Till följd av coronapandemin tvingades många organisationer göra en hastig och ofrivillig övergång till distansarbete. Detta skifte i arbetssätt för med sig nya krav, inte minst på ledare som tvingas kommunicera och leda via digitala verktyg. Följaktligen ämnade denna studie undersöka ledares upplevelser under denna tidsperiod och hur ledarskapet medierats med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). För att besvara forskningsfrågan genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv ledare. Empirin analyserades sedan huvudsakligen utifrån en affordance-lins, i kombination med ett leader-member exchange-perspektiv vilket belyser den dyadiska relationen mellan ledare och medarbetare. Resultatet visar på att IKT är oumbärligt för ledarskap på distans, men att en stor problematik ligger i att ledare tidigare utvecklat en ledarskapsstil som till stor del förlitar sig på informell kommunikation och uppföljning som sker fysiskt. Även om individuella egenskaper har en avgörande betydelse för hur väl och i vilken omfattning digitala affordances aktualiseras, påvisas att IKT inte lyckas skapa och förmedla sociala affordances i samma utsträckning som den fysiska miljön. Emellertid har en utveckling skett sedan distansarbetets början och användandet av teknik har alltmer integrerats i ledarskapet. För att uppnå e-ledarskap behöver dock nya e-kompetenser utvecklas, där IKT används effektivt, medvetet och ändamålsenligt. / Due to the covid-19 pandemic, organisations were forced to make a rapid and involuntary transition to teleworking. This shift in labour entails new demands, especially on leaders who are forced to rely on digital tools for communication and leadership. Accordingly, the aim of this study was to investigate experiences of leaders during this period of time, and how leadership is mediated through information and communication technology (ICT). To answer the research question, semi structured interviews were conducted with twelve leaders. The results were primarily analyzed through an affordance lens, combined with a leader-member exchange perspective, which emphasizes the dyadic relationship between leader and follower. The results imply that ICT is essential for remote leadership. However, a major issue arises as leaders previously has developed a leadership style that primarily relies on informal communication and following up with employees face-to-face. Although individual characteristics matter in regards to how well and to what extent digital affordances are actualized, digital tools do not manage to create and transmit social affordances to the same extent as the physical environment. Yet, a progress has been made since the start of the pandemic-induced telework, and the use of ICT has increasingly been integrated in the leadership. To fully reach so-called e-leadership, new e-competencies are nevertheless required, where ICT is applied effectively, deliberately and appropriately.

Syfte: Ledarskap är en viktig del i att skapa motivation hos idrottande individer. Med bakgrund mot den dramatiska nedgången av idrottare mellan 18-30 år inom den organiserade idrotten har studien haft som syfte att ta reda på vilken typ av ledarskap som motiverar dessa individer. Studiens förhoppning är att en större förståelse för denna fråga kan leda till att fler individer i den studerade målgruppen stannar inom idrotten vilket i förlängningen kan generera positiva resultat på folkhälsan.  Metod: Genom användningen av en kvalitativ forskningsmetod, har det i denna studie genomförts semistrukturerade intervjuer med en hjälp av konstruerad intervjuguide som bygger på det teoretiska ramverk studien förhåller sig till. Det genomfördes 10 olika intervjuer med respondenter som faller inom den population som studien ämnar att undersöka.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att ett mer individanpassat ledarskap skapar mer motivation inom den studerade kontexten. Genom att individanpassa och involvera idrottarna i större grad visar fynden i studien på en större motivation till fortsatt idrottande. I studien kunde en skillnad urskiljas mellan den individuella- och lagidrotten där graden av individanpassning generellt var bättre inom den individuella idrotten.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med kunskap kring hur ledare kan anpassa sin ledarskapsstil i syfte att skapa motivation hos följarna, i detta fall inom en idrottskontext. Studien presenterar även förslag på vilka åtgärder som skulle kunna fungera och bidra till ett större kvarhållande av idrottare. Studien har även kunnat kontextualisera omfattande ledarskapsteorier inom det studerade ämnet. Det genererar en möjlighet till att besvara forskningsfrågan, men även utgöra en grund för framtida forskning inom ämnet.   Förslag på vidare forskning: Studiens frågeställning kan enligt oss besvaras med användningen av olika typer av forskningsmetoder. En kvantitativ forskningsmetod eller liknande kan generera en högre grad av generaliserbarhet i förhållande till populationen. Motivation samt ledarskap och dess implikationer på kvarhållandet av idrottare överlag är även en forskningsbar aspekt som bör beaktas. Det kan vara fördelaktigt att studera olika former av populationer inom samhällets ramar, för att bidra till en bredare förståelse inom ämnet. / Aim: Leadership is an important part of creating motivation amongst athletes. Against the background of the dramatic decline in athletes between the ages of 18-30 in organized sports, the study aims to find out what type of leadership that motivates these individuals. The study aspire to provide with a greater understanding of this issue which in the long run can lead to more individuals, in the studied target group, staying in sports and also generate positive results on public health.  Method: The study uses a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The interviews have been conducted with the help of a constructed interview guide based on the theoretical framework the study relates to. 10 different interviews were realized with respondents who are within the population in which the study intends to examine.    Results and conclusions: The results of the study showed that more individualized leadership creates more motivation within the studied context. By adapting to the individual and involving the athletes to a greater extent, the findings in the study showed a greater motivation for continued sports. In the study, a difference could be distinguished between the individual and team sports where the level of individual adaptation generally was better in the individual sport.  Contribution of the thesis: This study contributes with knowledge about leaders and how they can adapt their leadership style in order to create motivation within the followers, in this case within a sports context. The study also presents suggestions on what measures could work and contribute to greater retention of athletes. The study has also been able to contextualize extensive leadership theories within the studied subject. This generates an opportunity to answer the question in the study, but also form a basis for future research.   Suggestions for further research:We believe that different types of research methods can be applied to conduct this study.  A quantitative research method or similar can generate a greater degree of generalizability in relation to the population. Motivation and leadership and their implications for the retention of athletes in general is also a researchable aspect that should be considered. It can be beneficial to study different forms of populations within the framework of society, in order to generate a broader understanding of the subject.

Vadovo-pavaldinio socialinių mainų teorija nagrinėja vadovo ir pavaldinio tarpusavio darbinius santykius. Vadovo-pavaldinio socialinių mainų teorija pabrėžia, jog vadovas formuoja su kiekvienu iš savo pavaldinių kokybiškai skirtingus santykius. Teorija reikšminga ir tuo, kad ne tik vadovas, bet ir pavaldinys traktuojamas kaip svarbus ir lygiavertis diadinių darbinių santykių kūrėjas. Tyrime naudojome R. C. Liden ir J. M. Maslyn (1998) sukurtą Vadovo-pavaldinio socialinių mainų daugiadimensinį modelį, kuris teigia, jog vadovo-pavaldinio socialiniai mainai yra daug sudėtingesnis reiškinys nei bendras socialinių mainų kokybės rodiklis ir apima emocinę, lojalumo, bendradarbiavimo, profesinės pagarbos dimensijas. Komunikacija tarp vadovo ir pavaldinio įvardijama kaip viena iš sąlygų vadovo-pavaldinio socialinių mainų kokybei formuotis. Tuo tarpu vadovo-pavaldinio socialinių mainų kokybė susijusi su jų įsipareigojimu organizacijai, pasitenkinimui darbu ir pan. Šiame darbe kėlėme prielaidą, jog vadovo-pavaldinio socialinių mainų kokybė yra tarpinis kintamasis tarp vadovo ir pavaldinio grįžtamojo ryšio ir tarp vadovo ir pavaldinio įsipareigojimo organizacijai bei pasitenkinimo darbu. Tyrimo rezultatai rodo, jog vadovo ir pavaldinio grįžtamojo ryšio teikimas ir siekimas yra svarbus rodiklis prognozuojant vadovo-pavaldinio socialinių mainų kokybę. Nors vadovo-pavaldinio socialinių mainų kokybė prognozuoja ne visus vadovo ir pavaldinio įsipareigojimo organizacijai bei pasitenkinimo... [toliau žr. visą tekstą] / Leader-Member Exchange theory analyse work relationships between leader and member. Leader-Member Exchange theory underlines that leader forms distinct quality relationships with each member. The theory is meaningful also because leader and member are treated as both equally important for creation of work relationships. We used in our research Leader-Member Exchange multidimensional model, created by R. C. Liden and J. M. Maslyn (1998), which states that leader-member exchanges are more complex than general leader-member exchange quality index and involves affect, loyalty, contribution and professional respect dimensions. Leader-member exchange quality process is conditioned by communication between leader and member. Also, organizational commitment, work satisfaction and so on of leaders and member are conditioned by Leader-member exchange quality. In our research we made assumption that leader-member exchange quality is mediate variable between feedback of leader and member and organizational commitment and work satisfaction of leader and member. Our research indicates that feedback between leader and member is important indicator of leader-member exchange quality prognosis. Leader-member exchange quality prognosticates not all aspects of organizational commitment and work satisfaction of leader and member, still, according to research results, we can state that leader-member exchange quality is mediate variable between feedback of leader and member and organizational... [to full text]

Success of nonprofit human services organizations depends upon the ability to cultivate high quality performance among staff members. Employees of such organizations experience lower job satisfaction when managers disregard their opinions or treat them as unimportant. The purpose of this qualitative, exploratory case study was to explore employees' perspectives on the quality of their relationships with their supervisors and impacts of that perception on job performance. The central research questions regarded how employees understood those relationships and their impact on their work success. Using the framework of leader-member exchange (LMX) theory, which centers upon the employee-supervisor relationship, data were collected through interviews with 32 participants including those at a supervisory level and direct-care providers. Archival documents from 2 non-profit human service organizations that reflected upon relationships between supervisors and employees were also utilized. Using Clark and Braun's thematic analysis strategy for coding and analysis, results indicated that manager-employee relationships characterized by themes of respect, understanding, positive interactions, and open communication allowed employees to feel comfortable and valued at work, and that relationships characterized by mutual loyalty, respect, and clear, reciprocal communication were optimal for promoting job performance. This study's potential impact for positive social change includes recommendations to non-profit service organizations to develop future leadership policies and training programs to assist managers and supervisors in improving relationships with their subordinates.

本研究是以部屬的角度，一則探討「部屬對主管領導行為的知覺」與「部屬對主管互動反應」之內容；二則探討上述兩者間的關係；三則分析上述的關係，是否會受到「部屬與主管的關係基礎」及「主管領導可替代性」的影響。此外，本研究亦分析「部屬對主管領導行為的知覺」是否透過「部屬對主管互動反應」，進而影響部屬本身的四種工作行為。 研究採問卷調查的方式進行，由受試者針對現任主管領導行為的知覺，及其對主管在互動上的反應，和其他工作行為表現加以評量。調查的對象是575名未擔任主管工作且與評估主管共事半年（含）以上的員工。研究的結果顯示： 一、部屬知覺主管領導行為的因素為「酬賞協助」、「管理要求」、「品格風範」、「關懷可親」四項。 二、部屬對主管互動反應的因素為「信任敬仰」、「互動感受」、「任務配合」、「額外付出」、「意見反應」、「情感親近」六項。 三、「部屬對主管領導行為的知覺」與「部屬對主管互動上的反應」有關。其中，部屬對主管「品格風範」的知覺，與其對主管的「信任敬仰」、「任務配合」、「互動感受」、「額外付出」四項互動上的反應有顯著的相關；而部屬對主管「關懷可親」的知覺，則與其對主管「情感親近」、「信任敬仰」、「意見反應」、「互動感受」、「額外付出」五個互動上的反應有顯著的相關。部屬對主管「酬賞協助」的知覺，則與其對主管的「信任敬仰」、「額外付出」、「情感親近」三個互動上的反應有顯著的相關；而部屬對主管「管理要求」的知覺，則與其對主管的「任務配合」呈現顯著的正相關，但與部屬對主管的「互動感受」、「情感親近」呈現顯著的負相關。 四、「部屬對主管領導行為的知覺」與「部屬對主管互動反應」間的關係，會受到「部屬與主管的關係基礎」與「領導可替代性」的影響。當部屬知覺主管的「人情體恤」領導表現較高時，「關係基礎」可以提升部屬對主管的「整體互動反應」；但是當部屬知覺主管的「人情體恤」領導表現較低時，「關係基礎」並不會對部屬與主管的「整體互動反應」有所幫助。 此外，在部屬知覺主管「人情體恤」的領導表現較高時，「領導可替代性」愈高，則部屬與主管的「整體互動反應」愈好；相反地，當部屬知覺主管「人情體恤」領導表現較低時，「領導可替代性」愈高，反而會使得部屬與主管的「整體互動反應」變差。 五、「部屬對主管領導行為的知覺」會透過「部屬對主管互動反應」，影響部屬本身的工作行為中的工作意願與離職意願。 在研究討論中，研究者以相關研究與上述結果進行對話。最後，研究者回顧本研究的可能限制，並據此分析未來研究的可能方向。 第一章 研究動機與目的……………………………………… 1 第二章 文獻探討……………………………………………… 5 第一節 何謂領導……………………………………………… 5 第二節 以領導者為中心的領導互動論……………………… 6 第三節 以部屬觀點建構的領導互動論……………………… 14 第三章 探索性研究…………………………………………… 45 第一節 部屬對主管領導行為的知覺………………………… 46 第二節 部屬與主管互動時所採用的互動反應與互動法則… 53 第四章 研究問題、架構、假設……………………………… 59 第一節 研究問題與架構……………………………………… 59 第二節 研究問題與假設……………………………………… 59 第五章 研究方法……………………………………………… 65 第一節 研究對象……………………………………………… 65 第二節 研究工具……………………………………………… 67 第三節 研究程序……………………………………………… 76 第六章 研究結果……………………………………………… 77 第一節 研究假設的驗證……………………………………… 77 第二節 「主管領導行為」與「部屬自評工作行為」的關係 99 第三節 「主管領導行為」向度與以往領導研究比較 ……… 103 第四節 不同組織類型的部屬，對主管領導行為知覺與互動 反應的差異 …………………………………………… 106 第七章 結論、討論、研究限制與建議……………………… 109 第一節 結論…………………………………………………… 109 第二節 討論…………………………………………………… 111 第三節 研究限制與後續研究建議…………………………… 120 第四節 研究貢獻……………………………………………… 122 參考文獻………………………………………………………… 127 附錄………………………………………………………………