<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>In the research made on the subject, homework, there are a lot of differences in the opinions regarding the meaning of homework/home assignments in the educational system today. Do they fill a purpose or do they only create social rifts and injustice.</p><p>For my essay I chose to find out what attitude senior-level teachers have towards homework and what meaning it is considered to have on the students learning ability.</p><p>My research is based on interviews with six senior-level teachers who all teach different subjects.</p><p>The results showed that all of the interviewed teachers used some kind of home assignments in their teaching.</p><p>Ultimately, the conclusion I reached is that the homework should be well prepared and given a lot of thought. The homework should also be interesting and meaningful to the students to promote the learning process.</p>

Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts. Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland. Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.

Abstract In the research made on the subject, homework, there are a lot of differences in the opinions regarding the meaning of homework/home assignments in the educational system today. Do they fill a purpose or do they only create social rifts and injustice. For my essay I chose to find out what attitude senior-level teachers have towards homework and what meaning it is considered to have on the students learning ability. My research is based on interviews with six senior-level teachers who all teach different subjects. The results showed that all of the interviewed teachers used some kind of home assignments in their teaching. Ultimately, the conclusion I reached is that the homework should be well prepared and given a lot of thought. The homework should also be interesting and meaningful to the students to promote the learning process.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.

No description available.

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning. Det som framkommer i resultatet är att lärarnas motiv för hemläxor handlar om att eleverna ska färdighetsträna vilket enligt lärarna inte ryms inom skolans schemalagda tid. Andra starka motiv från lärarna är att hemläxor bidrar till ökat ansvarstagande bland eleverna men framförallt hjälper dem föräldrarna att få insyn i skolarbetet. Det finns flera olika förhållningssätt till hemläxor bland lärarna vilket kan bero på att deras erfarenheter av hemläxor är olika. Hemläxan ska ha ett tydligt syfte och vara meningsfull för eleverna menar dock samtliga lärare. Det lärarna anser att eleverna lär sig av hemläxor är det delade meningar om men de flesta ser en tydlig förbättring av läsningen då eleverna får möjlighet att träna på den hemma.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar?  Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus. Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta. Men det huvudsakliga vi kommit fram till i studien är att det mer handlar om den enskilda förälderns engagemang i deras barns skolgång än vilken utbildning denne har i bagaget.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är: vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur. Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning, handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.