Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna.Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor. / Is there any impact of homework om pupils in need of exta support?

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam. På högstadiet är syftet att eleverna skall befästa kunskaper. På lågstadiet är den främsta anledningen att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Läsläxa och matematikläxa förekommer varje vecka för att befästa elevernas kunskaper. På lågstadiet används läxan som en länk mellan hem och skola. Läxan blir som ett nyckelhål in i klassrummet och föräldrarna får en inblick i elevernas vardag i skolan och deras kunskapsutveckling. På högstadiet finns inte samma förväntningar på föräldrasamverkan, då eleverna förväntas ta ett eget större ansvar. Undersökning visar att skolorna behöver utforma en läxpolicy, så att alla parter lä-rare, elever och föräldrar kan förstå vilket syfte läxan har. Ett annat alternativ är att undersöka om skoldagen behöver förlängs så att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga att alla elever får tillgång till samma pedagogiska stöd i undervisningen.

Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri. Vi undersökte två olika kommuner och fann i vårempiriska undersökning att läxhjälp inte finns på alla skolor. Vi har besökt endast de skolor som erbjuder läxhjälp. På de skolorna organiseras läxhjälpen på olika sätt. Vi fann också att läxhjälparnas uppfattning inte handlar om att kompensera för de elever som har olika typer av svårigheter, oavsett om svårigheterna var avgränsade till skolgången eller inte. Alla läxhjälparna som vi intervjuat ansåg att läxhjälpen var öppen för alla elever.

SammanfattningStefan Soomro (2016). "Alla får inte samma läxa". ("Not everyone gets the same homework".) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDenna studie vill belysa läxpolicyn som ett viktigt fenomen i dagens svenska skola. Både formella och informella diskussioner om läxor förekommer överallt i samhället. Frågan som diskuteras här är hur dessa samtal inom skolans ram skrivs ner och dokumenteras i en policy. Om varje skola har en läxpolicy kan pedagoger, elever och föräldrar bättre förstå hur arbetet med läxor på skolan fungerar och det blir samtidigt lättare att arbeta medvetet mot en likvärdig utbildning på skolan. Syfte och preciserande frågeställningarSyftet med denna studie är att studera en skolas arbete med läxpolicy och utifrån deras arbete finna framgångsfaktorer. Förhoppningen är även att föreliggande arbete kan fungera som ett arbetsmaterial vid diskussioner om elevers läxor. Specialpedagogen är en person som kan använda dessa faktorer som lärdomar i sitt arbete och få en drivande roll på olika skolor. Följande frågeställningar är därför aktuella i sammanhanget:•På vilket sätt har skolan tagit fram sin läxpolicy?•Vilken forskning ligger till grund för skolans läxpolicy?•På vilket sätt används policyn i det systematiska kvalitetsarbetet?Teoretisk ram Teorin om socialkonstruktionism ligger som grund i denna studie. Det innebär ett synsätt om samhället som socialt konstrukturerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras olika fenomen av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av de olika fenomenen kan förändras över tid. Framför allt språket lyftes fram som en viktig faktor och därför kallas denna förändring inom samhällsvetenskaperna för ”den språkliga vändningen”. Anhängarna till denna teori lyfter gärna fram att de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa en bild av vad som är normalt och onormalt. Skolan är en verksamhet som ständigt utvecklas. En del nya begrepp och fenomen tillkommer och en del försvinner. Fenomen skapas här och nu av personer som direkt berörs av dem. Våra fördomar och vår förförståelse påverkar den bild vi skapar om vår verklighet som vi befinner oss i. Dessa upplevelser, som är socialt konstruerade, påverkar oss i vardagen. Teorin i detta arbete används för att belysa se hur samspelet fungerat, eller inte fungerat, på den aktuella skolan. Studien vill även visa på betydelsen av att skolors läxpolicy konstrueras tillsammans med människorna som skall använda den. MetodStudien använder en kvalitativ intervjumetod med fenomenologisk forskningsansats. Fenomenologi beskrivs som läran om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening i tillvaron. Intervjuerna i arbetet spelades in och granskades noga. Därefter analyserades svaren och utgjorde grunden till nya frågor. Uppmärksamhet riktas till hur författarens förförståelse och fördomar präglar arbete med granskningen. Att befinna sig i en cirkulär process, som sker vid tolkning av insamlad empiri, ökar förståelsen. För att ta reda på hur det egentligen går till att göra en läxpolicy behövs en motpart som kan ge en kontext där fördomar utmanas och sätts på prov. ResultatIntervjuerna med rektorn om läxpolicyn hade fokus på tillvägagångssätt, forskningsgrund och användningsområde i skolans kvalitetsarbete. Då analysen av svaren på dessa frågor färdig-ställts kunde resultaten sammanfattas i sju kategorier. Oavsett kontext anses dessa vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy. De sju kategorier är följande: 1) Begreppen. Öka kunskapen kring begrepp, som policy och rutiner, bland kollegiet.2) Delaktigheten. Elever och föräldrar görs tidigt delaktiga i arbetet med läxpolicyn.3) Tiden. En medvetenhet om den tid som krävs av pedagogen för individanpassade läxor.4) Undersök hemmiljön. Ta reda på och utvärdera hur läxarbetet fungerar i hemmet.5) Forskningen. Vad säger aktuell forskning om läxor och inlärning? Vad är en bra läxa?6) Lärande samtal. Kollegor pratar pedagogik för att få nya insikter och kunskaper. 7) Läxpolicy som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En analys av ovanstående delar görs kontinuerligt och ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. Skolan bör ha en återkommande diskussion om läxor. Frågan de skall ställa till sig själva är: Varför har vi läxor på vår skola?KunskapsbidragetForskning som behandlar läxpolicyarbete är svårt att finna. Den kända läxforskaren Harris Cooper (2001, 2007) framhåller vikten av en policy och nämner även vad den bör innehålla. Detta arbete fokuserar på hur en specifik skola arbetat fram sin policy och vilka lärdomar andra kan göra av det. Om en skola använder sig av läxor som en del av den ordinarie undervisningen, så bör de även ha en policy kring hur detta arbete ser ut precis som det finns en läroplan med centralt innehåll och kriterier för bedömning. Vi människor är olika och gör saker på olika sätt. Slutsatser och lärdomar i detta arbete är därför generellt skrivna, så de kan användas av alla skolor som funderar på att starta ett arbete med läxpolicy.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är viktig för alla elever – inte bara för de med särskilda behov. Detta gäller både i den ordinarie undervisning och med läxarbetet. Hur barns hemmiljö påverkar möjligheten att lära är allmän kunskap och behovet av en förståelse för skillnader i hemmen är av yttersta vikt. Det behövs en person på varje skola som för elevernas talan vid exempelvis diskussioner om läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen bör vara denna person. Det är min önskan att rektorer kan se ett användningsområde för specialpedagogens erfarenheter och kompetens i ett läxpolicyarbete, där de sju kategorier som jag beskrivit ovan fyller en funktion. Nyckelord: läxa, läxpolicy, framgångsfaktor, socialkonstruktionism, specialpedagog / English summary: "Not Everyone Gets The Same Homework" (Stefan Soomro, 2016)A study on the process of writing a homework policy.This study wants to highlight the homework policy as an important phenomenon in Swedish schools. Both formal and informal discussions on homework are present everywhere in society today. The question is how these discussions within the school are documented in a policy. If a school has a homework policy then educators, students and parents can better understand the idea of homework.The intent was to study a specific school's work with their policy and then organize different kinds of knowledge in specific categories. Other schools can use this knowledge, with the special education teacher in a leading role, when writing a homework policy of their own. The theory of social constructionism is the foundation in this study. This means an approach on society as socially constructed by people interacting with each other. According to this perspective phenomenon is constructed by the people who use them. Therefore, the meaning of various phenomena may change over time. This study uses a qualitative interview method with a phenomenological research approach to get answers to questions about the homework policy process in a school. Our prejudices and our preconceptions affect the image that we create from the reality that we live in. These experiences, which are socially constructed, affects us in everyday life. After three interviews with one principal the results have been summarized in seven categories. Regardless of the context these categories are considered by the author to be of importance of writing a homework policy. These seven categories are as follows: 1) Concepts. Increasing knowledge about concepts, for example policies and procedures in a school environment.2) Participation. Pupils and parents must be involved at an early stage on the process of writing a homework policy.3) Time. An awareness of how much time is required for a teacher to personalize homework.4) Home environment. Evaluate pupils' and parents' experiences at home.5) Research. What does current research say about homework and learning? What is good homework? 6) Discussions on learning. Colleagues talking about education to gain new insights and knowledge.7) The homework policy as part of the systematic quality work. An analysis of the above parts is made continuously and is included as a part of the school’s quality work. The school should have a regular discussion on homework. The question they should ask themselves every year is: Why do we have homework in our school?Keywords: homework, homework policy, successful learning, social constructionism, special education teacher

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på eleversom inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och detresultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men attdet är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken tillatt man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också bliravgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en visspåverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ettkomplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist påkonsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation.Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor. / What I wanted to achieve with this essay was to gain insight into parent´s perception of their child´s math homework and how they deal with math homework at home. In a quantitative study, conducted in a small village in South of Sweden, I broadly got to know that about a third of parents would like to see a school without homework while another third certainly do not want a school without homework. A third smaller group has many opinions that I categorized into six groups but neither of them express yes or no to homework. I also found out that two thirds of the parents sometime, more or less, experienced a messy homework situation. The essay also discusses international and Swedish research on homework, those who are for and against with a focus on mathematics. I also deal with Vygotsky´s view of learning, socio-economic differences and math problems related to homework.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

Denna studie undersöker verksamma lärares uppfattningar om och erfarenheter av läxor i årskurserna 4-6 i ämnena matematik och svenska. Då lärare själva väljer hur de ska arbeta med läxor kan detta bli problematiskt då utbildningen inte blir likvärdig. För att kunna undersöka lärarnas uppfattningar utgår studien ifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna syftar till att synliggöra lärarnas olika uppfattningar om och erfarenheter av läxor då uppdraget är att erbjuda en likvärdig utbildning. De lärandeteorierna som detta arbete använde sig av är det sociokulturella perspektivet, det kognitivistiska perspektivet och det behavioristiska perspektivet. Studien utgår ifrån tio semistrukturerade intervjuer av verksamma lärare och 23 intervjufrågor. Resultatet utifrån en tematisk analys visar att samtliga lärare i studien betonar att en läxa ska innehålla ett tydligt syfte och inte innehålla nya moment för eleverna. Många lärare använder sig av läxor då undervisningstiden inte räcker till men även för att eleverna ska förberedas inför framtida studier. Majoriteten av lärarna använde inte läxor vid bedömningar då lärarna anser att det skapar en orättvisa då alla elever har olika hemförhållanden och olika möjligheter till stöd. Studien visar även att lärarna har upplevt motreaktioner då eleverna börjar frånvaroanmäla sig när skolarbetet blir för mycket för dem. Detta leder till problematik för elevernas skolgång då långa frånvaroperioder påverkar elevernas betyg och mående negativt, vilket bidrar till att en likvärdig utbildning är svår att uppfylla. Det finns inga riktlinjer för läxor vilket gör att lärare och skolor arbetar olika. Då alla skolor arbetar olika betyder detta att det är svårt att uppfylla en likvärdig utbildning. Däremot upplever vi att lärarna i studien strävar efter att utbildningen ska bli jämlik för alla.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ifall lågstadielärare ger sina elever läxor i matematik och vad deras bakomliggande syfte är med att ge eller inte ge läxa. Examensarbetet undersöker även vilka typer av läxor i matematik som lärarna ger samt vad lärarna anser att de olika läxornas funktion är. För att kunna ta reda på lärares åsikter om läxor i matematik användes strukturerade intervjuer med utgångspunkt från de teoretiska ramverken som lyfts i examenarbetet.   Resultaten visar att lärarnas främsta syfte är att eleverna ska öva och repetera för att befästa kunskap eftersom tiden i skolan inte räcker till. Men även att eleverna ska lära sig ta ansvar och få studievana inför framtiden, stärka relationer mellan vårdnadshavare och barn samt skapa kommunikationskanal med vårdnadshavarna. De läxor som använts är öva- eller repetitionsläxa med samma intention som syftet och komma ikapp läxor för att eleverna inte ska hamna efter i undervisningsplaneringen.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur yrkesverksamma matematiklärare inom årskurserna 4-6 uppfattar att matematikläxan bidrar till elevernas kunskapsutveckling. För att få svar på studiens frågeställning använde jag mig av en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju. De 3 respondenterna från intervjuerna arbetar på en grundskola i Mellansverige. Svaren från dessa respondenter analyserades utefter den fenomenografiska metodansatsen.  Studiens resultat pekar på att matematikläxan, i stor utsträckning, i dag används som en arbetsuppgift utanför skolan med fokus på färdighetsövning. Ett sett att använda läxan som ett redskap för färdighetsträning är att arbeta med läxan i digital form, vilket ur ett lärarperspektiv minskar lärarnas arbetsbelastning samtidigt som de anser att det är enklare att ge individuell läxa utifrån elevens behov och kunskapsnivå. Slutsatsen är att alla respondenterna i studien anser att matematikläxan främjar elevernas matematiska kunskaper, så länge läxan utgår från elevens nuvarande kunskapsnivå. / <p>Matematik</p>