<p>Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.</p><p>Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar och</p><p>intervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning och</p><p>litteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns en</p><p>ideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategorierna</p><p>består således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, men</p><p>däremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiska</p><p>ståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåra</p><p>och arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sig</p><p>av den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnå</p><p>kursmålen annars.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om definitionen av begreppet läxa samt att de anser att läxor har ett syfte för ökad inlärning samt att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor.</p>

Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan. Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar och intervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning och litteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns en ideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategorierna består således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, men däremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiska ståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåra och arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sig av den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnå kursmålen annars.

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om definitionen av begreppet läxa samt att de anser att läxor har ett syfte för ökad inlärning samt att lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare ser på läxor, om synen på läxor skiljer sig någonting mellan ämnen och hur synen på läxor har förändrats under tiden som lärare.  Materialet bestod av fyra fokusintervjuer med lärare från mellanstadiet och med ett varierat åldersspann. Arbetet har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv, både som teori och analysmodell, för att ha tagit reda på de bakomliggande orsakerna till fenomenet läxa. Resultatet visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiskt verktyg trots att det inte finns någon forskning som stödjer detta. Skillnaden mellan ämnena var stor och alla lärarna framhöll matematikämnet som ett läxtungt ämne i motsats till SO-ämnet. Läxan lades också fram som väldigt traditionsbaserad men utefter att erfarenheten vuxit hos lärarna har också synen förändrats. Det sista som resultatet visade var att läxan bidrog till en problematik när det kom till relationen mellan föräldrar och elev.   Nyckelord Läxa, syfte, fenomenografi, fokusintervjuer

No description available.

<p>Abstract</p><p>Den här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna. Elevernas bild av tidskrävande läxor är att de är stora, teoretiska och flera elever ger uttryck för att de är tråkiga. Läxorna upplevs dock inte uteslutande som negativa. I undersökningen framkommer det att eleverna inte vill byta ut läxorna mot längre skoldagar.</p><p> Nyckelord: läxa, tid, inflytande</p>

<p>Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på <em>The International School of Helsingborg </em>(ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH.</p><p>För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.</p>

<p>Abstract</p><p>I denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser läxor kan ha i skolan utifrån en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som står i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring våra tre frågeområden; läxor och undervisningen, läxor kopplad till kunskap och läxornas funktion. Vår bakgrund och vårt resultat visar på att det finns många olika åsikter kring läxan och att det bland annat är svårt att ge en definition av läxan. Detta är problematiskt både för pedagogerna och för forskarna i vår undersökning. Även hemförhållandena diskuteras i relation till läxan och hur hemförhållandena påverkar elevens möjligheter att lyckas med läxan. Slutsatsen för vår uppsats är att vi ställer oss frågande till läxans vara eller icke vara och att det finns en stor orsak för oss som blivande pedagoger att förhålla oss till läxan i relation till undervisningen.</p>

<p>Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan?</p><p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar.</p><p>Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.</p>