Spelling is known to be a very complex ability that includes many different cognitive and language skills. The purpose of the study was to (1) investigate the correlation between students’ spelling and morphological knowledge in grade 2 and grade 4, and (2) study the differences between poor and advanced spellers in regards to phonemic awareness and word decoding. A quantitative method was used, which included systematic testing that meausered students’ spelling, morphological knowledge, phonemic awareness and word decoding, among other. The participants were 46 students in grade 2 and 37 students in grade 4. The results of the study show positive correlations between students’ spelling and morphological knowledge, which agrees with previous studies that have shown that morphological knowledge has a positive impact on students’ spelling. The results also show a difference between poor and advanced spellers, whereupon poor spellers scored low in both phonemic awareness and word decoding, and vice versa. Overall, the resultats shed additional light on the complex process of spelling and can inform special needs teachers regarding how morphological awareness has the potential to support students with spelling difficulties.

Syftet med den här studien är att undersöka hur f-3 lärare uppfattar arbetet med att urskilja och stötta elever i lässvårigheter i svenskundervisningen samt vilka uppfattningar lärare har om att göra extra anpassningar under svenskundervisningen. Det har genomförts sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Det empiriska materialet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Tidigare forskning visar att när det upptäcks att det finns störningar i en elevs läsutveckling är det viktigt med tidiga, intensiva insatser. För att upptäcka och stötta elever i lässvårigheter krävs det lärare som har ämnes- och didaktisk kunskap. Studien har synliggjort att lärarna uppfattar att elever i lässvårigheter upptäcks tidigt tack vare det obligatoriska kartläggningsmaterialet. De uppger att insatser planeras och genomförs omgående. Studien framhäver att skolor implementerar tidiga insatser på olika sätt beroende på tillgängliga resurser exempelvis specialpedagog och resurspersonal. Det framkommer att några lärare uppfattar kompetensbrist hos resurspersonal. Resultaten visar att lärarna föredrar ett varierad arbetssätt som tar hänsyn till elevers olika förmågor. Det framkommer att den sociala miljön, exempelvis klasskamrater kan också bidra till att elever i lässvårigheter kommer vidare i läsutvecklingen. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.

This study analyses the effects of a reading intervention using part of “Läsinlärning i 7 steg” and the computer game “Lukimat Spel Ett-Läsning” for phonemic and decoding training. Its focus was to investigate the effects on phonological awareness, letter-sound connection and decoding. Ten children in grade 2 with limited decoding ability were selected based on screening test results and were divided into two comparable groups. The intervention group received daily one-to-one-tutorial phonemic and decoding training, 20-30 minutes each time for 20 occasions.  The control group received their usual classroom-based training. Pre- and post-test examined whether the intervention had affected the intervention students' decoding compared to the control students’. The results showed that both groups increased their letter-sound connection and decoding performance. The intervention group performed better at decoding and in reading speed and accuracy, compared to the control group.  In student interviews, it was explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that students experienced the activities mostly as meaningful and fun and that they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. The result shows that an intervention of this type with phonemic training increases decoding ability, and can be important for reading development.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Language development is a part of what pre-school teachers are supposed to teach children in pre-school and reading books, singing songs and rhyming is something that goes on although it isn’t always thought of how or why it is done. Phonological awareness, as just mentioned, is something that pre-school teachers work with on an everyday basis. The purpose of this study is to see how pre-school teachers work with the part of the phonological awareness that is called phonemic awareness. This study aims to see how pre-school teachers teach how the letters of the alphabet sounds and what words sounds like in the beginning, in the middle and at the end of words and how the children in pre-school get to learn how to use these sounds in their language development. The methodology used in this study is semistructured interviews with pre-school teachers. The results of the interviews conducted in this study show that pre-school teachers have several different ways to teach young children in the preschool about phonemic awareness. / Språkutveckling är en del av vad förskollärare ska undervisa barn i förskolan och att läsa böcker, sjunga sånger och rimma är något som hela tiden pågår, men det är inte alltid att det tänks till på hur eller varför det görs. Fonologisk medvetenhet, som just nämnts, är något som förskollärare arbetar med på vardaglig basis. Syftet med denna studie är att se hur förskollärare arbetar med den del av den fonologiska medvetenheten som kallas fonemisk medvetenhet. Denna studie syftar till att se hur förskollärare lär ut hur bokstäverna i alfabetet låter och hur ord låter i början, i mitten och i slutet av orden och hur barnen i förskolan lär sig att använda dessa ljud i sin språkutveckling. Den metod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultaten av de intervjuer som genomfördes i denna studie visar att förskollärare har flera olika sätt att lära unga barn i förskolan om fonemisk medvetenhet.

The purpose of this study is to investigate how teachers initiate their reading instruction for students in the early years and what method(s) they use and why. This has been investigated through a qualitative interview study in which five teachers participated. The result showed that all five participating teachers mix methods in their teaching to adapt the teaching and bring in as many students as possible. In addition, they all agreed that high-frequency letters, some vowels and some consonants, had to be initiated in order for students to start building small short words early. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inleder sin läsundervisning för elever i de tidiga åren och vilken/vilka metod(er) de då använder sig av och varför. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fem lärare har deltagit. Resultatet visade att samtliga fem deltagande lärare blandar metoder i sin läsundervisning för att anpassa undervisningen och få med så många elever som möjligt. De var alla dessutom överens om att man måste inleda med högfrekventa bokstäver, några vokaler och några konsonanter, för att eleverna tidigt ska kunna börja bygga små korta ord.

Detta arbete undersöker och sammanställer hur yrkesverksamma lärares tidiga läsundervisning ser ut i årskurs 1. Det är en kvantitativ studie med pragmatisk utgångspunkt och särskild tonvikt på didaktiska val rörande ljudning och fonologiska strategier. Inledningsvis introduceras och definieras de centrala begreppen. Därefter ges en teoretisk grund för läsning, läsutveckling och avkodning. Tidigare forskning gällande framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen redogörs för. Utifrån de centrala begreppen fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap och fonologisk läsning konstruerades en enkät vars begreppshantering, genomförande och datasammanställning redogörs för i arbetets metodkapitel. Den digitala enkäten, där de centrala begreppen konkretiserades till läraktiviteter, skickades ut till 22 yrkesverksamma lärare av vilka 11 blev studiens deltagare. Deras svar sammanställdes och analyserades främst kvantitativt men även med kvalitativa inslag. Utifrån datan kunde slutsatsen dras att alla deltagarna fokuserar på fonologiska aspekter i någon mån, men att även andra och till viss del motverkande avkodningsstrategier tar plats i undervisningen. En kvalitativ analys av enkätens öppna fråga visade även att det skilde sig mellan deltagarna huruvida den fonologiska avkodningsträningen skedde inom ramen för en innehållsligt sammanhängande helhet. Dessa resultat sätts i relation till tidigare forskning. Studien diskuteras även utifrån dess validitet, reliabilitet och generella kvalitet, både i metod- och diskussionsavsnittet. Slutligen ges uppslag till vidare forskning.

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare med erfarenhet av Wittingmetoden beskriver sitt arbete med den samt om det på vetenskaplig grund går att argumentera för användning av metoden. Frågeställningarna är, om och varför lärare med erfarenhet av Wittingmetoden anser den vara lämplig för undervisning i läs- och skrivinlärning i årskurs 1–3 samt om det barn som redan kan läsa med ett visst flyt och förståelse i början av årskurs 1 också har nytta av metoden och i så fall hur. Frågeställningarna har uppstått när uppsatsförfattaren har ifrågasatt beskrivningar av metoden i kurslitteratur under lärarutbildningen. Beskrivningarna hävdar bland annat att metoden är så pass grundlig att den inte är relevant för undervisning av dagens elever då många av dem redan har en del förkunskaper. Underlag till studien utgörs dels av intervjuer med 10 lärare med utbildning i samt längre eller kortare erfarenhet av Wittingmetoden, dels av litteratur om Wittingmetoden, skriven av dess upphovskvinna Maja Witting samt tidigare forskning inom läs- och skrivinlärningsområdet kopplat till vissa karakteristiska delar av Wittingmetoden. Resultatet visar att Wittingmetoden ofta är inkorrekt beskriven samt att den förhåller sig mycket väl till vad den senaste forskningen menar är god och avgörande läs- och skrivundervisning i alfabetiska skriftspråk, nämligen ett arbetssätt med utgångpunkt i fonologisk medvetenhet och sammanljudning av fonem och grafem. Till detta ska sedan läggas olika arbetssätt för att skapa förutsättningar för god läsförståelse såsom utökat ordförråd, lärares högläsning, läsförståelsestrategier och allmänbildning. Sådan undervisning kan också, visar forskning, vara till nytta för den tidiga läsaren, särskilt det som gäller läsförståelse. Informanterna menar att Wittingmetoden är högst relevant och lämplig för läs- och skrivinlärning, liksom för ytterligare utveckling, för alla elever men att det finns lärare som den passar sämre för.