BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt. Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt. Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.

Abstrakt Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot Laborativ matematik- Hur, när och varför används det? Concrete mathematics- How, when and why is it used? Antal sidor: 37 Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken. Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik. Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt varierade markant.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna. Resultatet av undersökningen visade att alla respondenter ansåg att ett laborativt arbetssätt gynnar elevernas matematiska inlärning. Nästan alla respondenter som deltog i undersökningen ville arbeta mer med laborativ matematik, men tiden, stora klasser samt okunskap inom området hindrade dem från detta. Det framgick även att majoriteten av respondenterna använde sig av en lärobok i matematikundervisningen. Orsaken till detta angavs som att läroboken skapar en stadig grund att stå på, struktur samt kontroll. Slutsatsen blir då att laborativt arbete inom matematiken anses som bra och nyttigt av såväl respondenterna i denna studie som tidigare forskning och annan litteratur som berör ämnet. Vidare kan även konstateras att läroböckers användning inom matematiken tycks dominera undervisning, vilket även här styrks av såväl respondenterna som tidigare forskning och litteratur. Det som stod ut i den genomförda studien och som inte kunnat härledas till tidigare forskning och litteratur är tidens betydelse. I studien framgick det att lärarna känner att tiden inte räcker till för att arbeta laborativt i den mån de skulle vilja.

<p>Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.</p><p>Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.</p><p>Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot</p><p>Laborativ matematik- Hur, när och varför används det?</p><p>Concrete mathematics- How, when and why is it used?</p><p>Antal sidor: 37</p><p>Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att</p><p>undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre</p><p>åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått</p><p>vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka</p><p>om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I</p><p>studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken.</p><p>Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare</p><p>från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss</p><p>information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik.</p><p>Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen</p><p>framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt</p><p>varierade markant.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare menar att matematikundervisning i grundskolans tidiga år kan genomföras med ett laborativt arbetssätt, samt hur lärare motiverar att arbeta laborativt. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta laborativt, men att arbete med laborativt material inte per automatik leder till större förståelse hos eleverna. Det bör finnas en kontinuitet och ett tydligt syfte med arbetet för att gynna elevernas lärande. För att undersöka problemställningarna har kvalitativa intervjuer med sex lärare genomförts. Resultaten, som har analyserats med hjälp av pragmatismen, visar att lärarna utgår från styrdokumenten när de planerar sin undervisning, men att de ändå är oroliga över att missa något ur det centrala innehållet. Lärarna varierar sin undervisning mellan enskilt arbete med stenciler eller digitala verktyg, arbete med laborativt material samt kooperativt arbete. Vad som motiverar lärarna att arbeta laborativt är att det bidrar till ett lustfyllt lärande, inspiration från matematiklyftet, inspiration från lärarutbildningen samt språkliga skäl. Samtliga lärare är nöjda med arbetssättet och ser att det gynnar eleverna, speciellt gällande att föra och följa matematiska resonemang.

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ”utantillkunskap” där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument.Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar.Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever. Denna studie visar att eleverna hade en positiv inställning till laborativa metoder och blev mer engagerade i undervisningssituationen.