Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.

Tidigare forskning visar att det knappt finns forskning om vilken undervisningsform som lämpar sig för implementering för yngre elever i kemi. Frågan om att hitta en undervisningsmetod som ökar elevernas prestationer i kemi är en utmaning i det moderna skolsystemet. Fortsättningsvis visar forskning att laborationer inte var en lämplig undervisningsform som introduktion för ett naturvetenskapligt lärande i de lägre åldrarna, men det saknas gedigna empiriska bevis som stödjer detta påstående. Därför, i den föreliggande studien, undersöks laboratorie- och traditionella undervisningsmetoder på ämnet vattnets aggressionsformer. Denna studie involverade 50 deltagare som är grundskoleelever i årskurs 3. Data samlades in med ett för- och eftertest. Resultatet av denna studie visade ingen uppenbar skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgruppen. Resultaten visade även att den laborativa undervisningsmetoden gav ett bättre utfall på elevernas förståelse på mikronivå. Till skillnad från experimentgruppen kunde den traditionella undervisningen nämna vattnets fasomvandlingar mycket mer än vad laboratorieundervisningen kunde. Avslutningsvis, visade studien ingen tydlig skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgrupp. / Previous research shows that there is hardly any research on teaching methods suitable for implementation for younger students in chemistry. The issue of finding a teaching method that increases student achievement in chemistry is a challenge in modern school systems. Research shows that laboratory work was not a suitable form of teaching as an introduction to chemistry at younger ages, but there is a lack of solid empirical evidence to support this claim. Therefore, in the present study, the laboratory and traditional teaching methods are examined on the topic of water's state of matter. The research involved fifty participants that are primary school students in grade 3. Data was collected using a pre-test and post-test. The results also showed that the laboratory teaching method improved students' understanding at the micro-level. Unlike the experimental group, the traditional teaching could mention water phase transformations much more than the laboratory teaching could. The outcome of this study showed no evident difference in the test scores between the comparison and experimental groups.