Problemformuleringen i denna undersökning är grundad i tidigare forskning om att lärare inte känner sig förtrogna i att undervisa i ämnet fysik med laborativa inslag. Det har även visat sig att ämnet är bortglömt i de tidigare årskurserna vilket gör att vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar laborativt för att lära ut begrepp inom fysikämnet och att ta redan på vilka slags laborationer de använder sig av. Syftet är även att studera om lärarna känner en förtrogenhet i att undervisa laborativt inom fysikämnet. Frågeställningarna som undersökning ska besvara är följande: Hur arbetar lärare i F-3 laborativt inom fysik och vilka typer av laborationer använder de sig av? På vilket sätt känner sig lärarna i F-3 förtrogna med att använda laborationer inom ämnet fysik? Vilka typer av begrepp vill lärarna i F-3 lära ut till eleverna med hjälp av laborationer inom fysik? Denna undersökning genomfördes med 41 respondenter genom en kvalitativ och kvantitativ enkät samt semistrukturerade intervjuer. Deras svar har sedan sorterats och analyserats utifrån tre av de sju punkterna från vårt teoretiska ramverk PCK. Utifrån undersökningen framkom det som resultat att lärarna arbetar med begreppsförståelsen utifrån det laborativa arbetssättet och att de kände sig förtrogna med att undervisa laborativt i ämnet fysik. Lärarna arbetar med laborationer och detta är olika beroende på vilka begrepp lärarna tycker är viktiga, men att många använder sig av laborationer som inräknas till dem som finns inom naturvetenskap och teknik för alla (NTA) eller lekplatsfysik. Valen av begrepp lärarna ville eleverna skulle lära sig med hjälp av laborationer varierade från lärare till lärare men att de gemensamma nämnare var de begrepp som tas upp i läroplanen.

Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.

Det är känt att konkret material tillsammans med en laborativ undervisningsmiljö bidrar till elevers matematikutveckling (Moyer 2001; Rydsted &Trygg 2010; D’Angelo och Iliev 2012). Det finns även forskning som visar på att glyfer skapar en nyfikenhet som motiverar elevers lärande när det kommer till att arbeta med området statistik (Cartland 1996; Harbough 1995; Bergius & Emanuelsson 1997). Bergius och Emanuelsson (1997) diskuterar huruvida statistik är ett abstrakt och tungt arbetsområde inom matematiken. Av den anledningen ansåg vi det viktigt att få svar på vårt syfte med studien; att redogöra för glyfer som ett arbetssätt för att introducera samt fördjupa elevers kunskaper och lärande inom matematikområdet statistik.Genom att kvalitativt utföra en form av aktionsforskning samt en mikro-etnografisk studie har empiri samlats in. Studien genomfördes med en fullständig samt deltagande observatör. Det som studerades var lektioner från undervisningsförsök, som vi själva planerat och genomfört. Empirin har sedan analyserats i en resultatdel och diskuterats i en slutsats utifrån de frågeställningar som presenteras i avsnitt 2. Syfte och frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ett arbete med glyfer i grundskolans tidigare år bidrar till en positiv, motiverande och lustfylld utveckling inom området statistik. De nackdelar som skulle kunna finnas med arbetssättet är få, då detta är ett socialt involverande arbetssätt som utgår från elevernas egna intressen. Det som dock kan ses som en nackdel är att ett arbete med glyfer är sammanhängande och bygger på varandra. Det innebär att om en elev missar en lektion så missar denne av den anledningen väldigt mycket. De krav som ställs på läraren i ett arbete med glyfer är en fördjupad didaktisk kompetens samt goda ämneskunskaper.

SammanfattningVårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning. Intervjuerna gjorde vi med ett fåtal elever för att få en djupare inblick i deras tänkande och tyckande om laborativ undervisning. Vi har i vår undersökning kopplat till litteratur och tidigare forsking.Matematikundervisning på gymnasiet är ofta väldigt abstrakt och teoretiskt upplagd. Vi ville se vilken effekt en laborativ undervisningsmetod har på eleverna. Undersökningen är gjord på en gymnasieskola med enbart yrkesförberedande program. Vi har reflekterat kring den nya ämnesplanen och läroplanen Gy11 och där framhävs elevernas kreativitet, problemlösningsförmåga och det egna initiativtagandet såväl i karaktärsämnena som i kärnämnena. Eleven ska både kunna arbeta självständigt och i grupp. Vår laborativa undervisning krävde att eleverna diskuterade och samarabetade med varandra under lektionen. Vår slutsats blev att eleverna gärna ville ha variation i sin undervisning på gymnasiet. Laborativ undervisning var något nytt, annorlunda och roligt jämfört med deras tidigare undervisningsmetoder på skolan. Det märks dock att de behöver vänja sig vid att ha andra undervisningsformer då vissa blev osäkra av att lämna den traditionella undervisningen de var vana vid.

Kunskaper inom naturvetenskap har stor betydelse för ekonomi, människors liv och hälsa samt inte minst vår miljö. För att erhålla både breda, allmänbildande kunskaper och mer specialiserade, djupa kunskaper behöver barn och ungdomar läsa naturorienterande ämnen redan i grundskolan. För att få elever att intressera sig för naturvetenskap behöver undervisning utformas på ett sätt som väcker elevernas intresse och nyfikenhet. Detta kan bland annat uppnås genom att varva laborationer med teori.Det här examensarbetet är en studie av hur kemilärare ser på laborationer och hur deras syn kan relateras till den nuvarande kursplanen i kemi. Resultatet visar att lärarna värdesätter laborationer, men även hur laborationer inte uppnår erforderlig kvalitet när lärarna saknar förutsättningar, som de uttrycker det, för att genomföra bra laborationer. Vidare framkommer det att lärarna uppfattar det som att kursplanen inte, på samma sätt som tidigare, tar fasta på laborationers betydelse för att uppnå undervisningsmålen.Studien underbyggs av kvalitativa intervjuer med åtta högstadielärare på två skolor i Stockholms län. / Natural science is of great importance to economics, people's lives and health as well as our environment. In order to obtain both broad, general knowledge and specialized, deep knowledge, students need to study science already in primary school. In order to make students more interested in science, teaching needs to be designed in a way that arouses students' curiosity. This can be achieved, for example, by finding a good mix between practical laboratory work and theoretical sessions.This is a study of how chemistry teachers view laboratory teaching and how their view can be related to the current syllabus in chemistry. The result shows that teachers value laboratory work, but also how laboratory work does not achieve the necessary quality when teachers lack the conditions, as they perceive it, to carry out good laboratory work. In addition, it shows that teachers think that the syllabus does not attach the same level of importance as before to laboratory exercises to achieve the teaching objectives.The study is based on qualitative interviews with eight science teachers at high school level in Stockholm County.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

Den traditionella matematikundervisningen dominerar fortfarande inom matematikämnet. Syftet med den här studien är att undersöka vilken inverkan en laborativ undervisning med konkret material har på elevers lärande. Syftet är också att se hur konkret material påverkar elevers motivation. Resultaten visar i huvudsak på att en laborativ undervisning med konkret material går att genomföra på olika sätt med både pedagogiska material och vardagsmaterial. Det inverkar positivt på elevers lärande i matematik samt deras motivation för ämnet. Läraren har en central roll i ett effektivt användande av laborativa arbetssätt och noggrann planering är nyckeln. Vi ser gärna en fortsatt forskning inom området då en stor del av forskningen är gammal. / The traditional way of teaching math still dominates within the mathematical education. The purpose of this study is to investigate which impact a laborative way of working with concrete materials has on pupils’ learning. The purpose is also to see how concrete materials are used to create motivation. The results mainly display that a laborative way of working with concrete materials is possible with both pedagogical materials and everyday materials. It has a positive impact on pupils’ development in math and also on their motivation towards math. The teachers have a central role in an effective use of laborative ways of working and accurate planning is key. We would like to see continued research around this subject because a many of the present studies are old

In this essay, we have investigated how students in year 2 of primary school understand, perceive and think about the phenomenon of gravity. We have used semi-structured interviews, individually and in pairs, and let the students make their thoughts visible with graphic representation in the form of drawn arrows before and after a practical activity. The current syllabus states that students at the end of year 3 should be able to talk about the phenomenon of gravity (Skolverket, 2019). The results from our study show that students in the early years of primary school have varying perceptions and understandings of gravity. It is not uncommon for students to have misconceptions about such an abstract physical phenomenon as gravity. Our study has shown that students' graphic representation reflects and clarifies students' understanding of gravity. Furthermore, the study confirms that all students who participated in the study can talk about gravity, but that a couple of students needed supportive teaching first. Another result is that students' graphical representation of gravity follows movement direction. We want to recommend teachers of younger students in primary school to emphasize and talk about concepts in physics. We also recommend to use semiotic resources such as drawing arrows and artifacts, in our study we used a solder, to make the phenomenon of gravity visible and thus improve students' understanding. The essay was conducted at a primary school in a medium-sized city in Sweden. The participants were 12 students, divided into 6 couples, who participated after we received the parents' and students' consent. / I det här examensarbetet har vi undersökt hur elever i grundskolans årskurs 2 förstår, uppfattar och tänker om fenomenet tyngdkraft. Vi har använt semistrukturerade intervjuer, individuellt och parvis, samt låtit eleverna synliggöra sina tankar med grafisk representation i form av ritade pilar före och efter laborativ undervisning. Aktuell kursplan säger att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna samtala om fenomenet tyngdkraft. Av resultatet från vår studie framgår att elever i grundskolans tidiga år har varierande uppfattning och förståelse om tyngdkraft. Det är inte ovanligt att eleverna har felaktiga föreställningar eller missuppfattningar om ett, för yngre elever, så abstrakt fysikaliskt fenomen som tyngdkraft. Det har i vår studie visats sig att elevers grafiska representation speglar och förtydligar elevernas förståelse av tyngdkraft. Vidare bekräftar studien att alla elever som deltagit i studien kan samtala om tyngdkraft men att ett par elever behövde stödjande undervisning först. Ytterligare ett resultat är att eleverna genomgående ritar tyngdkraftens riktning pilar, åt samma håll som föremålets rörelseriktning. Vi vill rekommendera lärare till yngre elever i grundskolan att lyfta och samtala om begrepp inom fysiken och nyttja semiotiska resurser som ritade pilar och artefakt, i vår studie använde vi ett lod, för att synliggöra fenomenet tyngdkraft och på så sätt förbättra elevernas förståelse. Undersökningen genomfördes på en grundskola i en medelstor stad i Sverige. Deltagarna var 12 elever, indelade i 6 par, som deltog efter att vi fått föräldrarnas och elevernas medgivande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse av matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever resonerar i matematiska frågor och vilka synsätt de har på matematiken under laborativt arbete. Jag har i min undersökning valt att lyfta fram det laborativa arbetets roll i att förstå matematik.Undersökningen bygger på intervjuer med 15 elever som går i mellanstadiet. Jag använder mig av kvalitativ forskning. Jag lägger vikten på den språkliga innebörden och utgår från elevers resonemang i matematik för att sedan tolka deras handlingar, attityder och förståelse för matematik.Mina resultat visar att det laborativa arbetssättet kan vara en bra och användbar metod för att utveckla förståelse för matematik, om det används på ett sätt, där man utgår från elevers redan existerande kunskaper.