No description available.

<p>Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.</p><p>Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.</p>

<p>Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:</p><p>vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det</p><p>något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då</p><p>har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur</p><p>som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag</p><p>ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden</p><p>på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.</p><p>Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett</p><p>sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som</p><p>skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt</p><p>genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom</p><p>fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av</p><p>skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att</p><p>utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,</p><p>handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en</p><p>skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.</p>

Abstract Homework is often debated in the media today. The question is about the meaning of homework and whether the students benefit from it or if homework is just a remain from an old educational system. The research made on the subject disagrees on what positive/negative effects the homework has on the students. For my essay I chose to find out what attitude junior-level teachers have towards homework. Why give students homework? How do you work with home assignments? My research is based on interviews with six junior-level teachers that either have or do teach in the lower grades (1-3). The result I reached was the all of the teachers used homework in their education. The purpose of the home assignments is partly to give the students the possibility to rehearse and fortify their knowledge, especially when it comes to learning how to read. Another purpose of the homework is that it helps to maintain a good connection between the home and school. It is also a good way for the parents to get an insight and be a part of their children’s work. The conclusion of the research that I made is that if homework should exist in the educational system they ought to be well prepared by the responsible teacher.

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning.

Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor. Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma lärare som alla undervisar i årskurs fyra. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder läxor som tydligt kan kopplas till de undervisningsmoment man arbetar med i skolan. Vilket resulterar i att lärare inte ger sina elever läxor ”bara för att” eller av traditionsmässiga skäl. Men man påpekar samtidigt att läxor blir ytterligare ett tillfälle för elever att få befästa kunskap. Det komplexa med studien är att lärarna å ena sidan ger sina elever läxor i någon form, medan man å andra sidan menar att man skulle klara sig utan att ge sina elever läxor.

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden. Eleverna i min undersökning tycker om läxor, men tycker att de kan bli jobbigt om man inte förstår vad det är för uppgifter man ska göra. De upplever även att de lär sig mer i skolan än av läxorna och av läxorna lär de sig, "saker", "massor" och "ingenting" när frågan ställdes. Eleverna har dock en annan insikt om inlärning som kan ske genom lek. / This work is about homework, its effects and its purpose but also about how learning can occur in different ways in school nowadays. The idea was to gain a perspective if homework is necessary or it’s just something that is expected of the teacher and the school. Research shows that in elementary school homework has no effect and that teaching in school gives better results. But for the teachers I interview, think that it’s not possible to keep up with the syllabus without homework. But the students have an insight about learning that can happen through play.

No description available.

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper. Elevernas val av fritidsaktiviteter påverkades inte nämnvärt av deras läxor. Utifrån den kunskap vi förvärvat har vi format ett möjligt förhållningssätt till läxor; vår personliga läxpolicy.Mindy Nilsson & Anette Olsson