Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser. Begrepp som använts har varit matematik, läxa, motivation och prestation.  Resultatet visar att det finns många typer av matematikläxor som har olika betydelse för elevers motivation och prestation. Forskarna är inte eniga om något enhetligt svar på om matematikläxor påverkar elevers motivation och prestationer inom matematik. Flertalet av forskarna ser dock positivt på matematikläxan och anser att den påverkar elevers prestation till det bättre. Inom motivation är forskarna överrens om att läxor påverkar elevers motivation, det råder dock skilda åsikter om läxorna påverkar elevers motivation positivt eller negativt.

AbstraktSyftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp?Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever. Eleverna gick i årskurs åtta och nio. Teorin som jag har använt mig av är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Intervjuerna spelades in och sedermera analyserade jag materialet genom kategorisering.Bland de svar som syns finns bl.a. att eleverna känner sig stressade när det gäller läxor. I fråga om läxhjälp så fanns det på den aktuella skolan men ändå hade vissa av de berörda eleverna inte gått på läxhjälpen. Jag anser att det krävs en diskussion kring området tillsammans i lärarlagen för att ha en gemensam policy eller strategi gällande läxor.Nyckelord: läxor, läxhjälp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv, grundskolan.

No description available.

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork.

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6.</p><p>Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges.</p><p>Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.</p>

<p>Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?</p><p>Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.</p>

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa? Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.

Sammanfattning Vår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar. Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav. Båda lärarna hade tre syften vardera med matematikläxan. Syftena uppfattades i hög grad av föräldrarna, då minst ett av lärarens syften uppfattades av varje respondent. Föräldrarna tenderade även att se att deras barn tränade sig i andra saker än de lärarna hade som direkta syften med denna läxa. Lärarnas förväntningar på eleverna var att de skulle komma ihåg att göra läxan, samt involvera föräldrarna. Lärarnas förväntningar på vårdnadshavarna var att de ska komma ihåg att påminna sitt barn att göra läxan, förklara hur de kan göra, hjälpa till vid svårigheter samt att inte pressa sitt barn för hårt. Vårdnadshavarna såg i stor utsträckning ett värde i matematikläxorna, och menade att dessa utvecklade deras barns kunskaper i matematik. Engagemanget bland föräldrarna var relativt stort, och de medverkade i hög grad vid barnens läxarbete. De hade även en god inblick i läxans innehåll. Vanliga strategier de använde sig av för att få barnet att arbeta med läxan, var b.la. att ge beröm eller uppmuntran. Vårdnadshavarna var medverkade i läxarbetet för att hjälpa till, hålla sig uppdaterade i vad som görs i skolan just nu, samt för att de själva tyckte att det var roligt. Det är viktigt att en läxa har ett genomtänkt syfte från läraren.  Läxan som ges ska på något sätt kunna användas till elevens fördel. Då syftet är genomtänkt, kan läxan få ett relevant innehåll som läraren kan anpassa till undervisningen i sin klass. Vårt resultat tyder å ena sidan på att läxor, precis som vissa läxforskare har framhållit, kan ge vårdnadshavare möjligheter att följa och bidra till sitt barns kunskapsutveckling, samt ge dem insyn i lärarens och skolans arbete. Därmed kan läxan fungera som en kommunikationslänk mellan lärare och elever/dess vårdnadshavare. Det krävs dock att vårdnadshavarna engagerar sig i barnens läxarbete och ges möjlighet att förstå lärarens intentioner med olika läxor och deras innehåll - och detta i sin tur ställer krav på lärarens förmåga att kommunicera sina syften med givna läxor. Å den andra sidan tyder vårt resultat på att i de fall där kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare brister, så att lärarens intentioner inte når fram, kan läxans lämplighet som arbetsform ifrågasättas. Nyckelord: läxa, samverkan, vårdnadshavare, enkät, intervju

Sammanfattning I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6. Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges. Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande. Läxors negativa effekter är att de är orättvisa genom att alla elever inte har samma möjligheter och att de kan medföra att eleverna blir stressade över att få fritiden och läxorna att gå ihop. När det gäller läxor i relation till läroplanen, Lpo 94, och Vygotskij så har resultatet visat att dagens läxor endast stämmer överens med dem gällande att de är i samarbete med hemmen och lär eleverna att ta ansvar för sina studier. / Abstract The purpose of this study is to investigate pupils, parents and teachers point of view regarding to homework. The purpose is also to compare the homework-situation to the curriculum of 1994. The study is built on the questions: Which positive effects does homework have on the pupils? Which negative effects does homework have on the pupils? In which way does the homework- situation of today match with the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories? The method used for the study are interviews. The interviews are based on the views of pupils in 2:nd, 3:rd, 5:th and 6:th grade and also their parents and teachers. The results that have emerged, based on the analyses, shows that the positive effects homework has is that they give the student the opportunity to be responsible of their own studies and give their parents an oppurtunity to be a part of their childrens learning. The negative effects homework has is that they are not fair because all student do not have the same opportunity and they can also be a pressure to the student because they do not manage to compare their freetime with homework. Regarding homework comparing to the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories the only match is that homework are in collaboration with the home and teach students to take responsibility of their studies.