Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka. Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande. Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro? Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar? Vad motiverar eleverna att gå till skolan? Vad tror eleverna är orsaker till skolk? Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron? För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform. Eleverna nämnde skolsvårigheter, dåliga kamratrelationer och brister i skolklimatet som orsaker till skolk. En anpassad lärmiljö utifrån elevens behov och en positiv, in lyssnande och uppmuntrande lärare bidrar enligt dem till ökad skolnärvaro. Endast hälften av föräldrarna har kännedom om skolans agerande och rutiner vid ogiltig frånvaro.  Föräldrarna upplever att skolan ska informera bättre kring rutinerna och arbetet med skolfrånvaro.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse, barn med smärta kan i en del fall bli underbehandlade i avseendet smärtbehandling. Föräldrarnas sätt att hantera barnets smärta är viktig för hur barnet sedan reagerar och kan hantera sin egen smärta.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar till barn med långvarig smärta använder, samt hur föräldrarna upplevt sjuksköterskans stöd.   Metod: En litteraturstudie som innehåller tio vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade studiernas resultat delades in i nio underkategorier under två frågeställningar.   Resultat: Föräldrarna använde sig av dessa copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och alltid finnas till hands. Några föräldrar upplevde sjuksköterskans stöd mer negativ än positiv. De negativa upplevelserna grundades i bristande information, låg nivå på vården, bristande stöd och bemötande. Det positiva föräldrarna upplevde av sjuksköterskans stöd var att de fick bekräftelse, bra socialt stöd, samt snabb och tydlig information.     Slutsats: Föräldrar vars barn lider av långvarig smärta använde sig av följande copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och att alltid finnas till hands. Föräldrarna upplevde sjuksköterskans stöd övervägande negativ. De positiva upplevelserna berodde på att de fick bekräftelse, blev erkända, fick information och snabbt fick svar på sina frågor. De negativa upplevelserna grundade sig i bristande information, låg nivå på vården - okunskap, bristande skicklighet och låg kompetens. Föräldrarna upplevde sjuksköterskorna som osympatiska och exkluderande.

Det finns elever som inte går i skolan och som har långvarig skolfrånvaro. De behöver hjälp och stöd för att komma tillbaka till skolan. Syftet med studien är att undersöka och förstå långvarig skolfrånvaro ur några elevers och vuxnas perspektiv som erfarit eller indirekt kommit i kontakt med långvarig skolfrånvaro. Syftet är särskilt att beskriva och analysera framgångsfaktorer i arbetet med långvarig skolfrånvaro så att eleverna kommer tillbaka till skolan och dess undervisning igen. Studien använder den bioekologiska utvecklingsmodellen och specialpedagogiska perspektiv på skolsvårigheter. En kvalitativ forskningsansats används också. Metodansatsen är livsberättelse. Data om långvarig skolfrånvaro samlades in genom intervjuer med åtta personer med egen erfarenhet av skolfrånvaro. I analysen av intervjuerna söktes gemensamma teman i berättelserna. Dessa teman reflekterar orsaker till långvarig skolfrånvaro och stödinsatser som ansågs viktiga. Intervjuernas resultat följdes upp med enkäter till tjugo personer med indirekt erfarenhet av långvarig skolfrånvaro. I enkäten söktes åsikter om framgångsfaktorer identifierade i livsberättelserna. Det viktigaste i arbetet med att förebygga och lösa långvarig skolfrånvaro är att lyssna på elever för att förstå problematiken bakom den långvariga skolfrånvaron. Det är också viktigt att bygga positiva relationer mellan elever och mellan elever och personal, samt att erbjuda stödinsatser efter varje elevs behov och unika situation.

Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta kan påverka flera aspekter av livet och däribland individens fysiska aktivitet. Majoriteten av de drabbade är kvinnor. Individfaktorer, beteende och omgivning påverkar varandra och har därmed betydelse för fysisk aktivitet.   Syfte: Att undersöka vad kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta upplever påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuerna som utfördes var semistrukturerade. De fem informanterna rekryterades via primärvårdsmottagningens fysioterapi genom ett bekvämlighetsurval. Insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Meningsbärande enheter valdes ut, kondenserades och kodades därefter för att kunna kontrasteras mot övriga koder. Koder med liknande innehåll sammanfördes till en kategori och i flera fall skapades även underkategorier. Resultat: Det framkom sex kategorier avseende upplevelse av vad som påverkar fysisk aktivitet. Dessa var Anpassa fysisk aktivitet, Föreställningar om negativa konsekvenser av fysisk aktivitet, Stöd, Motiv för fysisk aktivitet, Vad andra tänker och säger, samt Låg energi. Slutsatser: Upplevelse av vad som påverkar fysisk aktivitet hos kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta kan vara faktorer som fungerar som antingen hinder eller facilitatorer för fysisk aktivitet.   Nyckelord: beteendemedicin, fysioterapi, långvarig muskuloskeletal smärta, fysisk aktivitet, kvinnor, upplevelse

I och med utvecklad sjukvård kan nu barn leva länge med långvariga sjukdomar. Detta leder ofta till långa och frekventa sjukhusbesök som förändrar hela familjens vardag. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen och kan behöva stöd, dock har det uppmärksammats att det friska syskonet har en tendens att glömmas bort. Därför är syftet till denna studie att belysa hur det är att vara ett friskt syskon i en familj med ett långtidssjukt barn. En litteraturöversikt med 8 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar visar på att syskon ofta känner sig bortglömda både i vården och familjen. Barnets sjukdomsdiagnos bidrar ofta till känslor av rädsla och oro hos syskonet, främst relaterat till framtid och eventuell dödlig utgång. Resultatet visar på ett ökat behov av stöttning och information hos syskonet vilket ofta bidrar till en bättre hanteringsförmåga. Genom att sammanställa forskning kring syskonets upplevelser och behov kan sjukvårdspersonal få ökad kunskap inom ämnet och på så sätt bidra till bättre familjecentrerat vårdande, där syskonen blir mer uppmärksammade. Detta kan minska risken för ytterligare lidande hos syskonet samt risken för psykisk ohälsa i framtiden.

Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 1000 personer i en långvarig psykossjukdom. Sjukdomen kan ge symtom som vanföreställningar, hörsel- och synhallucinationer, apati och viljelöshet. Sjuksköterskan är en stor del av livet för en person med långvarig psykossjukdom och måste därför vara medveten om sin vårdande hållning. Syfte: Syftet var att öka förståelsen om hur det är att leva med en långvarig psykossjukdom utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Datainsamlingen utgick från studiens syfte samt exklusion- och inklusionskriterierna för att finna självbiografierna. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys som resulterade i femton underkategorier och tre kategorier: Sjukdomen styr livet, En trygg men frustrerande plats att bli vårdad och Framtiden skräms. Resultat: Sjukdomen styr personens liv på ett ofta skrämmande och befallande sätt. Vården kan vara en trygg men också en frustrerande plats att vistas på i långa perioder. Vägen mot att bli “frisk” kan ses som avlägsen och skrämmande då rollen som patient med en långvarig psykossjukdom är bekant och invand.  Slutsats: Stigmatisering påverkar tillfrisknandet negativt och kan ge ett lägre självförtroende hos patienterna. En individuell vårdplan tros kunna öka patienternas välbefinnande och stärka tillfrisknandet då patienterna upplever sig mer sedda och hörda av vården.

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare.</p><p>Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa.</p><p>Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information.</p><p>Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse</p>