Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Språket utgör en väsentlig del i våra liv och utan förståelse för det talade och skrivna språket hämmas vår kommunikation med andra människor. I skolan ska elever få undervisning i hur de kan tillgodogöra sig innehållet i en text och förstå den. Däremot framkommer det inte hur detta lämpligen görs. Det finns en rad olika inlärningsstrategier och tankar om hur en på bästa sätt undervisar i läsförståelse. Syftet är att ta reda på vilka strategier som framställs som framgångsrika och som gynnar elevernas läsförståelse i grundskolan, F-3. Frågan som ska besvaras är: Vad säger forskningslitteraturen om vilka lässtrategier som kan anses framgångsrika för att utveckla elevers läsförståelse? Frågan är framtagen för att vi som framtida lärare ska kunna få en förståelse kring de olika metoderna som ger eleverna en progressiv utveckling i läsning. För att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier strategier som främjar läsförståelse, främst för elever i de lägre åldrarna. Genom en litteraturstudie belyses forskningsområdet och strategier som är vanligt förekommande i litteraturen. I vårt resultat har vi sett att flertalet strategier innefattar att både läraren och eleven arbetar tillsammans och interagerar med texten på olika vis. Eleverna kan även själva utveckla läsförståelse genom att läsa om en text flera gånger, för att på så sätt befästa förståelsen för innehållet. Strategierna som presenteras är av olika karaktär men genomgående för flertalet av dem är att intresse och nyfikenhet har en betydande roll för elevernas förståelse. Finns det inget visat intresse från elevens sida har denne svårare att ta till sig innehållet. Läraren har då en viktig roll i att se till elevernas intressen vid läsinlärning. Med det hamnar vi i slutsatsen att huruvida en strategi bedöms som framgångsrik eller ej beror på mycket mer än bara utformningen av strategin.

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.

Syftet med arbetet var att skapa en uppfattning om den digitala ljudboken kan ta plats i skolans högläsningsmoment. Med ljudböcker avser denna uppsats de digitala ljudböcker som nås via olika streamingtjänster. Observationerna av högläsningsmomenten innefattas både av tillfällen då klassen lyssnar på ljudböcker i olika format samt av tillfällen då läraren läser högt ur en tryckt bok. Utifrån observationerna undersöktes elevernas fokus och aktivitet, samt även lärarens arbetssätt. Resultatet visar att bokformatet kan ha en viss betydelse för elevernas fokus men att bokformatet har mindre betydelse för lärarens arbetssätt. Läraren som medverkat ställer sig positiv till att arbeta med digitala ljudböcker, men att det bör kombineras med traditionell högläsning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

I denna studie undersöks hur lågstadielärare, verksamma inom F–3, använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läsutveckling. Vi undersöker ur ett lärarperspektiv hur de digitala verktygen används i undervisningen, hur uppföljning sker, vilka attityder lärare har till de digitala verktygen samt vilken kompetens de besitter inom området. För att undersöka detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare, som sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys har vi studerat lärarnas arbetssätt och åsikter. I denna studie utgår vi från kognitivismen och den sociokulturella teorin för att förstå och analysera den insamlade materialet. Utifrån kognitivismen ser vi på elevers kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vad eleven är mogen för att lära sig. Genom den sociokulturella teorin ser vi på hur elever lär i sociala situationer i samspel med andra. Det resultat som framkommit visar på stora skillnader inom användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det framkommer skillnader i såväl tillgång, användningsområden och åsikter i hur digitala verktyg ska användas för att främja elevernas lärande. Slutsatserna i denna studie är att för att digitala verktyg ska tillföra ett mervärde i undervisningen måste lärarna ha kunskap och kompetens för att utnyttja de digitala verktygens flertaliga möjligheter.

Det självständiga arbetet belyste speciallärares/specialpedagogers beskrivningar av genomförande av läsfrämjande lästräning och läsinterventioner. Läsinterventionerna/ lästräningsmetoderna som beskrevs syftade till att främja läsförmågan för mellan- och högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter. Läsinterventioner/lästräningsmetoder gavs för att eleverna skulle utvecklas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och klara skolgångens kunskapskrav. Det specialpedagogiska forskningsfältet är komplext vilket gjorde att systemteori kunde öka förståelsen för elevers lärande och utveckling när nätverken i och mellan systemen analyserades. Mot bakgrund av syftet och forskningsfrågorna hade forskningsansatsen en kvalitativ ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. På mellan- och högstadiet lästränade eleverna i syfte att utveckla ordavkodning, ord- och ämnesbegreppsförståelse, lässtrategier och läsförståelse. I analysavsnittet analyserades lärarnas beskrivningar av läsinterventioner/lästräningsmetoder utifrån Bronfenbrenners systemteori. Intensiva läsinterventioner främjade ordavkodningsförmågan, läshastigheten och läsflytet. Lästräningsmetoderna främjade ämnesbegreppsförståelsen och läsförståelsen enligtlärarnas utsagor. Lärarnas beskrivningar visade att samverkan med elever, vårdnadshavare och kollegor ansågs viktigt för att främja läsutveckling för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring förskollärares resonemang om hur scaffolding används för att främja barns literacyutveckling ur ett flerspråkigt perspektiv, samt undersöka tillgängligheten av literacyartefakter på förskolor som stimulerar barns literacyutveckling. I studien intervjuades fyra förskollärare och observationer av avdelningarnas miljöer dokumenteras via fotografier. Genom dessa metoder har vi sökt svar på våra frågeställningar Hur resonerar förskollärare kring sitt arbete med scaffolding för att främja barns literacyutveckling? Hur är flerspråkiga artefakter tillgängliga för barnen på avdelningarna? Studien utgår från den sociokulturella teorin grundat på Vygotskijs tankar kring barns lärande och utveckling. Den sociokulturella teorin används även som analytiskt verktyg i resultatdelen. De centrala resultaten för studien visar att förskollärarna ser scaffolding som en viktig komponent för att bidra till barns möjlighet till utveckling och lärande. Tillgängligheten av flerspråkiga artefakter är något begränsade på de studerade avdelningarna. Förskollärarna uttryckte att de bör och vill arbeta mer med att synliggöra barns olika språk i den fysiska miljön. Sammanfattningsvis visar resultaten att pedagogers kunskap kring arbetet med barns olika språk är viktig för barns utveckling. Det är viktigt att våga och vilja utvecklas samt ta stöd av vårdnadshavare för att utveckla förskolans textmiljö.

Syftet med kunskapsöversikten och frågeställningen är att titta på vilken påverkan hemmet och socioekonomisk status har på yngre barns läsutveckling. Olika faktorer i hemmet och skolan verkar ha inflytande på elevers språk och läskunnighet, både positiva och negativa.  Informationssökningen i arbetet sker på ett metodiskt sätt där databaserna ERIC och SwePub används. I kunskapsöversikten använder vi vetenskapliga källor varpå inställningen Peer Review och Refereegranskat finns som tydlig avgränsning. Anledningen till detta är att de källor som inte är vetenskapligt granskade, automatiskt ska sållas ut från sökningen. I arbetet används endast en artikel som inte är Peer Reviewed. Artikeln “Improving Reading Engagement in the Primary Classroom” skriven av Jewell. m.fl. (1998), är en forskningsrapport. Den är en del av en avhandling som är publicerad via ett universitet, och inte via en tidskrift. Därför är den inte Peer Reviewed. Däremot uppfyller den tillräckliga vetenskapliga kriterier, eftersom avhandlingar alltid är akademiskt granskade och kvalitetssäkrade.  Resultatet visar att föräldrars utbildningsnivå och inkomst påverkar elevers läsutveckling. Samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna alltmer blir avgörande för elevers lärande ökar även skolsegregationen, det vill säga klyftorna mellan olika skolor blir större. Resultatet visar även att hemmets läsmiljö både kan skapa positiva och negativa förutsättningar för läsutvecklingen. Resultaten har vi strukturerat enligt tre teman: socioekonomisk status och dess påverkan på elevers läsutveckling; sambandet mellan hemmets läsmiljö och socioekonomisk status samt attityder gentemot skola och läsning. Slutsatsen som dras är att samarbetet mellan hem, skola och lärare är viktig, och kan komma till att vara en avgörande faktor för en elevs läsutveckling.

Detta arbete undersöker hur lärare beskriver sin syn och -sitt arbetssätt med läsinlärningoch vilka svårigheter dem möter i sitt arbete med läsundervisning. Detta har varit en relevant undersökning för att kunna besvara de funderingar som vanligen finns hos nyblivna lärare och det visar sig- även hos de som arbetat i flertalet år och med bred erfarenhet bakom sig. Arbetet visar att lärarna är en yrkeskår som aldrig riktigt blir färdigutbildade och i synnerhet inte inom läsundervisning. Detta beror på att oavsett elevers förutsättningar, bakgrund eller utmaningar, ska lära alla elever att läsa för ett livslångt lärande.