Utvecklingen av teknologiska lösningar i skolan har ökat i en drastisk fart, liksom teknologi i övriga delar av samhället. Ögonrörelser vid läsning har tidigare visat sig ha en koppling till läsförmågan, bland annat från studier gjorda på dyslektiker. Ögonrörelsedata kan samlas in med eye-tracker när eleverna läser från en skärm för att analyseras av AI och nivåindela eleverna. Tjänsten tillhandahålls av Lexplore och har funnits tillgänglig för skolor att använda i ca. fem års tid. Till tjänsten tillkommer även ett lärprogram som följer SVR-modellen för läsning, kallat Lexplore Intensiv. I lärprogrammet ingår dels läslistor och böcker för att träna på avkodning och läsflyt, dels lingvistiska aktiviteter för att stimulera språkförståelse. Enligt SVR-modellen, och annan forskning, om läsutveckling föranleder avkodningen övriga delar av läsutvecklingen och ses som ett första steg till att få upp läsflytet. Därför ses automatisering av avkodningsförmågan som en viktig del av lästräning i unga åldrar. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning metoden med AI-screening och läslistor kunde bidra till kunskap och utveckling i skolan genom att få en förståelse för effekterna av att använda AI-verktyg för screening av elevers läsförmåga. I studien undersöktes även hur arbetet med läslistor har påverkat undervisningen och avkodningsförmågan hos elever på olika läsnivåer, ur pedagogers perspektiv. Studieresultaten visade att Lexplore-metoden och Lexplore Intensivs läslistor kan vara ett bidrag till att föra jämlikhet i skolan framåt. Detta genom att screeningen ses som objektiv och rättvis samt att resultatet kan användas för olika analyser som dels kan leda till punktinsatser för elever som är i behov av stöd och som dels kan användas på högre nivåer av resursfördelning. Studieresultatet visade också att metoden har underlättat för klasslärare, speciallärare och specialpedagoger i arbetet genom att frigöra tid, underlätta kommunikation och ge ett underlag att utgå ifrån i didaktisk planering. Intensivperioderna och läslistorna visade effekt på eleverna dels genom att de blev bättre på att läsa (vilket var både en upplevd effekt och en effekt som visades vid omscreening av eleverna), dels på ett personvärdesplan då eleverna upplevts som mer självsäkra.

Sedan 1 juli 2019 har ett tillägg i skollagen tillkommit om en garanti för tidiga stödinsatser för att garantera att eleverna når upp till kunskapskraven i årskurs 3. Syftet med denna studie är att öka vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger strukturerar sin tidiga läsundervisning med anledning av den nya skollagen, som garanterar tidiga stödinsatser innan årskurs 3 är slut. Studien är byggd på en kvalitativ, fenomenografisk forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor. Tolv speciallärare/ specialpedagoger intervjuades. Det framkom i resultatet att tillägget i skollagen har blivit implementerat på de skolor som våra informanter arbetar på. Resultatet av intervjuerna har gett studien en inblick i informanternas arbetssituation. Informanterna beskriver sina framgångsfaktorer, utmaningar, kartläggningsrutiner, metoder och materialval vid läsinlärning. För en framgångsrik läsinlärning framhåller studien vikten av att specialundervisningen är intensiv och strukturerad. En- till- en undervisning ses som en framgångsfaktor vid träning av avkodning där den fonologiska medvetenheten och bokstavskunskap ingår. Goda relationer, både med berörda pedagoger och vårdnadshavare, framkom också som en viktig framgångsfaktor.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt vilka möjligheter och hinder som finns med läsläxa. Läsläxor tycks vara ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen för att främja goda akademiska resultat samtidigt som effekten av dem och rättvisan med läxor diskuterats friskt i samhället och media under de senaste åren. För att undersöka hur möjligheter och hinder med användandet av läsläxa skrivs fram i befintlig forskning skapade vi söksträngar baserade på ord vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. Då sökningen inte gav några relevanta träffar på svenska i den svenska databasen SwePub använde vi oss därefter uteslutande av engelska översättningar av orden i våra söksträngar och enbart av databasen ERIC. Totalt har nio forskningsartiklar valts ut i sökningen som relevant forskning för att besvara vår frågeställning, i vilka tre teman kunde urskiljas. För att kunna urskilja dessa teman har vi använt oss av tematisk analysmetod i enlighet med beskrivningen av Braun och Clarke (2008), där vi genom kodning har hittat återkommande nyckelord i artiklarna för att se likheter och mönster. Resultaten är något motstridiga men mycket tyder på att läsläxa har relativt liten akademisk effekt. Dock visar forskningen även att läsläxan kan ha en positiv effekt på både elevers läslust och motivation. Resultaten lyfter också betydelsen av rätt slags stöd från vuxna i elevernas omgivning. Med rätt stöd i detta avseende menas att barnen får hjälp med struktur och uppmuntran samt att förväntansbilden av dem är hög men rimlig. Kontroll, strikta krav, icke-engagemang och orimliga förväntningar har däremot motsatt effekt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur läsning kan få mer utrymme i undervisningen i skolan för att eventuellt undvika just fenomenet läsläxa. Vi diskuterar även den demokratiska aspekten kring användandet av läsläxa och huruvida det verkligen är rättvist att använda det som ett verktyg i undervisningen. Vidare lyfter vi de uppfattningar vi fått kring stöttning om läsläxor delas ut till barnen och avslutar med tankar och förslag kring framtida forskning. Vi berör återkommande även hur det påverkar läraryrket om man väljer att ge läsläxa.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

Sverige är numera ett mångkulturellt land och barn som kommer till landet ska inom en månad efter ankomst påbörja sin skolgång. Denna skolgång innebär att samtidigt som att förvärva nya ämneskunskaper förväntas de också lära sig ett nytt språk och en helt ny skolkultur, vilket är en stor utmaning för såväl elever som för personal i skolan. Ett sätt att underlätta för flerspråkiga elever är att erbjuda dem studiehandledning på modersmålet. Syftet med studien är att öka kunskapen angående hur och på vilka grunder studiehandledning på modersmålet initieras och ges nyanlända och flerspråkiga elever i årskurs 1–6, enligt klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare, samt deras uppfattning om studiehandledning som stöd till nyanlända och flerspråkiga elever både generellt och med fokus på deras läsutveckling. För att få svar på den kvalitativa studiens syfte och frågeställningar intervjuades klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare enskilt. Resultatet visar att samtliga yrkeskategorier har uppfattningen om att studiehandledning är ett framgångsrikt sätt för flerspråkiga elever att utveckla sin språk- och läsförståelse samt förståelse generellt för det svenska samhället och den kontext de nu befinner sig i. Läsning som kan ses som summan av avkodning och förståelse anser de tillfrågade yrkeskategorierna att lärare ska arbeta med avkodningen och att studiehandledare med fördel kan arbeta med förståelsen. Resultatet visar också att framgångsrik studiehandledning sker när kontinuerligt samarbete finns mellan de olika yrkeskategorierna. Slutsatsen i denna studie blir att frågeställningarna har blivit besvarade. Informanterna är överens om att studiehandledning är betydelsefull för flerspråkiga elever i deras förståelseutveckling, men att det finns ett utvecklingsområde kring initieringen och omfånget av och samarbetet kring studiehandledning.

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där litteracitet och teknologi alltmer hänger ihop, så även i skolan, har vi beslutat oss för att undersöka hur lärares uppfattningar om digital och analog läsning påverkar läsundervisningen i svenskämnet. Frågeställningarna som är tänkta att besvaras genom detta examensarbete är: Vilken betydelse har analog respektive digital läsning för elevers läsutveckling och vilken betydelse har lärares syn gällande läsning digitalt och analogt för läsundervisningen i svenskämnet? Frågeställningarna kommer att besvaras med hjälp av en kvalitativ metod, där materialet bygger på fem semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare i ämnet svenska. De teoretiska utgångspunkterna för studien är litteracitet och New Literacy. Materialet visar bland annat att den fysiska upplevelsen av analog läsning samt elevers motivation har en betydelse för läsutvecklingen och lärarnas planering av läsundervisningen i svenska. Till exempel förklarar samtliga deltagare hur de nästan enbart använder analoga texter vid undervisning av skönlitteratur och oftast använder digitala texter vid undervisning av faktatexter. En slutsats som kan dras av detta examensarbete är att digitala och analoga texter kompletterar varandra genom att de kan vara bra att använda för olika ändamål.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. / Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om två olika förhållningssätts undervisningsmetoder kopplat till elevers tidiga läsutveckling och mer specifikt undersöka vilken metod som är mest framgångsrik. Undervisningsmetoderna som undersöktes var kopplade till det syntetiska och det analytiska förhållningssättet. Metoden som användes i studien var en kunskapsöversikt varigenom tidigare forskning i form av tio vetenskapliga artiklar granskades genom en tematisk analysmetod och ställdes mot varandra. Databaserna ERIC, Libsearch, ERC och SwePub var de som användes. Resultatet visade att båda förhållningssättens metoder är framgångsrika kopplat till elevers tidiga läsutveckling. Båda metoderna påverkade aspekterna: läsförståelse, avkodning och motivation på ett gynnsamt sätt, men med en signifikant marginell fördel det syntetiska förhållningssättets metod.