Huvudsyftet för denna studie var att undersöka effekter av undervisning i morfologi i förhållande till avkodning, grammatisk kunskap, läsförståelse samt hörförståelse hos andraspråkselever i årskurs 1 i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Studien syftade också till att studera sambanden mellan dessa förmågor. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell interventionsstudie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga elever hade annat modersmål än svenska och följde kursplanen i svenska som andraspråk. Interventionen om morfologisk medvetenhet pågick i 20 lektioner under fem veckors tid. Resultatet visade att interventionsgruppen som fått undervisning i morfologi presterade statistiskt signifikant bättre på morfemtestet än kontrollgruppen. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna avseende avkodning, grammatisk kunskap, hörförståelse eller läsförståelse. Resultaten på morfemtestet korrelerade signifikant positivt endast med resultaten på grammatiktestet. Avkodning korrelerade negativt med samtliga övriga variabler, dock utan statistisk signifikans. Läsförståelse, hörförståelse och grammatik korrelerade signifikant positivt med varandra. Slutsatsen är att morfologisk medvetenhet kan utvecklas snabbt hos tvåspråkiga elever i åk 1 från ett område med socioekonomisk utsatthet om de får explicit undervisning i morfologi.

Läsning är en förutsättning för att bli en självständig individ och är en förmåga som inte kan utvecklas på egen hand. Lärare har en central roll inom läsutveckling där didaktiken är betydelsefull och bidrar till att en progression i alla elevers läsutveckling. För att ett lärande ska ske krävs det att elever känner sig motiverade i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten var att ge lärare redskap för att förbättra sin lärarprofession, för att sedan kunna hjälpa elever att utvecklas och motivera dem i sin läsning. Kunskapsöversikten beskriver hur lärare kan använda olika metoder i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling i klassrummet. Genom de didaktiska frågorna gör lärare samband mellan undervisningens mål, innehåll och metoder synliga och tydliggör vad, hur och varför lärandet sker hos elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på den didaktiska frågan - hur, vilket betonar lärarens metodik i undervisningspraktiken. Fem artiklar och fem avhandlingar har använts som forskningsunderlag i denna kunskapsöversikt som sedan analyserats med inspiration av en tematisk analys. Resultatet blev en sammanställning av metoder som lärare kan använda i undervisningen för att motivera och främja elevers läsutveckling. Resultatet visade betydande faktorer, såsom relationer och vikten av att elever ska befinna sig inom den proximala utvecklingszonen, vilket lärare och hemmet kan uppmärksamma för att gynna elevers läsutveckling. Dessutom visade resultatet att lärares erfarenheter och kollegiala samspel bidrar till utveckling av lärares metodik som påverkar elevers befinnande i den proximala utvecklingszonen. Slutsatsen visade att med olika metoder blir undervisningen differentierad, vilket innebär att innehållet når ut till fler elever och gynnar elevers lärande utifrån deras olika förutsättningar.

Ungdomar läser allt mindre i Sverige och senaste PISA- undersökningen visar sjunkande resultat vad gäller bland annat läsförmåga hos svenska ungdomar. En stor del av forskningen fokuserar på läsutveckling med yngre elever, därför är studiens syfte att undersöka speciallärares/specialpedagogers beskrivningar av arbetet för att främja elevers läsutveckling på mellan- och högstadiet. Frågeställningarna är: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar förebyggande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar åtgärdande med elevers läsutveckling? Hur beskriver speciallärare/ specialpedagoger det systematiska arbetet kring elevers läsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv, Simple View of Reading och Response to Intervention. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där tio speciallärare beskriver sitt arbete för att främja läsutveckling. Materialet delades in i sex olika teman; att hitta elevens nivå, skolans samarbete och organisation kring läsutveckling, assisterande teknik, elevers läsmotivation, metoder och material samt, speciallärarstöd i klass, liten grupp eller med enskilda elever. Resultatet visade att speciallärarnas arbete varierar stort beroende på lokala förutsättningar och att speciallärarna/specialpedagogerna arbetar med läsningens olika delar på olika sätt, men att metoder och material som används varierar oerhört mycket. Speciallärarna/specialpedagogerna i studien är måna om att hitta elevens närmaste utvecklingszon för att sätta in rätt stöd vid rätt tid, vilket stämmer väl med Response to Intervention. Resultatet diskuteras.

Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna.  Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman. Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Syftet med studien är att undersöka F-3 lärares uppfattningar om Skolverkets Nationella bedömningsstöd i Läsa och LegiLexis kartläggningsmaterial för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är läsmodellen The Simple View of Reading och lässtrategierna ljudningsstrategin och helordsläsning samt formativ och summativ bedömning. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod och för att bearbeta samt analysera materialet använde vi oss av en tematisk analys. Resultatet presenteras utifrån respektive bedömning med samma teman och subteman som kopplas till studiens forskningsfrågor. Resultatet visar hur lärarna genomför bedömningarna, hur bedömningarna används i den fortsatta undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns med respektive bedömning. En slutsats vi kan dra är att bedömningarna kräver varierade förutsättningar gällande tid, personal och verktyg. Det framkom dock att LegiLexis bedömning är mer tidseffektivt och kräver mindre personal vid själva genomförandet.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa de förutsättningar som krävs för att ge eleverna ett ändamålsenligt och användbart språk. För språklärare med många elever innebär detta en avsevärd utmaning. Läraren behöver identifiera på vilken nivå enskilda elevers läs- eller skrivförmågor befinner sig och utifrån denna kunskap ge eleverna adekvat stöd och individuellt anpassade uppgifter. I ljuset av moderna tekniska landvinningar framställs ibland artificiell intelligens som en möjlig lösning. Trots detta är forskning om AI i undervisning eftersatt. Denna scoping review syftar till att undersöka hur AI används för att stödja elevers läs- och skrivutveckling. Genom artikelsökning med EBSCO Discovery identifierades nio artiklar som sedan granskats. Resultaten visar att AI har stor potential att förbättra elevers läs- och skrivförmågor genom att ge omedelbar återkoppling, anpassa svårighetsgrader, berika skrivuppgifter, organisera idéer, bredda ordförråd och förbättra stavning. Idag finns det redan en rad AI-verktyg tillgängliga som kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Dessutom kan AI frigöra lärares tid genom att automatisera vissa uppgifter, till exempel rättning av prov. Detta ger lärarna mer tid att fokusera på individuell handledning och relationsbyggande med eleverna. Trots de många fördelarna med AI är det viktigt att vara medveten om potentiella risker och utmaningar. Ansvarsfull användning av AI är avgörande för att undvika spridning av fördomar, plagiering och fusk. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå AI:s potential och begränsningar. Longitudinella studier efterfrågas likaså studier inom en svensk utbildningskontext.

This study compares two sets of teaching material, Förstagluttarna and Den magiska kulan, both of which are designed to teach reading in grade 1. The aim is to investigate the potential of the two sets of material to promote the pupils’ reading development. The study uses a content analysis in which categories have been established to assess the readability of the material and its ability to create motivation. The result shows that the readability is the same overall, but there are noticeable differences in the ability of the material to motivate pupils to read.

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola. Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör. Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. / The purpose of this study is to investigate parental perceptions of the significance of reading aloud for children ́s reading development at home and in school, and the interaction between home and school in the area concerned. The aim is also to examine if the parents ́ socio- cultural background influence their perceptions. The study was conducted in cooperation with a project that took place in the first grade at a public school in Sweden, which aimed to strengthen the cooperation between home and school. The socio-cultural perspective forms the study ́s theoretical basis and its methodological approach is based on phenomenology. The empirical data consist of a survey and qualitative interviews with the intention to get to know the parents ́ own perceptions. As for the informants involved in the study, they have been selected among the parents of the children who are participating in the first year of the project. The study highlights that the parental perspective has largely been lacking previous research. The results of the study indicate that the parents ́ socio-cultural background does not have any significant impact on their perceptions of the significance of reading aloud for children at home and in school. Parents perceive that reading aloud at home and in school and a collaboration between home and school are important for children ́s reading development. The study also finds that the parents see themselves as important actors when it comes to reading aloud situations, which in itself beneficial for the children ́s reading development.

The purpose of this study is to investigate how some students in the early school years experience their literary learning environment, as well as their own thoughts and experiences of how the learning environment can be designed to support them in developing their literacy skills. The theoretical framework is a sociocultural perspective on learning. The survey was conducted as a group interview with students in third grade. The questions focused on how students experience a positive learning environment, and a learning environment that adversely affects their reading and writing skills. The study also examines the students’ views on how the learning environment can be developed. The results show that students at the beginning of the study did not attach any importance to the learning environment in terms of developing their literacy skills. But in the continued discussion they became aware of a number of factors that they believe characterizes a positive literary learning environment. The individual teacher’s attitude and interaction with the students is considered the single most important factor to achieve a literary learning environment that stimulates their reading and writing skills. The students also believe that there is a potential for the development of the literary learning environment, particularly the physical aspects and they give a number of concrete suggestions for improvements, such as expanded access to books and furniture that is more suited for literary activities. In the research review some factors for success are discernible as individual teachers’ attitudes and skills, a structured environment and an environment that provides physical access to reading material. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i de tidiga skolåren upplever sin litterära lärmiljö, samt deras egna tankar och erfarenheter kring hur lärmiljö kan utformas för att stötta dem i deras läs- och skrivutveckling. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Undersökningen har genomförts i form av en gruppintervju med elever i årskurs tre. Frågeställningarna har fokuserat hur eleverna upplever en positiv lärmiljö, respektive en lärmiljö som inverkar negativt på deras läs- och skrivutveckling. Likaså utforskar studien vilka möjligheter eleverna ser för utveckling av lärmiljön. I resultatet framgår att eleverna inledningsvis inte tillmäter lärmiljön någon betydelse för deras läs- och skrivutveckling. I diskussionen blir de emellertid medvetna om en rad faktorer som de tycker utmärker en positiv litterär lärmiljö. Den enskilde lärarens bemötande och interaktion med eleverna betraktas som den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma en litterär lärmiljö som stimulerar deras läs- och skrivutveckling. Eleverna anser även att det finns utvecklingspotential för den litterära lärmiljön, framförallt de fysiska aspekterna och ger en rad konkreta förbättringsförslag, såsom till exempel en större tillgång till böcker samt möbler som är mer anpassade för litterära aktiviteter. I forskningsöversikten har vissa framgångsfaktorer kunnat skönjas, som till exempel enskilda lärares förhållningssätt och kompetens, en strukturerad miljö, en miljö som erbjuder fysisk tillgång till läsmaterial.

All pupils have an individual reading development and need different forms of support. The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of and ideas about the use of easy-reading books when teaching children to read. Data collection was done through four interviews with active teachers representing three schools in a municipality in southern Sweden. The interviewed teachers’ experiences turned out to agree with previous findings: the teachers were favourably disposed towards easy-reading books and considered them important for learning to read. The teachers also thought that it is essential to aim the teaching at the pupils’ own level so that they will develop in their acquisition of literacy. With the help of easy-reading books, pupils who find it hard to learn to read can also be given a chance to develop.