Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen. De intervjuade fritidspedagogerna ansåg även att elevernas kunskaps-utveckling är det som är viktigast. De påpekade också, att läxhjälpen är något som vård-nadshavarna bör ansvara för i hemmet. Studien berörde också hur fritidspedagogerna ser på att organisationer och företag erbjuder läxhjälp ibland mot betalning. Detta är något som de intervjuade fritidspedagogerna ställde sig mycket skeptiska till, framför allt i de fall som det handlar om att vårdnadshavarna betalar för tjänsten privat.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemläxor och vilket stöd som de har haft från hem och skola i arbetet med hemläxorna. Studiens data har samlats in med hjälp av enkäter som delats ut i två klasser på olika skolor i årskurs 6. Den ena klassen består av elever av utländsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmål än svenska, klass A. Den andra klassen består av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmål. Studien omfattar såväl elever, föräldrar och lärare. Valet av två olika klasser med skillnader avseende miljö, språk och sociala förhållanden gjordes för att teckna en så bred bild som möjligt. Överlag visar resultaten att både lärare och föräldrar är positiva till hemläxor eftersom de spelar en viktig roll i kontakten mellan hem och skola. Elevernas uppfattningar var att hemläxorna var något nödvändigt ont som de var tvungna att göra. I en del fall är föräldrarna beredda att anlita privata läxläsningsföretag ifall deras barn får problem med något ämne i skolan. Eleverna själva tror dock i betydligt högre grad än föräldrarna att dessa är beredda att anlita dessa företag.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

Inledning Läxor är ett omdiskuterat ämne av lärarstudenter, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Enligt Skolverket (2014, s.8) finns det inga gemensamma bestämmelser kring läxor, det är upp till skolorna eller peedagogera själv att besluta kring läxorna. Arbetet med matematikläxor skiljer sig enligt mina erfarenheter åt på olika skolor vilket gör att elever runt om i Sverige lägger olika antal timmar på ämnet matematik. Haas (2008, s. 14) menar dock att det inte är möjligt att följa gemensamma bestämmelser kring, varje pedagog måste välja det arbettssätt som passar eleverna bäst.Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken attityd pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 har till läxor i ämnet matematik.Metod Metoden som används i undersökningen är kvantitativ datainsamling med enkät som verktyg. Enkäten utformades på internet och mejlades ut till 349 pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 runt om i Sverige. 116 pedagoger valde att delta i undersökningen vilket ger ett bortfall på 67 %.Resultat Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har en positiv attityd till läxor i ämnet matematik. De ser fler fördelar med läxorna än nackdelar. Majoriteten av pedagogerna arbetar med läxor i sin matematikundervisning.

Det finns olika åsikter om läxans syfte inom forskning kring läxor. Läxor är ett omdebatterat ämne i media och det berör nästan alla familjer. Det finns tyvärr inte så mycket forskning om läxans funktion och effekt på elevernas lärande. Läxor förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga tips till undervisade lärare. Åsikten är olika hos både föräldrar och lärare, och att eleverna inte är generellt intresserade av att göra läxor. I min undersökning har jag valt att ta reda på vilken syn lärare i grundskolan år 1-6 har på läxor och vilka effekter de anser att den har för elevernas lärande. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar på lågstadiet i olika ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Resultatet visade att alla de intervjuade lärarna använde sig av läxor i någon form i sin undervisning. Läxorna ges framförallt för att eleverna ska befästa sina kunskaper, få möjlighet till repetition samt få träning i sin studieteknik för att kunna planera sin tid och ta ansvar för studierna. Den slutsats jag har kommit fram till är, att om läxor ska ges bör de vara väl utformade och de ska följas upp. De måste också vara intressanta och kännas meningsfulla för eleverna om de ska främja inlärningen.

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort. För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer. I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar. Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor. / Where should pupils make their homeworks, at home or in school? If they wouldn´t make them at home, would anything change?

Denna uppsats tar upp fenomenet läxor ur elevers perspektiv. Läxan upplevs av många som en självklarhet, detta trots att läxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen är att utveckla en förståelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhåller sig till läxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina läxor. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom området. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna upplever att läxor tar tid från elevernas fritid samt att syftena som eleverna upplever med läxan rör att eleverna ska lära sig kunskap. Vi har visat att samtliga elever har någon form av interaktion när det gäller läxläsningen i hemmiljön. Vi har även visat att elever från skolan med ett upptagningsområde som bland annat har en högre medelinkomst än den andra skolan förutsätts ta ett större ansvar för sina läxor.

Avsikten med examensarbetet är att på en skola undersöka matematiklärarnas syfte med matematikläxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans senare år. I undersökningen genomfördes även en enkätstudie med de elever som undervisas av de tre lärarna i intervjuerna. Resultatet visar på en samstämmighet mellan lärarens syfte med matematikläxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befästa kunskap. Utöver den samstämmigheten påträffas även ytterligare elevförhållningssätt som bedömning, tidsaspekt och förtryck. Undersökningen visar även att eleverna anger att läxan anses vara viktig och lärorik men ointressant och lätt.

AbstractFenomenet läxa – osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på. Studien behandlar även läxan i tidigare, nuvarande och kommande styrdokument för grundskolans tidigare år samt i högskolans styrdokument nationellt, centralt och lokalt. Den politiska debatten kring förlängd skoldag, eller samlad skoldag, berörs och diskuteras i förhållande till dagens användning av läxa och läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år samt för högskolan. Vidare synliggör studien de olika sätt som lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola erfar fenomenet läxa. All empiri i denna studie kopplas till tidigare forskning inom de perspektiv studien utgår från.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför läxor ges samt om dem bidrar till lärandet. Tidigare forskning visar på att läxor kan ha både positiva samt negativa effekter på lärandet. De negativa effekterna är de mest förekommande i både internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig på en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år och besvarar följande frågeställningar: I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare?Studien visade att lärarna har ett tydligt syfte med läxor samt ger en bild av läxor som en lärande del i skolarbetet förlagt till hemmet. Lärarna i studien talar om läxor som en länk mellan skolan och hemmet, ett övningsmoment att befästa kunskaper samt en introduktion till elevinflytande.