No description available.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har medmatematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuerundersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övrigamatematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisarfrån årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxoroch att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till attlärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetarläroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken.

Det här en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att ta reda på och synliggöra 13 tredjeklassares attityder gentemot läxor, samt reflektioner kring faktorer i vardagen som kan tänkas inverka i elevernas läxarbete.Det är många parter som uppmärksammar problematiken med läxor i skolan, så även forskare. Först och främst ville jag fördjupa mig i problematiken nationellt, men då mängden relevant, svensk forskning var ganska liten gjordes valet att analysera även internationell sådan. Fenomenet verkar bygga på ungefär samma problematik på olika ställen i världen. Bland flertalet av de studier som undersökt elevers egna reflektioner, så är majoriteten av dessa gjorda på barn äldre än tio år. Med denna studie kommer istället 13 elever i årskurs tre få framställa sin syn på läxpraktiken där kopplingar dras till förberedelser, återkoppling, reflektioner över deras fritid och tankar om hemmiljön samt föräldrainvolvering. Resultatet visar att en del elever inte ser läxorna som ett särskilt stort problem – snarare tvärtom - medan en annan del anser raka motsatsen. Det är tydligt att speciellt hemmiljö och föräldrainvolvering har en betydande inverkan för vilka attityder eleverna har gentemot hemläxor.Vidare är tanken att pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån resultatet blir inspirerade att se över intentionerna med den läxpraktik de själva bedriver. Det finns trots allt goda läxor som bidrar till en likvärdig utbildning, och tanken bakom dessa bör lyftas fram.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande. Vidare sa de att det inte finns tid till att göra dem under lektionen. De lärare som var negativt inställda till läxor, angav att många elever kommer från hem där de inte får tillräckligt med hjälp eller stöd.Sedan fanns det elever som av olika skäl inte kunde koncentrera sig på studier. Läxan berör många områden utifrån olika perspektiv. Samtidigt som den även utgörs av en komplex och mångfacetterad problematik.

Syftet med studien är att, med hjälp av fenomenografi, bidra med kunskap om hur läsläxan upplevs i lågstadiet ur ett elev-, lärar- och föräldraperspektiv. I studien undersöks vad som är utmärkande för hur läsläxan upplevs och hur upplevelserna skiljer sig åt ur olika perspektiv. Intervjuer med lärare och enkäter med svar från lärare, elever samt föräldrar användes för att samla in data på en grundskola i norra Sverige. Samtliga deltagande lärare arbetar som lärare i årskurs 1–3, eleverna återfinns också i dessa årskurser samt att de föräldrar som deltog har minst ett barn i årskurs 1–3. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av fenomenografins analysmetoder, där erfarande och upplevelser av fenomenet läsläxa är det som lyfts fram. Resultaten visar bland annat att syftet med läsläxan uppfattas och upplevs på flera olika sätt inom alla perspektiv. En upplevelse som delas av majoriteten av deltagarna är att eleven, genom läsläxan, ska bli en bättre läsare samt att läsläxan anses vara en viktig del i elevens läsutveckling. Tid är ett begrepp som är återkommande och problematiseras inom flera perspektiv och delområden som studerats. / The aim of the study is to, with the help of phenomenography, contribute with knowledge on how reading homework is experienced in primary school through a pupil perspective, teacher perspective and parent perspective. The study examines what is distinctive for how reading homework is experienced and how the experiences differ through different perspectives. Interviews with teachers and surveys with answers from teachers, pupils and parents was used to collect data in an elementary school in northern Sweden. All participating teachers work as teachers in school years 1-3, the pupils were also found within these schoolyears and the parents participating have at least one child in schoolyears 1-3. The data material was then analysed using phenomenograpic analysing methods, where conceptions and experiences of the phenomenon reading homework is what is brought forward. The results show amongst others that the purpose of reading homework is perceived and experienced in several different ways within all perspectives. One experience shared by the majority of participants is that the pupil, through reading homework, will become a better reader and that reading homework is considered an important part of the pupil’s reading development. Time is a recurring concept and is problematized from several perspectives and sub-areas that has been studied.

Kunskapsöversikten är skriven med syftet att ta reda på om det är rimligt att begära att samtliga elever ska ha läxa i matematik oberoende av deras hemsituation. Arbetet utgår från hur föräldrars involverande i läxor i hemmet påverkar elevers kunskapsutveckling. För att kunna besvara våra frågeställningar har en informationssökning gjort på flertalet databaser med varierade sökord. Databaserna som använts är ERIC och Swepub. I valet av källor har samtliga källor som studerat skolsystem som inte liknar Sveriges valts bort, vilket läsaren bör ha beaktning innan den drar egna slutsatser. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att föräldrars stöttning i läxor inte har en korrelation med elevers kunskapsutveckling. Läxor kan även påverka elevers inställning till matematik negativt och kan leda till ångest och trauman. För vidare forskning behövs det hitta bra metoder och tillvägagångssätt för att föräldrar ska kunna ge positiv stöttning i hemmet, som inte leder till en negativ påverkan på elevens inställning eller kunskapsutveckling.

In today's school and society homework is a controversial topic. Some teachers have completely abandoned work with homework, while others believe that homework is necessary. What about the reading homework at the primary school, how important is it? The Swedish school needs to work towards improving students’ readability and increase equivalence so that students’ school results are not depended on their soc io-econom ical background. Homework could be a way to improve the readability among students, but there is also a risk that it neg atively affects equality since all students do not have the same access to support at home. The purpose of the study is to describe why teachers choose to give or not to give reading homework, what the pros and cons they see with the homework are and if they find that the reading homework is different from other types of homework. In order to answer the question I studied earlier literature and research on the subject. I also chose to conduct qualitative interviews with six teachers teaching the subject of Swedish at primary school. The result shows that teachers disagreed with the issue of reading homework and its importance for learning. However, all teachers believe that the more students read, the more the students' readability develops. The advantages and disadvantages of reading homework raised in this study include, among other things, equivalence, time and students access to support. The result also shows that teachers find that the homework is different from other types of homework, for example, because reading is the foundation of many subjects. / I dagens skola är läxor ett omdiskuterat ämne. En del lärare har helt övergett arbetet med läxor, medan andra menar att läxor är nödvändiga för elevers kunskapsutveckling. Hur är det med läsläxan på lågstadiet, hur viktig är den? Den svenska skolan behöver arbeta med öka elevernas läsförmåga och stärka likvärdigheten så att elevers studieresultat inte är beroende av deras socioekonomiska bakgrund. Således skulle läsläxan kunna ses som ett sätt att stärka läsförmågan, men samtidigt finns också risken att den påverkar likvärdigheten negativt eftersom alla elever inte har samma tillgång till stöd hemma. Syftet med denna studien är att beskriva varför lärare på lågstadiet väljer att ge respektive inte ge läsläxa, vilka för och nackdelar de ser med läsläxan och om de upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor. För att söka svar på frågan genomfördes kvalitativa intervjuer med sex behöriga lärare som undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Resultatet visar att lärarna är oeniga i frågan om läsläxans betydelse för lärandet. Samtliga lärare menar dock att desto mer eleverna läser desto mer utvecklas elevernas läsförmåga. De för- och nackdelar med läsläxan som lyfts i studien handlar bland annat om likvärdighet, tid och elevers tillgång till stöd. Resultatet visar även att lärarna upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor exempelvis på grund av att läsning är grunden för många ämnen.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt vilka möjligheter och hinder som finns med läsläxa. Läsläxor tycks vara ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen för att främja goda akademiska resultat samtidigt som effekten av dem och rättvisan med läxor diskuterats friskt i samhället och media under de senaste åren. För att undersöka hur möjligheter och hinder med användandet av läsläxa skrivs fram i befintlig forskning skapade vi söksträngar baserade på ord vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. Då sökningen inte gav några relevanta träffar på svenska i den svenska databasen SwePub använde vi oss därefter uteslutande av engelska översättningar av orden i våra söksträngar och enbart av databasen ERIC. Totalt har nio forskningsartiklar valts ut i sökningen som relevant forskning för att besvara vår frågeställning, i vilka tre teman kunde urskiljas. För att kunna urskilja dessa teman har vi använt oss av tematisk analysmetod i enlighet med beskrivningen av Braun och Clarke (2008), där vi genom kodning har hittat återkommande nyckelord i artiklarna för att se likheter och mönster. Resultaten är något motstridiga men mycket tyder på att läsläxa har relativt liten akademisk effekt. Dock visar forskningen även att läsläxan kan ha en positiv effekt på både elevers läslust och motivation. Resultaten lyfter också betydelsen av rätt slags stöd från vuxna i elevernas omgivning. Med rätt stöd i detta avseende menas att barnen får hjälp med struktur och uppmuntran samt att förväntansbilden av dem är hög men rimlig. Kontroll, strikta krav, icke-engagemang och orimliga förväntningar har däremot motsatt effekt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur läsning kan få mer utrymme i undervisningen i skolan för att eventuellt undvika just fenomenet läsläxa. Vi diskuterar även den demokratiska aspekten kring användandet av läsläxa och huruvida det verkligen är rättvist att använda det som ett verktyg i undervisningen. Vidare lyfter vi de uppfattningar vi fått kring stöttning om läsläxor delas ut till barnen och avslutar med tankar och förslag kring framtida forskning. Vi berör återkommande även hur det påverkar läraryrket om man väljer att ge läsläxa.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka läxors betydelse i undervisningsprocessen ur NO-lärares perspektiv. Studien lyfter fram läxors syfte när lärarna använder sig av läxor för elevers lärande och kunskapsutveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem naturvetenskapliga -lärare samt vetenskaplig forskning, på både engelska och svenska. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar; Vad är läxors betydelse i förhållande till undervisning? I vilka syften ger lärare läxor? Vad tar lärare hänsyn till när de använder sig av läxor? För övrigt undersöks anledningen till att varför vissa pedagoger väljer att arbeta eller inte inkludera med läxor i undervisningen.  Uppsatsen teoretiska del utgår ifrån didaktisk aspekt om lärande, sociokulturell teori, pragmatisk teori och kognitiv teori för att bidra till förståelse om varför lärare använder sig av läxor. Majoriteten av dagens förhållningssätt till läxor tyder på att det tar en stor plats i undervisningen, trots att den inte regleras i skolans styrdokument. Däremot påverkas lärarens användning av läxor i undervisningen av olika faktorer som exempelvis undervisningens förhållningssätt i skolan, lärarens tillvägagångssätt, läxornas användbarhet i förhållande till undervisningen och elevens förutsättningar för mottaglighet och motivation. Slutligen visade studien att läxor bland annat används för att befästa kunskap, öka förståelse hos elever, träna elever på att hitta svar och att det förbättrar deras studieresultat och utvecklingspotential.