This study aims to explain how teachers for students aged 11-13 years old work with comprehension of words, based on reading fictional texts. The question formulations the study aims to survey is how teachers declare they are working with word-comprehension with basis in fictional texts for bothfirst- and second language learners, and how this shows in their pedagogical practice. The study also aims to survey what the effects are on the students´ learning, according to the teachers, by using this teaching-methods. In an attempt to examine this, interviews have been performed with three teachers working at different schools, teaching Swedish for students in the elementary school. In the interviews the teachers was asked questions in aim to research their methods of teaching wordcomprehension, followed up by two lesson-observations per class of each teachers´ pedagogical practice.

The companies of today compete about the consumers’ attention. In a society where the speed is increasing and the trends are constantly changing the marketing of today will soon be obsolete. This is something that is clearer in the fashion business where the consumers always are looking for news at lower costs. It’s no longer an economical question to be able to wear the latest fashion trends, the availability of cheap fashion clothes is constantly increasing. The clothes consumers are one of the groups that consider being least faithful about trademarks, this means that it demands more of the companies to make the consumers choose their products. A successful fashion company knows that a strong focus on the consumer is the key to succeed. To keep the leading position on the market the companies have to deliver the highest degree of satisfaction and value for the costumer. The communication to the customers has to be clear and focused, which demands a clear target. In spite of that a lot of companies choose to draw a lot of attention of marketing against diffuse targets like “all the women” or “fashion conscious women”. This leads us to the following question; how big are the differences in attitudes and shopping behavior between young and old consumers. In our article we have decided to study two different age groups of women and their valuation and their opinion about a fashion company. The company considers that both of the age groups, 15-25 years and 40-50 years, are in their target and marketing strategies. The purpose of the study is to investigate if the alleged target and the real target are the same. Another purpose is to investigate if the company succeeds to deliver customer satisfaction to both of the age groups and which parts of the marketing that is most successful. From the result of the consumer survey we can see that both of the age groups think the company intends to younger women with a maximum age of 30 with their products and marketing. The older women who were visiting the shop did it in the company of their daughters. Even if they could find clothes they liked they fell ashamed of the fact that they were buying clothes made for youth. To reach a wider target it demands some kind of follow up of the customers. Even more the company has to change their approach of the customer being an object and start seeing them as a subject.The conclusion we have made from our investigation is that Gina Tricot is very good at communicating with the planned messages; the traditional marketing. But they don’t succeed communicating with such a wide target as they wished they could. Everything the company says and does have an effect of the customers. That’s why they should attached the same great importance of the product message and the service message which will lead to the most effectivemessage; “Word of mouth”. Gina Tricot needs to focus more on the interaction between customer and company, for example they could introduce a customer database. Through using the capability and customer knowledge in the company they could create a more effective communication in a long term. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt vilka möjligheter och hinder som finns med läsläxa. Läsläxor tycks vara ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen för att främja goda akademiska resultat samtidigt som effekten av dem och rättvisan med läxor diskuterats friskt i samhället och media under de senaste åren. För att undersöka hur möjligheter och hinder med användandet av läsläxa skrivs fram i befintlig forskning skapade vi söksträngar baserade på ord vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. Då sökningen inte gav några relevanta träffar på svenska i den svenska databasen SwePub använde vi oss därefter uteslutande av engelska översättningar av orden i våra söksträngar och enbart av databasen ERIC. Totalt har nio forskningsartiklar valts ut i sökningen som relevant forskning för att besvara vår frågeställning, i vilka tre teman kunde urskiljas. För att kunna urskilja dessa teman har vi använt oss av tematisk analysmetod i enlighet med beskrivningen av Braun och Clarke (2008), där vi genom kodning har hittat återkommande nyckelord i artiklarna för att se likheter och mönster. Resultaten är något motstridiga men mycket tyder på att läsläxa har relativt liten akademisk effekt. Dock visar forskningen även att läsläxan kan ha en positiv effekt på både elevers läslust och motivation. Resultaten lyfter också betydelsen av rätt slags stöd från vuxna i elevernas omgivning. Med rätt stöd i detta avseende menas att barnen får hjälp med struktur och uppmuntran samt att förväntansbilden av dem är hög men rimlig. Kontroll, strikta krav, icke-engagemang och orimliga förväntningar har däremot motsatt effekt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur läsning kan få mer utrymme i undervisningen i skolan för att eventuellt undvika just fenomenet läsläxa. Vi diskuterar även den demokratiska aspekten kring användandet av läsläxa och huruvida det verkligen är rättvist att använda det som ett verktyg i undervisningen. Vidare lyfter vi de uppfattningar vi fått kring stöttning om läsläxor delas ut till barnen och avslutar med tankar och förslag kring framtida forskning. Vi berör återkommande även hur det påverkar läraryrket om man väljer att ge läsläxa.

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig  åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att  Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som  anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina  förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. / Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of  Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the  younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to  find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the  same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative  one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they  do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results  showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of  them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that  Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

Arkitektur är en scen för liv. Den skapar möjligheter, formar förutsättningar. Denna byggnad är ritad utifrån barn, för att undersöka vad det kan ge arkitektur att utgå från ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera för det subjektet och understödja dess behov. Utformningen har även, på en större skala, utgått från en frågeställning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan översättas, hur tydlighet kan vara generös. Projektet tar ställningen att generella rum som ska vara “bra för allt” även blir lika dåligt för allt. Även “generella” rum sätter gränser. Kan man ge mer genom att programera specifikt och vara tydlig med hur rummet ska agera och för vem? Det finns vissa generella “sanningar” om en förskoleverksamhet . Samtidigt är det enorm skillnad på en 2-åring och en 3-åring. Utöver detta varierar behov under en dag. – Utmaningar som denna byggnad tar sig an. För att kunna jobba med specificitet var en viktigt del av processen att intervjua personal på förskolor och översätta information - både om åldersgrupper, dess intressen och behov, och hur verksamheten fungerade - till aktiviteter; och utifrån dem till rumsliga idéer. Byggnaden är baserad på ett griddsystem som skapar ramar att arbeta med denna specifika programering inom, och som också organiserar byggnaden på ett mycket strukturerat sätt (se diagram). Förskoleverksamheten är uppdelad i åtta avdelningar med fyra åldersgrupper (1-6 år). Alla avdelningar är baserade på samma idé om procession och scenarion utöver de grundläggande kraven som kom ur intervjuerna (så som översikt och möjlighet att stänga av) men sen är denna grund (det “generella”) specialanpassat efter åldrar, främst mha skala på rum och rumselement och baserat på aktiviteter och behov. Denna uppdelning ger också varje barn en trygghet och möjlighet att röra sig fritt inom “sitt hem” i byggnaden fritt.  Rummen har utformats dels med tanke på på olika åldersgruppers behov men även med tanke på bygganden som en “tredje pedagog” som kan stödja förskolepedagoerna - till stor del genom att vara anpassade för barnen - men även genom att underlätta kontakt och samverkan. Inom ramarna som skapas används material till funktionella ändamål men framförallt för att förstärka upplevelsen av rumsskillnader, då avdelningarna är baserade på behovet att både kunna ha översikt, stänga av,och för barn att kunna röra sig fritt. Systemet utnyttjas också för att skapa variation i höjdled som bidrar till upplevelsen. Denna vertikala rörelse, eller knäckningarna av taket, har integrerats med behov av ljusinsläpp. Detaljer ska stödja intentioner. Höjden på dörren till toalettbåset möjliggör att man kan vara avskild utan att känna sig instängd. En tydlig ingång var också att skapa läsbara rum för att stärka barnens känsla av självständighet (tillsamans med tillgängliggörandet) och en trygghet - som ger större möjlighet att utnyttja rummen och testa dess gränser. Även om rum- men är specifikt programerade undviker de att säga hur man ska agera - vad man ska bygga, hur man är på en lutning, vilken position som är skön att sitta i - och försöker snarare locka till utforskning och utveckling hos barn av hur man kan förhålla sig till olika typer av rumsligheter, och i förlängning utveckla relationen till sin omvärld. Även utåt är byggnaden tydlig; höjdskillnader bildar rumsavskiljande element mellan det publika och de mer privata förskolegårdarna. Byggnaden öppnar sig mot gatan, erbjuder en riktning över taket med en tydlig slinga som kopplar stadsrummet med parken genom taklandskapet. Det erbjuds en plats för olika “grupper” att mötas - vid specifika punkter och valda tillfällen. / Architecture is a stage for life. It creates prerequisites, shapes possibilities. It has a potential to empower whomever it is intended to support. This project focuses on children and their needs in order to examine how having a specific intended subject can contribute to the development of architecture and challenge preconceived notions. The aim has also been to explore, on a larger scale, how a building can act to influence its surroundings in an urban context - how intentions can be translated, and how the architecture’s intended legibility can be seen as a form of generosity.  The project takes a clear stand in stating that undefined space or buildings that aim to be ‘good for everyone’ also end up being ‘unsuitable for everyone’. So-called ‘flexible buildings’ also entail certain limits. Architecture that is more specifically programmed (and more precise about the intended subject and how space is expected to be used) can provide more value - not to everyone, perhaps, but to the intended subject. There exist a few “general truths” about what is needed in a building for pre-school activities. At the same time, the needs and abilities of a two-year-old and a four-year-old differ greatly. On top of this, the activities the building is expected to support vary during the day. Throughout the process the intention has been to consider and integrate all these challenges.  To be able to work with the concept of ‘specificity’ it was a vital part of the process to interview pre-school staff and subsequently translate the acquired information about interests, needs, and common activities of the different age-groups into concrete spaces.  Another aspect that made it possible to work with this theme was the construction concept, which is based on a grid, that creates the framework - a strict structure, as a base from which to then work with the more specific parts of the project within.  The result, this pre-school, is divided into four age-groups and eight departments, or units. All the units are based on the same idea about procession and routine, with fundamental requirements included (such as being able to have a good overview of the entire unit and, at the same time, be able to divide spaces and close off certain parts).  Each unit is fine-tuned according to the age of the children. These adjustments are done mainly by exploring the benefits of changing the scale of rooms and objects within rooms - also taking into consideration relevant activities and needs - as well as the children's current abilities, since the building has a potential to assist the teachers not only by supporting communication and cooperation  but also by enabling the children to do as much as possible for themselves - which also benefits their sense of independence. Another positive outcome of dividing the building into smaller units, besides being able to perform this ‘fine-tuning’, is that it gives each child a possibility to freely explore within its own ‘home’. To make sure the experience of each room is distinct from the next (which was considered important partly because the project recognises the benefit of children associating rooms with certain activities) different materials are used within the building’s frames not only for their functional purposes but also to strengthen this impression of dissemblance. Further, the construction allows for a play with differences in ceiling height (and sometimes a slight sloping of the floor) - a variation within the system that also integrates the need for daylight. It was important that the details consistently support general intentions. Lastly, much attention has been paid so that these details and the legibility don’t cross the line of becoming controlling and actually contribute to offering opportunities for the children to test boundaries, explore, and develop their way of relating to their surroundings.