<p>Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt för</p><p>sjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män. En kvalitativ metod enligt Dahlberg användes för att tolka dessa data. Resultatet presenterades i varje sjukdom för sig i kategorier och underkategorier. Kategorier i MS var trötthet, förnekelse, skam, rädsla och tankar på döden. Kategorierna i ALS var, de gråter ut sin sorg, att tära på varandra, att behöva ta emot hjälp och tankar på döden. Resultatet visade skillnad i depressioner mellan dessa två sjukdomar. Vid MS är depressionerna djupare och längre då sjukdomen går i skov, medan det i ALS förändras från att vara djupa depressioner i samband med diagnos, till något positivt då de har kort tid kvar i livet.</p> / <p>When having MS and ALS there is also prevalence of depression of varying degree. This is important for the nurse to detect early in order to give the individual the right amount of care, to minimise suffering. In order to achieve this; it is important that the patient feels trust and security in the relation with the nurse. The aim of this study was to describe people's experiences of various symptoms associated with depression in MS and ALS, through the use of autobiographies. A qualitative method was used to gather the individual's experience of depression. Data was collected from eight autobiographies written in Swedish by both women and men. To interpret the data, a qualitative method, according to Dahlberg, was used. The results was separately for the two diseases, and was categorised and sub-categorised. The categories for MS were fatigue, denial, shame, fear and thoughts of death. The categories for ALS was, crying out grief, absume eachothers energy, help dependency and thoughts of death. The results showed differences in the state of depression between the two diseases. For MS, the depression goes deeper and for a longer duration, since the disease progresses in relapse. For ALS, the condition changes from deep depression when diagnosed to somewhat more positive when there are only little time left in life.</p>

<p>Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes. Datamaterialet bestod av sju självbiografier. Ur datamaterialet urskiljdes patienters känslor och upplevelser kring sjukdomen ALS i form av sex kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var; svårigheter kring den begynnande sjukdomen, tankar kring döden, sorg, bristande självkänsla, att känna sig utlämnad och att få insikt i sin sjukdom. Informanternas beskrev upplevelserna olika eftersom det fanns variationer av varje individs sjukdom. Att slutligen kunna se positiva stunder trots sin sjukdom var betydande. Ingen vet bättre än patienten själv hur den mest uppskattade omvårdnaden kan ges. Därför är det av vikt att lyssna på patienters upplevelser och deras egen berättelse av den upplevda sjukdomen. Erfarenheterna av sjukdomen var av olika karaktär men likheter kunde ses där många upplevelser var återkommande hos de flesta informanterna.</p> / <p>About 200 persons become ill annually with the illness amyotrophic lateral sclerosis (ALS), which can be seen as an increase in the last 30 years. Falling ill in an incurable illness contributes to both physical and psychological suffering. It is important to understand the patient’s experiences of the illness and this is a field where there is little or no information available. The aim of this study was to describe the patients’ experiences of living with ALS from autobiographies. A qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim was performed. The data material consisted of seven autobiographies. From the data material patient’s feelings and experiences of the illness ALS was discerned in terms of six categories with associated subcategories. The categories were; difficulties of the emerging illness, thoughts about death, sadness, lack of self esteem, to feel deserted and to reach insight into their own illness. The informants described experiences differently due to individual variations of illness. To eventually be able to see positive moments despite the illness was significant. No one knows better than the patient how the most appreciated nursing care should be. Therefore it is of importance to listen to patients’ own experience of the illness. The experiences of the illness varied but similarities could be seen where many experiences were recurrent among most informants.</p>

<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.</p>

Introduktion: Amyotrofisk lateralscleros (ALS) är en progressiv neuromuskulär sjukdom, som bryter ner det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och i Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Det är vanligt att drabbas av depression någon gång under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har i sin profession uppgifter som syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa/bevara hälsa och minska lidande. Syfte: Var att belysa patientens upplevelse av livskvalité och depression vid ALS. Metod: Metoden som användes var Polit &amp; Beck (2012) niostegsmodell för en litteraturstudie. Databaserna som användes till litteraturstudien var CHINAL och PsycINFO. Artiklarna granskades och elva artiklar inkluderades i litteraturstudien då det svarade på syftet. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Emotionell påverkan och stöd. Kategorin emotionell påverkan framkom tre underkategorier möjlighet att bibehålla fysisk funktion, hanterbarhet och acceptans och betydelsen av upplevd kontroll. I kategorin stöd framkom två underkategorier socialt stöd och professionell hjälp. Det framkom att det fanns mycket frustration och rädsla i att förlora kontrollen av sin fysiska funktion. Detta påverkade livskvalitén och ökade risken för depression. De ALS-patienter som upplevde ett bra socialt stöd upplevde även en högre livskvalité. Slutsats: En ökad förståelse för hur patienter med ALS upplever sin livskvalité och hur deras psykiska hälsa påverkas kan vara till stor hjälp för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en obotlig motorneuronsjukdom som leder till att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen dör. Nedbrytningen av nervcellerna är en process som pågår allt från månader upp till år. Årligen insjuknar cirka 220-250 personer i Sverige i sjukdomen ALS. Sjukdomen ALS är en progressiv sjukdom och leder ofta till en tidigare död. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inom vården arbeta personcentrerat utifrån personerna med sjukdomen ALS egna livsvärld och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades manifest enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat omfattar personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. I studiens resultat framkom fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna är Förlust av fysiska funktioner, Självständighetens betydelse, Olika sätt att hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av hopp och mening med livet i kampen mot sjukdomen och Tankar och känslor om döden. I kategorin Olika sätt att hantera en förändrad livssituation framkom underkategorierna Leva i förnekelse och finna det svårt att acceptera sjukdomen och Betydelsen av kontroll. Slutsats: I samband med sjukdomen ALS förlorade personerna fysiska funktioner vilket kunde leda till upplevelse av bristande självständighet och personerna kunde finna det svårt att acceptera sjukdomen. Hopp och att finna mening med livet ansågs viktigt för personerna med sjukdomen ALS då de var medvetna om att sjukdomen skulle leda till en tidigare död. I studien framkom vikten av att ha ett aktivt liv då det kunde öka personernas självständighet och välbefinnande. Dock kunde sjukdomen ALS medföra begränsningar för personerna till att leva mer aktivt. Följaktligen skulle vidare forskning kunna utföras med fokus på hur personer med sjukdomen ALS kan leva ett mer aktivt liv för att personerna som lever med sjukdomen ska kunna bibehålla sin självständighet och upplevelse av välbefinnande.

No description available.

Amyotrofisk lateralskleros är ett samlingsnamn på sjukdomar som gör att motorneuron dör och de innerverade musklerna förtvinar. Sjukdomen leder till att patientens förmåga att röra sig, kommunicera och att andas kommer försämras. Koldioxidnarkos till följd av försämrad andningsförmåga blir ofta dödsorsaken. Syftet med studien var att belysa patienters psykosociala upplevelser av sjukdomen. Metoden var en litteraturstudie och utfördes genom att söka artiklar med kvalitativ eller mixad metod i CINAHL och PsycInfo. Artiklarna granskades med granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report av Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på tolv artiklar från sju olika länder publicerade mellan åren 2009–2018. Resultatet presenteras i fyra kategorier: “Varför jag?”, “Konsekvenser av att förlora kroppsliga funktioner”, “Sociala och familjära relationers betydelse” och “Att söka och känna meningsfullhet trots sjukdomen”. Sjukdomen orsakade negativa känslor till följd av förlorade kroppsliga funktioner. Sjukdomen gav även upphov till ifrågasättande av varför just patienten hade blivit drabbad, och en vanlig reaktion var att skuldbelägga sig själv. Många upplevde dock en stärkt relation till närstående och anhöriga efter att ha fått diagnosen. De upplevde även att deras förmåga att leva i nuet blev starkare.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna. Sjukdomen medför förlamning av kroppens muskler. Det finns ingen kurativ behandling och de drabbade avlider inom ett till tre år. Lidande kan bli en central del i livet och livskvaliteten kan påverkas. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer drabbade av ALS hanterar och upplever den förändrade livssituationen. Metod: Sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed som fokuserar på ämnet omvårdnad. Efter att kvalitetsbedömning utförts inkluderades fjorton vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna analyserades strukturerat och resultatet sammanställdes i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar två kategorier med åtta underkategorier. Hinder för att hantera sjukdom och lidande är främst orsakat av fysiska förluster, psykisk påverkan av förlust samt omgivningens attityd. Däremot anses relationer, anpassning, acceptans, existentiella områden och möjlighet till ett aktivt liv vara Faktorer som främjar hanterbarheten. Diskussion: Resultatet visar att även om de fysiska förlusterna blev centralt i och med begränsningar kunde många ändå beskriva en god livskvalitet. Eftersom de valde att se bortom förlusterna, för att kunna fortsätta leva med ALS. Slutsats: Kunskaper om hur personer med ALS hanterar sjukdom och lidande kan hjälpa sjuksköterskan att utforma omvårdnaden så att den ges med en helhetssyn. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.