Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras. Därefter presenteras några för studien relevanta teorier ifrån tidigare forskning. Observationer, fokusgruppsamtal samt enskilda intervjuer i formulärform har använts för att besvara frågeställningarna. Resultaten presenteras i form av valda citat och reflektioner, vilka sedan i analysen synliggörs utifrån relevanta begrepp. Studien visar att ett gemensamt förhållningssätt ökar barns delaktighet. Det förenklar och förtydligar gemensamma mål. Barnen möter en homogen Studien drar slutsatsen att LIP i enlighet med styrdokument och det sociokulturella perspektivet skapat möjligheter även för de allra minsta barnen att vara delaktiga under måltiderna i denna förskoleverksamhet. Studien visar också att pedagogerna på denna förskola med hjälp av LIP överbrygger en del av den problematik som uppstår med olika yrkeskategorier i förskolan. Outbildade, barnskötare samt förskollärare använder samma grundläggande begrepp när de talar om barns delaktighet. Det finns också anledning att dra slutsatsen att det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier om de minsta barnens tanke och språk är kunskaper alla pedagoger i förskolan behöver. Detta skulle kunna öka delaktigheten ytterligare för de allra minsta barnen i förskolan.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ”trams” och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i. Arbetet berör också slöjdens ”tysta kunskap” och ordlösa lärande som gör att det kan vara svårt både för elev och lärare att beskriva och berätta vad som hänt i en slöjdprocess. Resultatet visar att LIP stimulerar och främjar resonemang och kreativitet, samt ger förutsättningar att kunna omvandla handens kunskaper till språk, processtänkande och ett lösningsinriktat förhållningssätt i slöjden om rätt förutsättningar ges. / This study focuses on an attempt to formulate the query templates for reflection on the subject crafts under Creative Issue, an element from a structure called LIP, Solution Oriented Education. This is to give students opportunities to the method's process questions (open questions) to reflect on the whole craft process and the newly acquired knowledge. LIP is really to ensure that a comprehensive approach that targets deviations from standards and anti-social behavior, such as disruption of order in the classroom, talk, "nonsense" and so on. The work is a qualitative empirical study of students' planning and reflection before and after the craft project and the survey takes place entirely in the daily lives of pupils and teachers moving in. The work also touches on crafts "tacit knowledge" and nonverbal learning that makes it difficult for both students and teachers to describe and explain what happened in a craft process. The results show that LIP stimulates and encourages reasoning and creativity, as well as provide opportunities to transform hand knowledge of language, thought process and a solution-oriented approach in woodworking when the right conditions are given.

<p>Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.</p>

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject.     I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through “assessment for learning” we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process. Assessment for learning also requires a communication between student and teacher, student and student and between teacher and teacher. The process book is to be used where communication and dialog already exist between the teacher and the student, as a way to enhance the knowledge. By using this kind of teaching method I have grown as a teacher. I have also felt that the students have gained a greater understanding for the craft work and have acquired a new way of embracing the knowledge. The student’s development has become more personal and the “tacit knowledge” has been more visible through the written communication. Key words: Solution-Focused-Education, Assessment for learning, process book, communication. / En processbok inom hantverket är vad eleverna i mitt utvecklingsarbete kommer att arbeta med. I starten av en utbildning behöver eleverna stora kunskaper om hur yrket kommer att utvecklas men framförallt behöver eleverna utmanas och tränar på att lösa många problem själva för att ha möjlighet att lära sig mer om ämnet Fokus ligger på öppna frågor för att skapa en process hos eleverna. En process med eleven skapas när man arbetar med lösningsinriktad pedagogik förkortat LIP. Genom den formativa bedömningen kan man skapa plats för elevens självvärdering och förståelse kring lärprocessen. Formativ bedömning förutsätter även att man skapar kommunikation mellan elev och lärare, elev och elev och mellan lärare och lärare. Processboken används där en kommunikation och dialog sker mellan lärare och elev för att locka fram och stärka kunskaperna. Genom användningen av den här typen av undervisningssätt har jag utvecklats som lärare. Men jag har även upplevt att elevens förståelse för det nya hantverket har stärkts och lockat fram ett nytt sätt att se på kunskapen. Elevernas sätt att utveckla sig på har jag sett mer personlig och den tysta kunskapen har blivit lite mer synlig genom en skriftlig kommunikation. Nyckelord: Lösningsinriktad pedagogik, formativ bedömning, processbok, kommunikation

Studiens fokusområde har sitt ursprung i förskollärares förhållningssätt gällande arbetet med lösningsinriktad pedagogik. För att förstå lösningsinriktad pedagogik krävs det en fördjupning i tidigare lösningsbyggande arbetssätt, som presenterar samtalsmetodikens betydelse för att kunna se lösningar istället för problem. Studiens syfte hade för avsikt att undersöka hur förskollärare upplever sitt förhållningssätt i arbetet med lösningsinriktad pedagogik, i det pedagogiska mötet med förskolans barn. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilade på är den relationella teorin, som handlar om hur det kan skapas relationer till andra människor. Metoden som användes för att samla in studiens empiri var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Anledningen till att det valdes att göra semistrukturerade intervjuer var för att få reda på förskollärarnas syn och upplevelser av att arbeta med lösningsinriktad pedagogik. Resultatet av studien visade att förskollärares förhållningssätt, bemötande, kommunikation och att skapa goda relationer till barnen i förskolan är viktiga delar för förskollärarna och deras arbete med lösningsinriktad pedagogik i förskolan. Förskollärarna menade att genom att inta ett medvetet förhållningssätt tänkte de mer på hur de kommunicerar och bemöter barn och kollegor i förskolan, vilket genererade i att de skapade goda relationer till alla som rörde sig inom förskolans väggar. Slutsatsen som drogs var att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt gentemot barnen och kollegor genom att använda positiv kommunikation i form av positiv feedback, omformuleringar och önskvärt beteende. Genom en god kommunikation kunde förskollärarna skapa goda relationer till barnen och kollegorna i förskolan.

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

The aim of this thesis was to find out how the teachers I have interviewed, felt that they worked with and looked at conflict management. The aim was also to find similarities and differences in teachers' ways of working with conflict. With the help of my questions, I got answers to what I wanted to explore in my essay. I used these questions: What strategies do the teachers I interviewed for managing conflicts in preschool? What tools do the teachers I interviewed see as most effective in the process of conflict management? Are there differences and similarities in the way that the teachers I interviewed work with current conflict? What factors, according to the informants starts a conflict? What is the teachers’ definition of a conflict and how does their definition affect their approach when working with conflicts?In my study, I have used a qualitative approach in the form of structured interview, to get material for my thesis. In my interviews, I used an interview guide and a tape recorder.I analyzed my material using three different theories. The first theory is Vygotsky's theory of learning and development from a sociocultural perspective, the other is Skinner's theory of positive feedback and the third is Freud's psychoanalytic theory. I have also used the previous research to analyze my empirical material. Previous research describing various approaches to working with conflicts. I have also used the book Solution -oriented pedagogy as a tool to analyze my material.      The study shows that it seems as the most important thing in one's work with conflict, is the way a teacher look at and relate to a conflict. Many of the teacher see a conflict as something constructive and positive. There is a different approach and strategies in the way the different pre-schoolteachers work and help the kids to take on and resolve a conflict. The similarities in the teachers work with conflict is that they find dialogue as an important tool and that the language is important in resolving a conflict.