Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun – En ideologikritisk textanalys Nivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Emelie Holter Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Mathias Sylwan Syfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun. Forskningsfråga: Vilka tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun? Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys. Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund. Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som tankefigur. Hur ordet och platsen innehållet olika värderingar beroende på vart man kommer ifrån. Nyckelord: Tankefigurer, Strömsund, Kvalitativ textanalys, Idé och ideologianalys, landsbygdskommun

Undersökningen är en diskursanalys gjord i syfte att nyansera bilden av landsbygden och undersöka hur medborgarperspektivet tar sig uttryck i Bengtsfors kommun. Detta med frågeställningen; Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun? Frågan besvarades genom att intervjua åtta personer med semistrukturerade intervjuer som medel, där Robert D Putnams forskning utgjorde bakgrund och inspiration i formulerandet av intervjufrågorna. Undersökningen resulterade i att diskursen påtalade att kommunpolitiken i Bengtsfors kommun inte upplevs att vara inkluderande i hög grad. Sett till sammanslutningar inom civilsamhälle fanns det utifrån undersökningen inte en gemensam diskurs, vilket således innebär att det huruvida den upplevs vara inkluderande eller inte avgörs på en individuell basis.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area.  This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

Under 1800-talet skedde en stor folkomflyttning och urbaniseringen tog fart i Sverige. Sedan dess har befolkningen fortsatt växa i storstäderna och krympa på landsbygden. Allt eftersom ekonomiskt drivna verksamheter har blivit mindre beroende av nationsgränser, har regionaliseringen ökat och blivit alltmer aktuell. I Sverige har regional fysisk planering pågått sedan mitten av 1900-talet då det infördes i Stockholm. Det är dock först under 2000-talet som regional planering har blivit lagstadgad och fått ett större genomslag. Regional planering syftar till att minska regionala klyftor och att bidra till tillväxt i regionen. Med utgångspunkt i regionernas fokus på tillväxt undersöker studien om tillämpning av regionplanen är möjlig i landsbygdskommuner. Föreliggande studie har utgått från intresset att undersöka hur regional planering kan påverka landsbygdskommuners arbete med fysisk planering. Studiens syfte är att undersöka hur landsbygdskommuner använder sig av och har nytta av regionplanen samt att förstå vilken betydelse den regionala planeringen har för landsbygdskommuners arbete med fysisk planering. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och använder kvalitativ dokumentstudie och intervju som datainsamlingsmetoder. I studien har två kommuners översiktsplaner undersökts och tre kommunrepresentanter har intervjuats. Studien har avgränsats till Skåne eftersom det är en av de regioner som ska ta fram och anta en regionplan enligt plan- och bygglagen, samt för att Skåne har en kombination av landsbygdskommuner och storstadskommuner. De två undersökta kommunerna är Örkelljunga kommun och Simrishamns kommun. Ytterligare två intervjuer har genomförts med Osby kommun respektive Region Skåne. Undersökta och intervjuade kommuner är definierade som landsbygdskommuner enligt Tillväxtverket (u.å.). Med bakgrund i forskningsläget och den kunskap som redan finns inom ämnet har ett teoretiskt ramverk skapats, som sedan varit utgångspunkt i studien. Studiens resultat visar att landsbygdskommunerna som undersökts har haft nytta av översiktsplanen som planeringsunderlag vid framtagandet av översiktsplanen. Landsbygdskommuner tenderar vidare att vända sig till delregionen i sitt arbete med översiktsplanering. Resultatet visar även att kommunernas behov av regionen och regionplanen påverkas av hur utvecklat underlag som finns i respektive delregion.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid vid förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod genom att semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom samverkansformen SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) i en landsbygdskommun i Sverige. Materialet analyserades genom en tematisk analys och därigenom framkom fyra huvudteman: organisering av SSPF i en landsbygdskommun, professionellas erfarenheter av SSPF-samverkan, variationer i de professionellas uppfattningar om SSPF och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Resultatet av studien analyserades med hjälp av tidigare forskning kring ämnet och Horwath och Morrisons samverkansmodell. Utifrån intervjuerna framkommer det att landsbygdskommunen använder samverkansmodellen SSPF för att arbeta förebyggande mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Det belyses att en styrgrupp, arbetsgrupp och samordnare är centralt för organiseringen av SSPF-samverkan. Gynnsamma faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är en samordnare, förmedling av samt förståelse för syfte och mål med SSPF och relevanta personer i SSPF-forumet. Förhindrande faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är socialtjänstens lagstiftning och att det i SSPF-forumet i första hand lyfts ungdomar som är kända hos aktörer. / The aim of this study is to examine collaboration between social services, school, police, and leisure sector when working preventive against youth criminality. Semi-structured interviews were conducted with professionals within the collaboration-model SSPF in a Swedish rural municipality. The research questions were investigated by conducting a thematic analysis of the data. Four main themes emerged in the analysis: organization of SSPF in a rural municipality, professionals experiences of SSPF collaboration, variations in professionals’ perceptions of SSPF and the potentialities of the operations. The results of the study were analyzed using previous research around the subject and Horwath and Morrison’s collaboration model. The interviews demonstrated that the rural municipality uses the collaboration model SSPF to work preventively for young people at risk for crime and addiction. A steering group, working group and a co-ordinator appeared significant for the organization of SSPF collaboration. Favourable factors for the SSPF collaboration that appeared were a co-ordinator, communication and understanding of the purpose and goals of SSPF, and appropriate members in the SSPF forum. Preventive factors of the SSPF collaboration included the legislation of the social services and the principle that in SSPF it was mainly young people who were already known by the participants that were discussed.

Det finns många olika typer av landsbygder och därmed olika förutsättningar för den kommunala planeringen och utvecklingsarbetet. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur två landsbygdskommuner med olika förutsättningar – med och utan dominerande besöksnäring – planerar och utvecklar sin landsbygd. Uppsatsen baseras på två fallstudier. Den ena är en fallstudie av Vetlanda kommun och den andra av Rättviks kommun, där Vetlanda är en industrikommun och Rättviks kommun har dominerande besöksnäring. / There are different kinds of rural areas and by that there are also different conditions for the municipal planning and development. This essay aims to investigate how two rural municipalities with different conditions, in this case with or without tourism as its largest industry, plan and develop their rural areas. The essay is based on two case studies. One case study of the municipality of Vetlanda and one case study of the municipality of Rättviks, where Vetlanda is an industrial municipality and Rättvik is the municipality with tourism as its dominating industry.