AbstractI vår studie har vi valt att undersöka hur barn lär sig läsa ur ett pedagogiskt synsätt där vi har fokus på två metoder LTG (läsning på talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa två metoder förhåller sig till varandra. Vi ska även använda bedömningsmaterialet LUS som hjälpmedel på hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom läs- och skrivinlärning. I vårt examensarbete har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden där fokus har legat på litteraturstudie. I slutet av vårt examensarbete kommer vi fram till, utifrån litteraturstudien att LTG metoden är den metod där eleverna utvecklar läsförståelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lärare strävar efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling.

Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

I dagens samhälle är eftergymnasial utbildning mer eller mindre ett måste för de flesta branscher. Det skapar i sin tur allt högre krav på att elever lämnar skolan med en god, etablerad läsförmåga. Syftet med studien är därmed att redogöra för hur ett urval av lärare i årskurs F–3 beskriver sin undervisning med läsning och barnlitteratur för att främja elevernas läsutveckling. Genom följande frågeställningar besvaras syftet: Hur beskriver lärarna sin undervisning med läsning och barnlitteratur? Samt Vilka möjligheter och utmaningar finns det i att använda barnlitteratur i undervisningen enligt lärarna? I den här studien har fem verksamma lärare från förskoleklass till årskurs 3 intervjuats. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning samt styrdokument. Ur ett rikligt resultat framgår det att läsningen är av hög prioritet men att lärarens engagemang och attityd kring barnlitteratur är av betydelse för att skapa en lustfylld undervisning. Slutsatsen är att litteratur är något som bör upplevas tillsammans med andra. / In today’s society post-secondary education is more or less a must for most lines of work. In turn, this creates even higher demands on students to leave school with a good and established ability to read. The aim of the study is to account for how a number of teachers in grades F–3 describe their teaching with reading and children’s literature to promote the students’ reading development. The aim will be answered by the following questions: How do the teachers describe their teaching with reading and children’s literature? And also, What opportunities and challenges lie in using children’s literature in their education according to the teachers? For this study, five active teachers in grades F–3 have been interviewed. To achieve the aim of the study a qualitative method has been used through semistructured interviews and the result has been analyzed from a sociocultural perspective, previous research as well as the curriculum.  From a plentiful result, it become clear that reading is top priority, regarding children’s literature but the teacher’s engagement and attitude regarding children’s literature is of importance to create enjoyable teaching. The conclusion is that literature is something that should be experienced together with others.

Inledning Studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning i den svenska skolan. I vår studie utgår vi från två olika frågeställningar där vi ser närmare på hur lärare arbetar med högläsning och även hur lässtrategier används i samband med högläsningen. Syfte I studien ser vi även närmare på hur lärarens roll kan påverka undervisningen. Vilken påverkan läraren har och vilka fördelar det finns för eleverna när det gäller högläsning i klassrummet.  Metod Vi har samlat material och har sammanställt vår studie utifrån sex olika lärare i Sverige, verksamma i årskurserna 4–6. Vår studie utgår från en kvalitativ metod där vi med semistrukturerade intervjuer samlade information från informanterna. Allt material som samlades in transkriberades och sammanfattades in i en tabell.  Resultat Resultatet visar att samtliga lärare arbetar med högläsning i sin undervisning. Hur ofta och när på dagen läraren väljer att läsa högt för eleverna varierar. Samtliga lärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning. Detta menar lärarna förbättrar elevernas läsförståelse och även gör att deras ordförråd ökar. De vanligaste förekommande lässtrategierna som användes av samtliga lärare var lässtrategierna läsfixarna från En läsande klass: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor, sammanfatta och skapa inre bilder. En läsande klass har figurer och andra namn på lässtrategierna vilket kan göra att läraren själv bestämmer hur och om figurerna ska användas eller inte. I resultatet framkommer det att vissa lärare enbart använder sig av lässtrategier från läsfixarna och andra använder sig av namnen från läsfixarna, exempelvis spågumman som är att förutspå och även bilden på figuren för att få en bättre förståelse. I resultatet visas det tydligt att lässtrategierna används olika men att det oftast sker före, under och efter högläsningen. Samtliga intervjuade lärare menar att det är viktigt med en bra lärarroll i klassrummet och att lärarrollen kan påverka undervisningen. Resultatet visar tydligt att erfarenhet och kunskap gör det enklare att implementera lässtrategier i högläsning.

Datorer i skolan kan användas när elever ska producera och bearbeta texter. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1 (Skolverket, 2019, s. 263) ska elever kunna skriva enklare texter med hjälp av digitala verktyg. Litteraturöversikten hade i syfte att ta reda på vad datorn som skrivverktyg har för inverkan på elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Artiklarna till litteraturöversikten samlades in genom tre sökningar som bestod av två söksträngar som användes i två olika databaser, samt en manuell sökning i Halmstad högskolas OneSearch. De två databaserna som användes var ERIC EBSCO och Swepub. Grunden till litteraturstudiens resultat består av åtta artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: textframställning, textbearbetning och läsning. Resultatet redovisar att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på elevernas skrivutveckling medan det inte går att dra några generella slutsatser om läsutveckling utifrån det empiriska materialet från studien. Baserat på resultatet från denna litteraturöversikt kommer examensarbete II handla om lärarens roll i klassrummet när datorer används i läs- och skrivundervisningen.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna?- Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning?Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper. / Reading and writing preparation in preschool

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas. Pedagogerna har påvisat i undersökningen vikten av ett stöd från föräldrar och vuxna i deras närhet och att en god kontakt med många interaktioner skapar ett försprång i elevers läsutveckling till skillnad från andra elever utan stöd.Högläsning och annan läsning främjar till ett läsintresse som stimulerar läsutvecklingen och en stunds läsning skapar goda förutsättningar till en god läsare. Undersökningen har visat en viss skillnad i pojkars och flickors läsutveckling men till skillnad från tidigare forskning där skillnaderna har berott på mognad av hjärnan visar denna undersökning att anledningen är brist på litteratur som lockar pojkar. Sammanfattningsvis av undersökningen är att pedagogen måste se sig som ett stöd och en hjälp i elevers läsutveckling, får elever inte stöd hemifrån måste de få stöd från skolan. Slutligen att föra en varierad undervisning och arbeta individuellt i klassrummet främjar en god läsutveckling oavsett om du är en pojke eller flicka. Undersökningen har även visat att pojkar behöver mer litteratur som lockar i den tidigare läsutvecklingen.Metoden som undersökningen är baserad på är intervjuer från 2 skolor (i olika kommuner) med sammanlagt 2 pedagoger och 16 elever. Eleverna har varit indelade i homogena grupper med 4 i varje grupp och det har resulterat i en flickgrupp och en pojkgrupp från varje skola. Pedagogerna har intervjuats enskilt då de varit från olika skolor. Resultatet av denna undersökning är att föräldrakontakten är viktig och en individanpassad undervisning är nödvändig för en god läsutveckling, undersökningen belyser även en brist på litteratur som lockar pojkar till läsning. Eleverna påpekar en vikt av högläsning och att skapa inre bilder vid läsning.

Denna uppsats utforskar ett par lärares och beslutsfattares tankar kring läsförståelse samt tankar kring ett specifikt läsförståelsetest DLS, men även tankar kring befrämjande arbete med läsförståelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008-2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkätstudie och 3) gruppintervju. Jag har använt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lärarna i svenska upplever DLS som ett bra mätredskap och att resultaten från DLS överensstämmer med deras uppfattning om elevernas läsförståelse. Majoriteten av lärarna upplever att läsförståelsekompetensensjunker och att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Det är vanligt att de flesta lärarna kompletterar sin undervisning med bilder och att texterna i läroböckerna upplevs som kompakta och svårbegripliga.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.