Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

This essay explores the dynamics of literature and reading within the Swedish educational context, focusing on teachers' perspective on student self-selected literature and how self-selected literature can be included in the school curriculum. The two key questions are “What opportunities and challenges do teachers identify when working with student-selected fiction literature?” and “What role do librarians play in encouraging reading among the students?” Through survey responses from teachers, the pros and cons of working with student selected literature are discussed. Subsequently, interviews with school librarians follow to deepen the understanding of the role of school libraries. The study uses the sociocultural perspective, which means considering how learning is tied to the situation and how students are influenced by their social surrounding. Major findings highlights that the free choice serves as motivation and ignites engagement, but it is not without its challenges. Both educators and librarians emphasize the importance of cultivating habits related to library navigation and literature selection. The study underscores the essential role of librarians alongside teachers in guiding students through the world of literature. Additionally, it explores factors influencing literature teaching such as the tension between canonized literature and youth literature, access to literature, the challenge of selecting appropriately leveled text and the need to ensure students are engaging with their book of choice.

Den här studiens syfte är att undersöka yngre barns fritidsläsning med målet att generera kunskap kring vilken kontakt yngre generationer har med skriftspråket idag. Tesen som denna studie utgår ifrån är att skolan behöver ökade insikter i elevers läsvanor eftersom det finns oroväckande trender som visar på att barn generellt läser allt mindre på grund av digitaliseringen. I studien har det undersökts vilka typer av texter 10-åriga svenska elever läser på sin fritid, både via skärm och utan skärm, samt vilka språk som är vanligast förekommande i deras läsning. En förklarande-sekventiell design har gjorts för denna studie där respondenterna inledningsvis förde dagbok under fem dagar. Dagböckerna kompletterades med efterföljande interjuver för varje respondent. Resultatet visar att elever har en daglig kontakt med skriftspråket då de läser en mängd olika typer av texter i sin vardag. De vanligaste språken som förekommer i elevernas läsning är svenska och engelska. Utöver den traditionella läsningen som består av tryckta texter, i synnerhet skönlitterära, kan denna studie visa på att det även finns en annan läskultur som skolan behöver förhålla sig till. / The purpose of this study is to investigate younger children's leisure reading with the aim of generating knowledge about the contact younger generations have with the written language today. The theory from which this study is based is that schools need increased insights into students’ reading habits, partly because there are worrying trends that show that children are in general reading less and less due to digitalisation. This study investigates what types of texts 10-year-old Swedish students read in their spare time, both with and without screens, as well as which languages ​​are most common in their reading. An explanatory-sequential design was created for this study where the respondents initially kept a diary for five days. The diaries were supplemented with subsequent interviews for each respondent. The results show that the students have daily contact with the written language as they read a variety of different types of texts in their everyday life. The most common languages ​​used in children's reading are Swedish and English. Besides the traditional reading culture of printed texts, especially fiction, this study will show that another reading culture has emerged that schools need to address.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationer av lärarnas uppfattningar om läsundervisning i grundsärskolan. Den valda metoden för studien är fenomenografi. En fenomenografisk studie beskriver hur människor uppfattar ett fenomen i sin miljö. Sex lärare som för närvarande arbetar med läsundervisning i grundsärskolan har intervjuats. En fenomenografisk analys i sex steg har använts för att analysera intervjuerna.  Resultatet i studien redovisas i tre olika utfallsrum. I utfallsrummen beskrivs lärares uppfattningar av sitt ansvar, lärares uppfattningar av god läsundervisning och lärares uppfattningar av utmaningar i grundsärskolan. Slutligen beskriver denna studie hur lärare uppfattar sitt uppdrag, vad de anser vara viktiga inslag i läsundervisning och hur lärare uppfattar elevernas förmåga att lära sig läsa. En viktig slutsats är att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att tro på elevers förmåga att lära sig att läsa. En annan slutsats är att undervisningen bör planeras utifrån elevers intressen. Nuvarande forskning om lärares läsundervisning har diskuterats liksom om läroplanen främjar elevers läsutveckling. / The purpose of this study is to examine and describe variations of teachers' perceptions of readinginstruction in the compusory school for pupils with learning disabilities. The chosen method of the study is phenomenography. A phenomenographical study describes how people perceive a phenomenon in their environment. Six teachers currently working with reading instruction in the compusory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A six-step phenomenographical approach has been used to analyze the interviews. The results of the study are reported in three different outcome spaces. In the outcome spaces describes the teachers’ perceptions of their responsibility, teachers’ perceptions of good reading instruction and teachers' perception of challenges in the compusory school for pupils with learning disabilities. Finally this study describes how teachers perceive their mission, what they deem as key elements of reading instruction and how teachers perceive students' ability to learn to read. An important conclusion is that the interviewed teachers mean that it is important to believe in pupils' ability to learn to read. Another conclusion is that they also favor work planned around student's interests. Current research on teachers´ reading instruction are discussed as well as if the curriculum directing today's training school promotes students reading skills.

The aim of the present study was to find out what qualities teachers look for in apps for reading development, what qualities researchers think an app should possess, and whether the apps that teachers use have these qualities. To achieve this purpose, teachers in grades 1–3 were asked to complete a questionnaire and three educational apps were analysed with the aid of questions based on Sjödén’s (2015) dissertation “What makes good educational software?” The questions were used to study the contexts representation, interaction and social positioning. The results of the study showed that the three most desirable qualities in an educational app are that it should motivate pupils, that it should be linked to the learning goals, and that it should give pupils an opportunity to work independently. The analysis showed that the three most frequently used apps had the qualities that the teachers considered most significant and also the qualities that research has found essential in an educational app. The apps mostly elicited positive responses to the analysis questions, but there were defects in the concretizing potential of the apps, and none of them enabled social interaction through the assumption of character roles. The conclusions show that, despite the qualities of the apps, the teacher is indispensable in the teaching of reading with apps, and to choose a good educational app teachers should use the analysis in the study as a foundation but also integrate their own experience of teaching.

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.

Reading development is supported by strong language skills, not least in deaf and hard-of-hearing (DHH) children. The work in the present thesis investigates reading development in DHH children who use sign language, attend Regional Special Needs Schools (RSNS) in Sweden and are learning to read. The primary aim of the present work was to investigate whether the reading skills of these children can be improved via computerized sign language based literacy training. Another aim was to investigate concurrent and longitudinal associations between skills in reading, sign language, and cognition in this population. The results suggest that sign language based literacy training may support development of word reading. In addition, awareness and manipulation of the sub-lexical structure of sign language seem to assist word reading, and imitation of familiar signs (i.e., vocabulary) may be associated with developing reading comprehension. The associations revealed between sign language skills and reading development support the notion that sign language skills provide a foundation for emerging reading skills in DHH signing children. In addition, the results also suggest that working memory and Theory of Mind (ToM) are related to reading comprehension in this population. Furthermore, the results indicate that sign language experience enhances the establishment of representations of manual gestures, and that progression in ToM seems to be typical, although delayed, in RSNS pupils. Working memory has a central role in integrating environmental stimuli and language-mediated representations, and thereby provides a platform for cross-modal language processing and multimodal language development. / En god språklig förmåga bidrar till god läsutveckling, inte minst hos döva och hörselskadade (D/H) barn. Studierna som ingår i avhandlingen undersöker läsutveckling hos D/H elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa. Arbetets huvudsakliga syfte var att undersöka om deras läsförmåga kan förbättras via datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Ett annat syfte var att undersöka samtida och longitudinella samband mellan läsförmåga, teckenspråk, och kognition i samma population. Resultaten indikerar att teckenspråksbaserad lästräning kan bidra till ordläsningsutveckling. Vidare pekar resultaten på att medvetenhet om och manipulation av teckenspråkets sublexikala struktur stöttar läsförmågan och dessutom att imitation av kända tecken (i.e., vokabulär) var associerat med utvecklingen av barnens läsförståelse. Dessa fynd visar att teckenspråkskunskaper kan utgöra en grund för läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Resultaten indikerade även att arbetsminne och Theory of Mind (ToM) är relaterade till läsförståelse i denna grupp. Vid sidan av resultaten rörande läsutveckling, framkom också att teckenspråkserfarenhet leder till starkare etablering av representationer av manuella gester och vidare att barnens mentaliseringsförmåga (Theory of Mind) uppvisade en förväntad progression, om än försenad. En implikation av detta är att insatser som stöttar utveckling av teckenbaserade representationer och deras användning vid bearbetning av skrivet språk kan främja läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Arbetsminne föreslås genom sin roll i integration mellan inkommande stimuli och språkmedierade representationer fungera som en plattform för modalitetsöverskridande språkbearbetning och multimodal språkutveckling.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I