Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilket syfte lärare använder laborativa material och arbetssätt i sin undervisning. Ett klassrum idag kan bestå av en variation av elever rent kunskapsmässigt. Samtidigt ska alla elever genom varierade arbetsformer stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling oavsett vilken nivå de befinner sig på. Tidigare forskning visar på goda effekter avseende elevers förståelse vid laborativt arbete. I denna studie undersöktes hur analoga och digitala laborativa material används i undervisningen. Undersökningen är en kvantitativ studie och bygger på 73 besvarade webbenkäter. Resultatet visar att analoga material företrädesvis används vid uppstart och konkretisering och vid arbete med extrauppgifter används främst digitala material. I studien framkommer även att syftet med laborativ undervisning är att eleverna utvecklar matematiska förmågor. Detta gäller dock inte alla elever, då de laborativa material som används vid extrauppgifter inte introduceras innan användning och därmed inte har samma förutsättningar att ge goda lärandeeffekter.

Många elever upplever matematik som ett svårt ämne, detta har fått som följd att elever känner en bristande motivation för matematik. Elevers bristande motivation för ämnet har resulterat i låga resultat. Denna systematiska litteraturstudie vill berika bilden av hur arbetet med laborativt material kan öka motivationen för elever i matematikundervisningen, samt hur lärarens förmåga till arbetssättet påverkar elevers motivation. Litteraturstudien har en kvalitativ forskningsansats och innefattar 19 artiklar. De två huvudteman i denna studie baseras på studiens frågeställningar. Det första huvudtemat, huvudtema 1 är “Undervisning med laborativt material” och det andra huvudtemat, huvudtema 2 “Lärarens förmåga till ett laborativt arbetssätt”. Artiklarna har efter läsning kategoriserats in i fem underkategorier. Resultatet av den här studien har visat att ett laborativt material i matematikundervisningen kan vara motivationshöjande, om det laborativa arbetssättet är väl genomtänkt, används i rätt syfte och uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier representeras i denna studie av underkategorier. Resultatet visar även att lärarens attityd och kunskap till ett laborativt arbetssätt är av stor vikt för om elever kommer bli motiverade eller ej. Lärarens kunskap och attityd är förmågor som har framkommit i denna litteraturstudie och som kan påverka elevers motivation. Avslutningsvis diskuteras konsekvenser för undervisning och framtida forskning. / Many students think of mathematics as a difficult subject, therefor students have a lack of motivation for the subject. The lack of motivation for mathematics has resulted in low results. The purpose of this literature review is to advances understanding of how the use of manipulatives can increase motivation for students in mathematics education, and how teachers´ attitude towards using manipulatives can influence students’ motivation. The literature review examine 19 articles using qualitative research approach. The main themes in this study are based on the questions in the study. The two main themes are “Teaching with manipulatives” theme 1 and “Teachers´ ability towards a manipulative approach” theme 2. After reading all articles, they have been categorized into five subcategories. The results show that the use of manipulatives in mathematics education has the potential to increase motivation, as long as manipulatives are used in a thoughtful way, for the right purpose and fulfills certain criteria. These criteria are in this study represented by subcategories. The result also show that teachers attitude and knowledge towards using manipulatives are of great importance whether students will get motivated or not. The teachers attitude and knowledge are abilities that has been revealed in this study that can influence students motivation. At last implications for teaching and future research are discussed.

Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Hur de definierar begreppet laborativ matematik och vad som påverkat valet av arbetssätt.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju lärare som arbetar efter ett laborativt arbetssätt, de är verksamma på olika skolor och har olika lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide för att säkerställa att alla lärare fick svara på samma frågor och att de ställdes i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerad så att lärarna själva fick formulera svaren så att deras tankar och erfarenheter skulle framträda tydligare.   Resultatet av studien visar att samtliga lärare arbetar efter ett laborativt arbetssätt men frekvensen i användandet skiftar något. De definierar laborativ matematik som ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna genom konkret material och matematiska strategier som möjliggör progression i kunskapsutvecklingen. Variationen i undervisningen med ett laborativt arbetssätt ökar elevernas nyfikenhet och lust att lära på samma gång som det ger kunskaper som kan användas även i vardagen. / The purpose of the study is to investigate teachers' teaching with hands-on mathematics in grades 1-3. How they define the concept of manipulative mathematics and what influences the choice of working methods.   The study is based on qualitative interviews with seven teachers working with a hands-on approach, working at different schools and having different long-term professional experience. The interviews were conducted using an interview guide to ensure that all teachers answered the same questions asked in the same order. The questions were designed so that the teachers themselves had to formulate the answers so that their thoughts and experiences would appear more clearly.   The result of the study shows that all teachers work according to a hands-on approach, but the frequency of use slightly vary. They define manipulative mathematics to visualize mathematics for students through concrete material and mathematical strategies that enable progression in knowledge development. The variation in teaching mathematics with a hands-on approach increases the curiosity of the students and the desire to learn at the same time as it provides knowledge that can be used in everyday life as well.

<p>Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. </p><p>I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:</p><ul><li>the pupils had to work with living-related problem tasks</li><li>the pupils had to work in pairs to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in larger groups to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solving</li><li>the pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes.</li></ul> / <p>Tack vare att jag fick undersöka olika undervisningssätt runt problemlösning i en årskurs 3, i en mångkulturell skola som ligger söder om Stockholm, har jag kunnat besvara min frågeställning i mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken undervisning som gynnar elever med annat modersmål än svenska att utveckla läsförståelsen och få en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter. I undersökningen har jag valt att själv undervisa eleverna för att kunna undersöka, komma fram till och få en djupare förståelse om vilken undervisning runt problemlösning som gynnar dessa elever. När det gäller mitt val av metod och materialinsamling har jag valt att utgå från en kvalitativ undersökning, där jag har använt mig av deltagande observationer och intervjuer. </p><p>Jag har i min undersökning kommit fram till att dessa elever med annat modersmål än svenska utvecklade läsförståelsen och fick en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter genom att undervisas i en kreativ och varierad undervisning. En kreativ och varierad undervisning som jag undervisade eleverna i bestod av:</p><ul><li>att eleverna fick arbeta med elevnära problemuppgifter</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i par</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i större grupper</li><li>eleverna fick arbeta kreativt, genom att skriva och rita bilder och egna räknehändelser i problemlösning</li><li>eleverna fick arbeta med laborativt medel för att kunna lösa problemuppgifter i halvklasser.</li></ul>

Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.  I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained: the pupils had to work with living-related problem tasks the pupils had to work in pairs to resolve problem solving the pupils had to work in larger groups to resolve problem solving the pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solving the pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes. / Tack vare att jag fick undersöka olika undervisningssätt runt problemlösning i en årskurs 3, i en mångkulturell skola som ligger söder om Stockholm, har jag kunnat besvara min frågeställning i mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken undervisning som gynnar elever med annat modersmål än svenska att utveckla läsförståelsen och få en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter. I undersökningen har jag valt att själv undervisa eleverna för att kunna undersöka, komma fram till och få en djupare förståelse om vilken undervisning runt problemlösning som gynnar dessa elever. När det gäller mitt val av metod och materialinsamling har jag valt att utgå från en kvalitativ undersökning, där jag har använt mig av deltagande observationer och intervjuer.  Jag har i min undersökning kommit fram till att dessa elever med annat modersmål än svenska utvecklade läsförståelsen och fick en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter genom att undervisas i en kreativ och varierad undervisning. En kreativ och varierad undervisning som jag undervisade eleverna i bestod av: att eleverna fick arbeta med elevnära problemuppgifter eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i par eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i större grupper eleverna fick arbeta kreativt, genom att skriva och rita bilder och egna räknehändelser i problemlösning eleverna fick arbeta med laborativt medel för att kunna lösa problemuppgifter i halvklasser.