Vi har av tidigare erfarenheter fått uppfattningen av att språklig medvetenhet är en betydande faktor i läsutvecklingen. Vi har därför som syfte i denna litteraturstudie att undersöka de språkliga medvetenheterna grundligare. Målet med studien har varit att finna ytterligare faktorer och även arbetssätt som gynnar elevers läsutveckling. Litteraturstudien bygger på 17vetenskapliga artiklar, med elever från förskola till årskurs tre, som vi valt ut med hjälp av sökord och noggrant granskat. Utefter artiklarnas resultat har de sorterats i olika kategorier. Kategorierna har sedan legat till grund för strukturen av vårt resultat som vi sammanfattat utifrån artiklarna. Resultatet visade att fonologisk samt fonemisk medvetenhet är de viktigaste faktorerna för att utveckla en god läsning. Resultatet beskriver likväl hur läraren kan arbeta för att utveckla dessa två förmågor, med exempelvis övningar som rim och sambandet mellan fonem och grafem. Studien beskriver även vikten av att läraren ger tydliga instruktioner vid undervisningstillfällena, både enskilt och i grupp, samt att läraren bör ge eleverna en rik bokstavsmiljö i klassrummet för att utveckla en god läsning. På grund av att studien lagt stor vikt på de språkliga medvetenheterna, återigen främst de fonologiska och fonemiska, har vi undersökt den svenska läroplanen för att diskutera vad som är synligt och inte synligt av de språkliga medvetenheterna i det centrala innehållet. En avslutande reflektion är att läroplanen inte visade tydliga kunskapskrav gällande de språkliga medvetenheterna, vilket kan ses oroväckande av oss som blivande lärare.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.

This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.

Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.

Att stärka den fonemiska medvetenheten hos elever i riskzon för tidiga lässvårigheter har visatsig vara framgångsrikt i flera studier. I denna uppsats undersöks om delar ur ett utvecklatforskningsbaserat undervisningsmaterial, TIMA, Tidiga interventioner i matematik ochavkodning (Linköpings universitet, 2023), kan bidra till att gynna läsutvecklingen för elever irisk för tidiga lässvårigheter i årskurs 2. I undersökningen implementeras, genomförs ochutvärderas en intensiv, strukturerad och varierad läsintervention som pågår under 6 veckor.Programmet baseras på phonics-metoden där 12 elever undervisas i par med lärare vid 25tillfällen á 30 minuter. Interventionen och dess effekter analyseras både kvantitativt ochkvalitativt. Studien utgår från två grundskolor med sammanlagt 106 elever fördelat på fyraklasser där elever med tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter slumpmässigt randomiserastill en interventions- respektive kontrollgrupp. Urvalet grundar sig på grundskolornasscreeningtester i avkodning vid två tillfällen under höstterminen 2022. En ABA-AXA-designanvänds där både interventions- och kontrollgrupp genomför för- och eftertest, men endastinterventionsgruppen genomgår läskursen medan kontrollgruppen följer den ordinarieundervisningen. Resultaten visar på en förbättring hos interventionsgruppen iavkodningsförmåga av vanliga ord och nonord jämfört med kontrollgruppen. För att få redapå deltagarnas upplevelser av programmet genomfördes semistrukturerade intervjuer somanalyserades tematiskt. För eleverna i interventionsgruppen framträdde två teman; gemenskapoch förvärvade färdigheter i läsning. Resultaten indikerar att tidiga insatser bestående avphonics-träning med hög intensitet kan öka elevernas avkodningsförmåga avsevärt. Medtanke på elevernas framsteg och positiva upplevelser skulle vårt upplägg av läsprogram kunnaanvändas för att uppfylla garantin för tidiga stödinsatser i grundskolan (SFS 2010:800).

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

Det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt och i takt med den ökade invandringen förändras klassrummen i de svenska skolorna. När individer flyttar till Sverige och börjar i skolan blir de andraspråkselever samt en del av det svenska samhället och måste lära sig det svenska språket. I min litteraturstudie har jag intresserat mig för faktorer som har betydelse för uttalsundervisning för elever med svenska som andraspråk. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera faktorer som i forskningen lyfts fram som väsentliga gällande uttalsundervisning bland elever med svenska som andraspråk. Dessutom syftar studien till att sammanställa och presentera på vilka sätt uttalsundervisning kan användas i klassrummet för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling i uttal och förståelse av svenskans fonologi. I litteraturstudien har nationella och internationella forskningstexter samlats för att kunna ge en helhetsbild av vilka faktorer som är av betydelse när elever lär  sig ett nytt språk. Resultatet av litteraturstudien visar att lärare bör undervisa andraspråkselever i fonetik, vilket är läran om uttal och de minsta betydelseskiljande enheterna fonem och därefter arbeta med artikulation. Fonetik-utbildning leder till fonemisk medvetenhet och kan spela en viktig roll i undervisningen om uttal för att elever ska kunna komma vidare till ord- och frasnivå. Målet med den svenska uttalsundervisningen är att eleverna ska undvika att överföra strukturer från modersmålet och istället utveckla ett brytningsfritt uttal och lära sig svenska språkets prosodi.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Att läsa är en av de viktigaste kunskaper som barn behöver lära sig i skolan och forskare är eniga om att grunderna inom läsförmågan behöver läggas i tidig ålder. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en kvalitativ undervisning i sambandet mellan grafem och fonem kan se ut i förskoleklasser. Anledningen till att fokus ligger på förskoleklasser är för att det är den tidigaste obligatoriska skolformen som lägger grunden inför det kunskapskrav som barnen ska uppnå i årskurs 1. För att undersöka hur undervisning i sambandet mellan grafem och fonem ser ut i förskoleklasser har fem intervjuer genomförts. Resultatet av undersökningen visar hur lärarna anser sig undervisa och vilka undervisningsmetoder de upplever som framgångsrika för elevernas läsinlärning. Undersökningen visar även att sambandet mellan grafem och fonem är en viktig del i förskoleklassens undervisning för att elevernas läsutveckling ska främjas i tid. Att leka fram förståelsen mellan fonem och grafem på ett varierat och multisensoriskt arbetssätt visar sig vara en metod som kan främja alla elevers läsförståelse. Att dessutom kombinera metoden med att genomföra det obligatoriska bedömningsstödet Hitta Språket kan barn som tenderar att få läs- och skrivsvårigheter i förskoleklassen synliggöras och få stöd i tid. / Reading is one of the most important skill that children learn in school and researchers agree that the foundations of reading ability need to be established at an early age. The purpose of this study is thus to investigate how qualitative teaching in the relationship between grapheme and phoneme can look like in preschool classes. The reason why this study focuses on the teaching of reading in preschool is because it is the earliest compulsory school form. Preschool lays the goundwork for the knowledge reguirement that the children must achieve in grade 1. In order to study how teaching in the relationship between grapheme and phoneme looks like in preschool classes, five interviews were conducted. The results of the study show how teachers consider themselves to be teaching and what teaching methods they perceive to be successful for pupils reading learning. The study also shows that the connection between grapheme and phoneme is an important part of the preschool class´s teaching in order to promote pupils reading skills in time. Teaching the understanding between phonemes and graphemes in a playful, varied and multisensory way of working proves to be a method that can promote the reading comprehension of all students. Furthermore, combining the method with implementing the mandatory assessment support Hitta Språket, children who tend to have reading and writing difficulties in the preschool class can be made visible and receive support in time.

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.