Background/Aim: The British questionnaire ECLiPS (Evaluation of Children’s Listening and Processing Skills; Barry & Moore, 2015) aims to profile listening difficulties in children. The questionnaire consists of 38 statements, divided into five subscales, and a short survey with six questions about general health. The purpose of this study was to investigate whether children diagnosed with Developmental Phonological Disorder (DPD) in their preschool years (3-6 years of age) show listening difficulties in early school years (7-10 years). Methods: 113 guardians of children with Developmental Phonological Disorder (DPD) and 44 guardians of typically developing (TD) Swedish children participated in the study. Comparisons were made between the Swedish TD-group and the English reference (ER) group presented in the ECLiPS technical manual. Mean scores between the DPD-group and the TD-group were compared, as well as were the responses on the short survey. The groups were categorized by age and gender. Results: In general, high consistency was found between the ER- and TD-group in half of the comparisons; 7-, 9- and 10-year-old boys and 8-year-old girls. The DPD-group tended to show more symptoms of listening difficulties than the TD-group. However, the symptoms varied in relation to age and gender. For example, girls in the DPD-group had more symptoms in younger than in older ages. The short survey revealed that the DPD-group had a higher prevalence of ear infections than the TD-group. The difficulties seen in the DPD-group were most profound in statements concerning language, literacy and laterality. Conclusion: Our results indicate that listening difficulties as measured with the ECLiPS are more common in children diagnosed with DPD in preschool years, than typically developing children. The strongest indication for difficulties is seen in the statements regarding language and literacy.   Bakgrund/syfte: Det brittiska frågeformuläret ECLiPS (Evaluation of Children’s Listening and Processing Skills; Barry & Moore, 2015) syftar till att kartlägga lyssningssvårigheter hos barn. Frågeformuläret består av 38 påståenden, indelade i fem underkategorier, samt en kort enkät med sex frågor rörande generell hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida barn som hade diagnosticerats med fonologisk språkstörning (FS) i förskoleåldern (3-6 år) uppvisade lyssningssvårigheter i tidig skolålder (7-10 år). Metod: 113 vårdnadshavare till barn med fonologisk språkstörning och 44 vårdnadshavare till typiskt utvecklade (TU) svenska barn deltog i studien. Jämförelser gjordes mellan TU barn och den engelska referensgruppen (ER) som presenteras i ECLiPS tekniska manual. Barn med FS och barn med TU delades upp i mindre grupper baserat på kön och ålder, och medelvärdesjämförelser gjordes mellan grupperna. Jämförelser gjordes även av svaren på den medicinska enkäten. Resultat: Generellt sett hade ER-gruppen och barn med TU en hög grad av samstämmighet i hälften av jämförelserna; 7-, 9-, och 10-åriga pojkar samt 8-åriga flickor. Barn med FS tenderade att uppvisa en högre grad av lyssningssvårigheter än barn med TD. Dock varierade graden av symptom beroende på ålder och kön. Till exempel tenderade flickor med FS att uppvisa mer symptom i lägre än i högre åldrar. Svaren från den medicinska enkäten visade att barn med FS hade en högre prevalens av öroninfektioner än barn med TU. De svårigheter som barn med FS uppvisade var tydligast inom påståenden som rör språk, läs- och skrivförmåga och lateralitet. Slutsats: Våra resultat indikerar att de lyssningssvårigheter som mäts med ECLiPS är vanligare hos barn som diagnostiserats med fonologisk språkstörning i förskoleåldern än hos typiskt utvecklade barn. Den starkaste indikationen för svårigheter syns i de påståenden som rör språk-, läs- och skrivförmåga.

Children with Developmental Language Disorder (DLD) often face problems in areas of social communication including negotiating with peers, entering ongoing interactions, and engaging in conflict resolution. A potential cause of these social communication difficulties is the decreased ability to make emotional inferences. This thesis investigates the effects of a social communication intervention on the ability of school-aged children with DLD to make inferences about emotions. Five children with DLD between the ages of 6;10 and 12;4 participated in a social communication intervention that highlighted principles of emotion understanding (recognizing emotions in facial expressions, inferring emotions with contextual information, and discussing reasoning behind emotions) using story books to illustrate concepts. Data were gathered before and after intervention using a psychometrically balanced measure of emotional inferencing ability. Results revealed notable improvements in three of the participants and consistent performance in two of the participants baseline to follow-up. While performance on the emotional inferencing task varied due to multiple factors, the participants that showed improvement produced real growth which encourages future research to be conducted.

Statistical learning experiments have demonstrated that children and infants are sensitive to the types of statistical regularities found in natural language. These experiments often rely on statistical information based on linear dependencies, e.g. that x predicts y either immediately or after some intervening items, whereas learning to creatively use language relies on the ability to form grammatical categories (e.g. verbs, nouns) that share distributions. Distributional learning has not been explored in children or in individuals with developmental language disorder. Proposed statistical learning deficits in individuals with developmental language delay (DLD) are thought to have downstream effects related to poorer comprehension, but this relationship has not been experimentally shown. In this project, children and adults with and without DLD and their same-age typically developing (TD) peers complete an artificial grammar learning task that employs a made-up language and an online comprehension task that employs real language. In the artificial grammar learning task, participants are tested to determine if they have learned the statistical regularities of trained stimuli and formed categories based upon these regularities. We hypothesize that if individuals with DLD have difficulty utilizing distributional information from novel input, then they will show less evidence of forming new categories than TD peers. Our second hypothesis is that if regularities are learned based on experience, then adults and children will show similar learning because they will have the same exposure to the artificial language. In the online comprehension task, participants use a computer mouse to choose a preferred interpretation of a sentence that is ambiguous, but that most adults interpret a certain way due to linguistic experience. We hypothesize that if individuals with DLD have overall poorer linguistic experience compared to TD individuals, then they will show weaker effects of biases than peers. Finally, we use measurements from both tasks to verify correlation between them, for the additional goal of showing that language comprehension and statistical learning are related. This study provides information about differences between individuals with DLD and their TD peers and between adults and children in the ability to use distributional information from both accumulated and novel input. To this end, we reveal the role of input and experience in using distributional information in linguistic environments.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet. / One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.

<p>En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet.</p> / <p>One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.</p>

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome. With support from the literature, this essay discusses different types of speaking disorders and how these can affect literacy development of children starting school. We clarify the meaning of the terms primary and secondary speech disorders. Furthermore, we discuss the importance of TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, Eng. Signing as Alternative Complementary Communication) as a supportive tool for the development of one’s own language, and highlight other language stimulating activities; singing, storytelling and oral exercises. Finally, this essay stresses the importance of information from the parents of children with a speech disorder being is shared with the school, as this information is essential for a continued development of the child’s learning of speaking and reading. / Detta är en essä som handlar om barn med språkstörning. Vi är två pedagoger som skriver en erfarenhetsbaserad essä utifrån vår erfarenhet från förskolan samt med hjälp av litteratur om språkstörning och språkutveckling. Essän tar upp hur pedagoger kan uppmärksamma och stimulera barn med språkstörning. Utgångspunkten i essän är två erfarenhetsbaserade händelser från förskolan som berättar om två olika pojkar i åldern tre och fyra år. Båda pojkarna har någon form av språkstörning varav den ena pojken har Downs syndrom. Med litteraturens hjälp tar vi upp olika typer av språkstörning och hur det bland annat kan påverka läs- och skrivutvecklingen vid skolstart. Vi klargör innebörden av begreppen primär och sekundär språkstörning. För att hjälpa barn med språkstörning tar vi upp hur viktigt TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) är som stöd för att kunna utveckla det egna språket. Några andra språkstimulerande aktiviteter som lyfts fram i essän är musik, sagoläsning och mungymnastik. Slutligen tar essän upp pedagogens uppdrag att förmedla föräldrar till barn med språkstörning vikten av att information om barnets språkstörning lämnas över till skolan. Denna information är viktig för en fortsatt utveckling av barnets läs- och skrivinlärning.

Ett ökat antal frågor från verksamma lärare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flerspråkighet och språkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka hur stödet vid flerspråkighet kombinerad med språkstörning är utformat. Fokus är att studera hur stödet är organiserat, vilka insatser som lärare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. Utifrån det sociokulturella perspektivet och ifrån KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i två skolor i två olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav två med elever. Resultatet är en mångfald av trådar men bland annat visar studien att hur kommunen väljer att organisera sitt stöd påverkar hur specialpedagogen på den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll. Resultatet antyder även ett behov av mer tid i de kommunikativa kontexter som finns på skolan där aktörerna har möjlighet att diskutera, reflektera och utvärdera arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Denna studie visar att det inte går att lösa hinder i verksamheten genom enstaka insatser på en viss nivå eller genom en viss metod utan att det är många saker som ska fungera mellan nivåer, mellan individer och mellan individer och artefakter. / An increased number of questions from active educators on how education can be tailored for students who have a combined multilingualism and language disorder are the basis for the essay. The aim of the study is to examine how support for multilingualism combined with language im-pairment is designed. The focus is to study how support is organized, what actions teachers and students think constitutes support in school and how support can be developed . On the basis of the socio-cultural perspective and from KoRP, a communications and relationship-oriented per-spective, a case study of two schools in two different municipalities implemented. Data were col-lected through observations and interviews, including two with students. The result is a multitude of threads but the study shows that, among other things, how the munic-ipality chooses to organize its support affects how special education teacher at the individual school acting in their professional capacity. The results also suggest a need for more time in the communicative contexts that are available at the school where the players have the opportunity to discuss, reflect and evaluate the work on students in need of special support. This study shows that it is not possible to solve the obstacles in the business by occasional efforts at a certain level or by a particular method, but there are many things that should work between levels, between individuals and between individuals and artifacts.

The theoretical basis of psychological and emotional distress such as anxiety in individuals with autism is under researched. The present study draws upon a mainstream information processing model of childhood anxiety along with theoretical accounts of autism to investigate some of the possible factors associated with the development and maintenance of anxiety in this population. Adolescents with high functioning autism were compared to two comparison control groups on measures of anxiety and social worries. Comparison groups were children with expressive language disorder and typically developing children. There were 15 children in each group aged between 11-16 years and matched across groups for age and gender. Children with autism were found to be more anxious than typically developing children. There were no significant differences between groups in levels of social worries as reported by the children themselves. Parent ratings showed that children with autism were perceived to have considerably more social worries than both comparison groups. The groups were compared on measures of the recognition and expression of emotion, theory of mind and/or central coherence abilities, social and communication abilities and social competence with peers. The children with autism performed significantly worse than both comparison groups on the measure of social ability. They also perceived themselves to be less socially competence with peers. On the measure of emotional recognition and theory of mind/central coherence, the children with autism performed at a similar level to children with an expressive language disorder. Children with expressive language disorder showed poorer performance than children with autism and typically developing children on the measure of communication. The pattern of between group differences for self perceived social competence with peers was the same as the pattern of difference for anxiety. Social ability was found to correlate negatively with anxiety for the autism group. Therefore social competence with peers and impairments in social ability were highlighted as possible factors associated with anxiety in adolescents with high functioning autism. A simple schematic model of how such factors may be associated with the experience of anxiety in adolescents with high functioning autism is presented, from an information processing perspective. Impaired social ability is considered in relation to the response access or construction stage of the information processing sequence. It is suggested that adolescents with high functioning autism may lack the social skills required for adaptive coping responses to anxiety provoking situations, showing greater reliance on responses directed at escape or avoidance. The selection of escape/avoidant responses at the response selection stage of the information processing sequence is considered in relation to the possible lack of perceived competence and low estimation of coping ability for children with autism. The implications of these findings for clinical practice are discussed and recommendations for future research are made.

Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.   När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

Des mutations du gène Foxp2 constituent le premier exemple connu de cause monogénique de troubles de la parole et du langage. Les individus atteints souffrent de difficultés d’articulation (dyspraxie verbale) mais aussi de perturbations du langage parlé et écrit, ce qui indique la présence d’un trouble cognitif. La séquence et la distribution d’expression de ce gène sont remarquablement conservées parmi les vertébrés.Cette thèse visait principalement à identifier les fonctions du facteur de transcription Foxp2 dans le cortex en caractérisant un modèle murin conditionnel dans lequel ce gène a été spécifiquement inactivé dans les neurones corticaux. Ce modèle murin permet ainsi d’étudier certains aspects des pathologies liées à Foxp2, notamment les aspects de communication et les comportements sociaux. En parallèle, j’ai entrepris, sur un autre modèle murin, des études moléculaires afin d’identifier les gènes perturbés par la réduction de l’expression de Foxp2 dans le cortex. L‘ensemble des résultats présentés suggère que l’inactivation de Foxp2 dans le cortex conduit à des défauts subtils des comportements sociaux sans modification majeure de la morphologie du cortex ou des neurones. Je montre en particulier que les souris mutées présentent des changements de vocalisation ultrasonique lors d’interactions entre mâles et femelles. Par ailleurs, en utilisant un modèle de souris hétérozygote pour une mutation dans Foxp2, j’ai identifié parmi les gènes dérégulés le gène Mint2 déjà impliqué chez l’homme dans l’autisme.En conclusion, ces résultats permettront de mieux comprendre le rôle de Foxp2 au niveau cortical chez les souris pour décrypter les mécanismes moléculaires qui ont été sélectionnés chez l’homme pendant l'évolution de la parole et du langage. / Genetic disruptions of the forkhead box transcription factor FOXP2 in humans cause a severe autosomal-dominant speech and language disorder. FOXP2 expression pattern and genomic structure are highly conserved in distant vertebrates. We hypothesized that this conservation may allow the use of animal models to identify Foxp2 dependent neuronal circuits and molecular networks involved in social behaviors. Therefore I began characterizing Foxp2 functions in the mouse cortex in conventional heterozygous (Foxp2+/-) and conditional (cortex specific) Foxp2 homozygous mutant mice (Nex-Cre; Foxp2lox/lox). Initial characterization of Nex-Cre; Foxp2lox/lox mice revealed no gross alterations in morphological architecture, postnatal development and basic adult behaviors. However, behavioral profiling of Nex-Cre; Foxp2lox/lox mice demonstrated deficiency in specific social behaviors such as approach behavior towards conspecifics and responses of WT interaction partners. Furthermore, Nex-Cre; Foxp2lox/lox mice showed alterations in specific acoustical parameters of ultrasonic vocalizations (USV), and the type of modulation differed in function of social context. Gene expression profiling of Foxp2-positive cortical pyramidal neurons in Foxp2+/- mice revealed the dysregulation of Mint2, a gene involved in approach behavior in mice and autism spectrum disorder in humans. This result was further validated in cortex-specific Foxp2 mutant mice The results deliver first insights into cortical Foxp2 dependent functions in mouse social behaviors. This provides a rational basis for further mechanistic studies of the ancestral functions of cortical Foxp2 that may have been recruited during speech and language evolution.