Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för läxans roll i det flippade matematiklassrummet. Arbetsmetoden ”Flippat klassrum” karaktäriseras av en förflyttning av traditionella föreläsningar ut ur klassrummet. Direkta instruktioner ges istället som läxa, ”flippad läxa”, ofta i form av videoföreläsningar. Litteraturstudien baserar sig på nio artiklar och behandlar den flippade matematikläxans utformning, elevers åsikter om arbetsmetoden, och vilka fördelar respektive nackdelar flippad läxa har i förhållande till traditionell läxa. ”Flippad läxa” är fortfarande är ett relativt outforskat begrepp, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Studiens resultat tyder dock på att metoden kan ha flera fördelar, bland annat i att videoföreläsningar som läxa ger eleverna ett större ansvar för sitt eget lärande, och att videons bestämda speltid har potential att minska skillnaden i den tid, som olika elever använder för att göra samma läxa. / The purpose of this study is to investigate homework given in the flipped mathematics classroom. One of the characteristics of the “flipped classroom” is that traditional lectures are not placed in class time. Direct instruction is instead given as homework, “flipped homework”, often in the form of video lectures. The literature review is based on nine articles and focuses on the design of flipped mathematics homework, pupil’s views of the method, and the possible advantages and disadvantages of flipped homework in relation to traditional homework. There is still a lack of research done on “flipped homework”, which makes it difficult to draw any general conclusions. However, the results indicate that the teaching method may have some advantages, including that video lectures gives the students a greater responsibility for their own learning, and that the fixed time of the video have the potential to reduce the difference in time spent by different students on the same homework.

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework’s role. The paper’s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened. The paper then used a literary analysis of a number of relevant research results. The presentation is intended to guide the reader through the discourse in the clearest possible manner. / Detta arbete handlar om läxans roll i hem och skola. Arbetet är baserat på vad tre dagstidningar skriver om läxor, för att ta reda på hur diskursen om läxor ser ut. Arbetsmetoden är kvalitativ, och inspirerad av diskursanalytisk metod och teori. Genom tidningarna presenteras olika slags artiklar som uppmärksammar en variation av röster som talar om läxor. Arbetet är upplagt på ett sätt där resultat och analys går ihop direkt, i en resultatanalys, för att diskuteras kontinuerligt. Efter detta följs resultatanalysen av en litteraturanalys där resultatanalysen behandlas med hjälp av forskning som gjorts om läxan. Syftet med detta upplägg är att guida läsaren genom diskursen på ett så tydligt sätt som möjligt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

The aim of this study is to compare teachers’ views of homework, their work withreading homework, and what the interaction is like in connection with this. Acombination of methods in the form of observations and semi-structured interviews wasused to follow two teachers working in the early years of compulsory school. The studyfound that the teachers work solely with reading homework, although in different ways,as regards both the design and the implementation, suggesting that the teachers’ practiceis grounded in research on homework. According to the teachers, homework in the earlyyears of compulsory school can be beneficial in that it prepares the pupils for later yearsin school and that it can be an instrument in the work of consolidating knowledge. Onthe other hand, homework steals part of the pupils’ leisure time and can cause stress intheir everyday life. To avoid unclarity and stress in the home, the teacher should giveclear and thorough instructions communicating the purpose, expectations, and meaning.

Syftet med studien är att beskriva fyra lärares respektive tio elevers syn på varför matematikläxor används i lågstadiet samt vilka attityder de har gentemot dem. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med elever och lärare i årskurs 1–2. Resultaten visar att samtliga lärare framförallt ger läxa i syfte att repetera och befästa kunskap. Eleverna framförde en likartad uppfattning och menade att läxan är till för att träna mer på det innehåll som har behandlats under lektionstid. Lärarnas attityder gentemot läxor skiljde sig, då två av lärarna uppgav en positiv inställning medan två av lärarna uttryckte en direkt negativ inställning till läxor. Resultaten visar vidare att lärarnas uppfattning om elevernas attityder gentemot matematikläxor skiljer sig från elevernas faktiska attityd. Lärarna förklarade att de upplevde de flesta elevers inställning som positiv. Samtidigt uppgav sex av tio elever en negativ inställning till arbetet med den senaste matematikläxan. Samtliga lärare uppgav att det kan finnas svårigheter med läxor, såsom tidsbrist och att konflikter kan uppstå i hemmet. En slutsats som kan dras från resultaten är att färdighetsträning är den vanligaste orsaken till att läxor ges, enligt både lärarna, eleverna och forskare. / The purpose of the study is to describe four teachers 'and ten students' views on why mathematics homework is used in primary school as well as what attitudes they have towards them. The method used is semi-structured interviews with students and teachers in grades 1–2. The results show that all teachers primarily give homework in order to repeat and consolidate knowledge. The students presented a similar view and said that the purpose of homework is to practice more on the content that has been treated during lesson. The teachers' attitudes towards homework differed, as two of the teachers stated a positive attitude, while two of the teachers expressed a direct negative attitude to homework. The results also show that the teachers' perception of the students' attitudes towards the mathematics homework differs from the students' actual attitude. The teachers explained that they experienced the attitude of most students as positive. At the same time, six out of ten students expressed a negative attitude to the work on the latest mathematics homework. All teachers stated that there may be difficulties with homework, such as lack of time and that conflicts may occur in the home. One conclusion that can be drawn from the results is that skill training is the most common reason why homework is given, according to both the teachers, the students and the researchers.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.

<p>Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method.</p><p>Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning.</p><p>Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed. The homework as a phenomenon is, in other words, superficially treated and discussed very seldom, despite being a large part of the student's leisure. In the interviews, it appeared different views on homework. None of the teachers use homework because it is tradition in school history, but all have a thought with it. Two strong reasons to homework emerged, one is that homework is given to repeat knowledge, and the other is that students have to take home the work they haven´t been able to finish on time. The reason that some of the informants were skeptical of homework was that they considered it to be unfair against students who do not have support at home. Another reason was that they felt that the assessment of the student should be done not only on the final outcome but on the whole process. This assessment cannot be implemented if a large part of the work is done at home. The teacher must be present and be a mentor to the student.</p>

Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method. Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning. Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed. The homework as a phenomenon is, in other words, superficially treated and discussed very seldom, despite being a large part of the student's leisure. In the interviews, it appeared different views on homework. None of the teachers use homework because it is tradition in school history, but all have a thought with it. Two strong reasons to homework emerged, one is that homework is given to repeat knowledge, and the other is that students have to take home the work they haven´t been able to finish on time. The reason that some of the informants were skeptical of homework was that they considered it to be unfair against students who do not have support at home. Another reason was that they felt that the assessment of the student should be done not only on the final outcome but on the whole process. This assessment cannot be implemented if a large part of the work is done at home. The teacher must be present and be a mentor to the student.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and compare how teachers and parents are describing the homework. The study will also attempt to answer these issues; How is the purpose of the homework described from teachers and parents? How are the effects of the homework described by teachers and parents? How do teachers and parents describe the responsibility for the implementation of the homework? Methods: Qualitative study, a comparison between teachers and parents description of the homework phenomenon. The material that forms the discussion are fetched from blog forums. Summary of conclusions: The Swedish school system is based on democratic values. This means that the students are supposed to gain equal opportunity for qualified education independent of their socioeconomic backgrounds. Based on this context is the study relevant as the homework reveals that conditions and qualifications differ between students. It also becomes obvious that the homework is a well established method in the Swedish school even though that it no longer is even mentioned in the official curriculum guidance.