciallärare har i lärares arbete med elever som har lässvårigheter. Lärare ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas olika behov och sträva mot att uppväga elevernas skilda förutsättningar. Internationella och nationella kunskapsmätningar visar att eleverna inte får det stöd de behöver för att utveckla goda läskunskaper. Metoden för min studie utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar i årskurs 1 och speciallärare verksamma i lågstadiet. Intervjuerna och analysen har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att lärares arbete med elever som är i riskzon för lässvårigheter utgår från tre övergripande områden. Lärares arbete handlar dels om att förebygga att eleverna utveckla lässvårigheter, dels handlar det om att tidigt identifiera de elever som riskerar att få problem med läsinlärningen för att därefter kunna möta och stötta elever på bästa sätt. Som en del i detta arbete är den specialpedagogiska verksamheten betydelsefull. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

No description available.

No description available.

Denna systematiska kunskapsöversikt presenterar tidigare gjord forskning på hur lässtrategier samt metoder bidrar till utvecklad läsförståelse. Vi har sammanställt vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Syftet med litteraturstudien är att få ökad kunskap inom vilka strategier och metoder i undervisningen som främjar läsutvecklingen, med särskilt fokus på läsförståelse hos elever. Vi har totalt använt oss av tio utförda studier. Vi presenterar hur den systematiska sökningen utfördes i början av kunskapsöversikten. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten beskriver hur lässtrategier och olika metoder främjar elevers läsförståelse. Forskningsresultatet vi tagit del av styrker lässtrategiers positiva påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Resultatet behandlar även metakognitiva kunskaper kopplade till självreglerat lärande och deras inverkan på läsförståelse. Med hjälp av artiklarna presenterar vi det sociala samspelets roll i området.

Kunskapsöversiktens syfte är att ge svar på läsundervisningens didaktiska struktur somgynnar elevers läsutveckling. Skolinspektionens granskning pekar på att kunskaper kringvilka förmågor som ska läras ut till eleverna saknas. Därför ämnar vi med denna översikt attbidra med kunskaper med hjälp av studier om vad som präglar svenskundervisning sombidrar till optimal läsförståelse och läsutveckling. Med detta vill vi även visa hur ensvensklärare kan arbeta explicit med läsförståelsestrategier i undervisningen med fokus påtextinnehållet och läsbearbetning.Denna systematiska kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar och studier.Urvalet av artiklarna genomfördes genom kedjesökningar inom ramen för läsutveckling ochläsförståelsestrategier som inriktar sig på framförallt mot årskurs 7-9.Resultatet visar att högpresterande elever använder sig av betydligt fler lässtrategier och ärbetydligt mer metakognitivt medvetna om sin läs- och lärprocess. Därför börläsundervisningen där explicit lässtrategiundervisning ske i samband med textsamtal somvisat sig främja elever med sämre läsförståelse. Vidare visar resultatet att undervisning omlässtrategier bör vara en aktivitet som läraren kontinuerligt undervisar om och bör därför inteanses som ett isolerat undervisningsämne. Att undervisa i läsförståelsestrategier som bidrartill metakognitiva kunskaper är också fördelaktig då elever kan medvetet utnyttja dessaverktyg som gynnar läsutveckling.