<p>Bakgrund</p><p>Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella</p><p>modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av</p><p>tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.</p><p>Genomförande</p><p>Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin.</p> / <p>Background</p><p>Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish</p><p>healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production</p><p>philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden.</p><p>Aim</p><p>The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare.</p><p>Completion</p><p>Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare.</p><p>Findings</p><p>The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.</p>

Bakgrund Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården. Genomförande Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts. Resultat Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin. / Background Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden. Aim The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare. Completion Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare. Findings The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.

O Sistema Único de Saúde (SUS), sistema público de saúde brasileiro, tem evoluído continuamente para se adaptar aos novos desafios da área de saúde e as novas necessidades da população. Entre os aprimoramentos para atender a esses desafios está a oferta de medicamentos de alto custo à população por meio de farmácias de medicamentos especializados como a de Ribeirão Preto, que atende aos residentes no município e também as pessoas das cidades englobadas pela DRS XIII. Com o objetivo de analisar o processo de uma farmácia de medicamentos especializados, identificando os problemas e propondo melhorias foi aplicada a metodologia lean healthcare. Inicialmente foi realizada uma pesquisa juntamente aos usuários desse serviço em busca de uma definição do valor no serviço prestado pela farmácia. Os resultados encontrados mostram que receber todos os medicamentos solicitados, a correta orientação em relação as dúvidas, pouco tempo de espera na fila e o bom atendimento são os itens mais valorizados por eles. A partir dessa definição de valor, de entrevistas com funcionários da farmácia e de observações no local, foram criados mapas do fluxo de valor do processo de trabalho da farmácia, identificando os desperdícios praticados e apontando sugestões de melhorias através da aplicação da metodologia lean healthcare. Após a finalização dessa etapa foram criadas propostas para a melhoria do fluxo contínuo, para o estabelecimento da demanda puxada e para a melhoria contínua. Além disso, realizou-se uma análise crítica dos resultados obtidos em que se pôde perceber que as soluções aos problemas vivenciados pela farmácia possuem diferentes graus de dificuldade de implantação, porém, apresentam grande potencial para a melhoria do valor entregue ao público da farmácia. Verificou-se também que a má distribuição do seu espaço físico, a divisão dos estoques em diferentes unidades e a falta de medicamentos são origens de grandes desperdícios. Assim, foi sugerida a inclusão de outras etapas ao modelo de implantação do lean utilizado para que seja alcançada a maior participação da equipe de trabalho da farmácia e para que o lean healthcare seja implantado de maneira completa, com foco na busca da perfeição e não se limitando a solução de problemas pontuais. / The Unified Health System (SUS), the Brazilian public health system, has continuously evolved to adapt to the new challenges of the healthcare and the new requirements of the population. The offering of the high-cost medicines is between the enhancements to meet these challenges and it`s dispensation is conducted to the population through specialized medicine pharmacies like the Ribeirão Preto pharmacy, which serves the people of this city and also the people of the cities encompassed by the DRS XIII. In order to analyze the process of specialized medicines pharmacy identifying problems and proposing improvements was applied the lean methodology healthcare. Initially a survey was conducted among the users of that service aiming the definition of what was most important to them in the services provided by the pharmacy. The results show that receive all required medicines, be well oriented about the doubts, stay a short time in the queue and be well attended are the most valued items by them. From this definition, interviews with pharmacy staff and on-site observations, the value stream maps were created enabling to understand the pharmacy work process, identify the waste and aiming suggestions for improvements through the application of lean healthcare tools. After this stage, proposals were designed to improve the continuous stream, for the establishment of the pull demand and the continuous improvement. In addition, was conducted a critical analysis of the results and is possible to realize that the solutions to the problems experienced by the pharmacy features different degrees of difficulty implementation, however, offers a great potential to improve the value delivered to the pharmacy public. It was also found that the poor distribution of its physical space, the division of stocks in different units and lack of medicines are the major sources of the waste observed. Thus, was suggested the inclusion of other steps to the lean implementation model, in order to reach greater involvement of the pharmacy work team and to implement the lean healthcare completely, focusing on the pursuit of perfection and not limiting the solution of specific problems.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-09-15T13:14:21Z No. of bitstreams: 1 André Reckziegel_.pdf: 2104679 bytes, checksum: f9dbfe75cac9db4e12b7c776ee3b2764 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-09-15T13:14:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 André Reckziegel_.pdf: 2104679 bytes, checksum: f9dbfe75cac9db4e12b7c776ee3b2764 (MD5) Previous issue date: 2016-07-21 / Nenhuma / Este estudo tem como objetivo mensurar os efeitos percebidos sobre indicadores de custos, decorrente da aplicação Lean Healthcare em processos hospitalares. O trabalho baseou-se na pesquisa tipo estudo de caso de abordagem descritiva de dados, de natureza quali-quantitativa, em um Hospital Geral Privado de Porto Alegre. Concluiu-se que não é possível mensurar corretamente os efeitos percebidos sobre indicadores de custos, decorrente desta aplicação, através das demonstrações contábeis empregadas pelo hospital. Percebeu-se variação em indicadores econômicos gerencias da organização, mas esses não refletem completamente as evidências operacionais de melhoria evidenciadas pela aplicação Lean Healthcare e a percepção dos envolvidos neste projeto. Por fim foi relacionado os resultados evidenciados com a literatura descrita, possibilitando colocar algumas sugestões futuras ao hospital, no sentido de começar a discutir adequações em seus sistemas informatizados e, em especial, o sistema contábil e seus demonstrativos, no sentido de prepará-los para mensurar corretamente efeitos em custos, decorrente de novas aplicações Lean em seus processos hospitalares. / This study aims to measure the perceived effects on cost indicators, arising from Lean Healthcare application in hospital processes. The work was based on research case study type of descriptive data approach of qualitative and quantitative nature, in a private general hospital in Porto Alegre. It was concluded that it can not correctly measure the perceived effects on cost indicators deriving from this application through the financial statements used by the hospital. It was noticed change in managerial organization economic indicators, but these do not reflect completely the improvement of operational evidence evidenced by applying Lean Healthcare and the perception of those involved in this project. Finally the results shown with the described literature were related, allowing put some further suggestions to the hospital, to start discussing adjustments in its computer systems and, in particular, the accounting system and their statements, to prepare them for correctly measure effects on costs due to new applications Lean in their hospital processes.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-11-01T12:53:42Z No. of bitstreams: 1 João William Gauze Júnior_.pdf: 7665753 bytes, checksum: 1f65464f7f81b328aae56c2d02d74445 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-01T12:53:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 João William Gauze Júnior_.pdf: 7665753 bytes, checksum: 1f65464f7f81b328aae56c2d02d74445 (MD5) Previous issue date: 2016-08-29 / Nenhuma / Programas de melhoria contínua são realizados constantemente nas organizações. Na área da saúde, o Lean Healthcare apresenta-se como uma abordagem que vem ganhando espaço na melhoria de processos, visando eliminar desperdícios, reduzir custos e melhorar a produtividade para a melhor assistência ao paciente. Este estudo apresenta ações de melhoria realizadas com base nos princípios e técnicas de Lean Healthcare nos processos desenvolvidos pela Central de Abastecimento Farmacêutico (CAF) de um hospital brasileiro de referência, identificando as perdas existentes no processo e propondo ações para mitigá-las. A pesquisa-ação realizada propôs soluções para os problemas identificados nos fluxos da CAF, com coparticipação ativa do pesquisador e dos colaboradores da área. Usando mapeamento do fluxo de valor, mecanismo da função produção e conceitos de perdas do Lean, foi possível identificar as perdas existentes no processo. E com a utilização de 5 S, Kanban e eliminação de atividades que não agregavam valor aos processos estas perdas foram mitigadas. Os principais resultados foram a redução de estoque de, em média, 46% do número de unidades nas Unidades de Internação e a eliminação de 97 dias de trabalho ao ano de um colaborador com atividades de retrabalho durante a etiquetagem de materiais e medicamentos. / Continuous Improvement Programs are constantly carried out in organizations. In the health sector, the Lean Healthcare is presented as a subject that is gaining importance in the area of process improvement, to eliminate waste, reduce costs and improve productivity for better patient care. This study promotes improvement actions based on the principles and techniques of Lean Healthcare in the processes of a Pharmaceutical Supply Center (CAF) of a Brazilian reference hospital, identifying the existing losses in the process and proposing actions to mitigate them. The action research proposed solutions to the problems identified in the flows of CAF, with active co-participation of the researcher and field employees. Using value stream mapping, mechanism of the production function and concepts of Lean wastes, it was possible to identify existing losses in the process. And with the implementation of 5 S, Kanban and eliminating activities that do not add value to the processes these wastes were mitigated. The main results were inventory reduction, on average, 46% of the number of units in inpatient units and the elimination of 97 working days per year of an employee excluding rework activities during labeling materials and medicines.

<p>Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen. Arbetet innefattar även att ta fram en generell arbetsmodell för att analysera och förbättra flöden inom sjukvården utifrån ett lean perspektiv. Examensarbetets olika moment har styrts utifrån gruppen framtagna modell. Nedan sammanfattas vilka moment som ingått i varje steg.</p><p>1) Samla kunskap om lean: Första steget i arbetsmodellen handlar hur inlärning av lean i form av faktainsamling, litteraturstudier, föreläsningar och utbildning sker.</p><p>2) Kartläggning av flödet: Andra steget behandlar kartläggning av det aktuella flödet från att patienten skadas i hemmet till att denna är färdigbehandlad. Vidare har intervjuer och observationer gjorts hos de olika avdelningarna inblandade i flödet parallellt med dokumentering.</p><p>3) Analys av flödet i ett lean och kvalitetsperspektiv: Tredje steget innebär att en göra en analys av flödet med hjälp av olika metoder och verktyg inom lean.</p><p>4) Förbättringsförslag: Fjärde steget innebär att med hjälp av analysen skapa förbättringsförslag på de problem organisationen identifierat i flödet.</p><p>5) Implementering/Uppföljning: I sista steget handlar om hur en organisation inför förbättringsförslagen genom att informera och utbilda berörd personal.</p><p>Några av de problem som upptäcktes under förstudien var långa väntetider till operation, överbeläggningar, dubbelarbete, bristande rutiner och kommunikation mellan avdelningarna. Efter insamlad information och sammanställning av intervjuer och problemformuleringar har gruppen kommit fram till en rad förbättringsförslag som anses relevanta vid implementering av lean.</p><p>De olika lean och kvalitetsverktygen som gruppen främst har valt att jobba med är framtagna med hänsyn till de upptäckta problemen. Gruppens förslag till förbättringar inom det akuta höftflödet tror vi kommer förkorta vårdköerna, ge en mer kostnadseffektiv vård samt högre patient kvalitet. Lean har stor potential för sjukvården. Men att införa lean innebär inte enbart att införa en ny metod eller några verktyg. Det kräver en total förändring i synen på chefskap, på styrningen av sjukvården och på medarbetarnas roll. Förändringen sträcker sig ifrån högsta politiska nivå på landstingen till första linjens chefer som coachar sina team till dagliga förbättringar. Att införa lean är inte gjort i en handvändning, men det får inte hindra sjukvården ifrån att börja.</p>

The main purpose of this thesis is to examine how Lean is applied at the Akademiska hospital in Uppsala, Sweden. Lean is regarded as a solution for many issues connected to healthcare. We consider it interesting to examine to what extent Lean is applicable to healthcare in regard with that Lean is initially created for the production industry. We have conducted interviews with leaders and employees at the head division and at four different departments to see if there exists a difference in how they work Lean. From our study we can see that Lean is manifested differently at the departments based on which typology of technology they belong to and how the leaders communicate Lean to its employees. We hope that this study has clarified both difficulties and opportunities with implementing Lean at a hospital. Suggestions for further studies would be to examine what implications there could be with combining Lean with other management philosophies.

Studiens syfte är att kartlägga och analysera hur ständigt förbättringsarbete i dagligt arbete fungerar på en akutmottagning samt förutsättningar som möjliggör och hindrar detta förbättringsarbete. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning om förbättringsarbete, Lean Production, Kaizen, ständiga förbättringar samt förutsättningar som påverkar dessa ständiga förbättringar. Metoden som använts för att besvara syftet är en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framgår det att det är chefernas inställning och engagemang kring ständiga förbättringar som driver arbetet framåt, vilket smittar av sig på medarbetarna. En tro på att ständiga förbättringar långsiktigt kan utveckla verksamheten i en positiv riktning. Det som hindrar är framförallt de kontextuella faktorerna tid och resurser. Följden av denna tids- och resursbrist blir att den kontinuitet som är avgörande vid förbättringsarbetet ej bibehålls. Mängden information om förbättringsarbetets utveckling är också bristfälligt vilket hämmar dels medarbetarnas motivation att bidra, dels känslan av delaktighet i förbättringsarbetet.

Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen. Arbetet innefattar även att ta fram en generell arbetsmodell för att analysera och förbättra flöden inom sjukvården utifrån ett lean perspektiv. Examensarbetets olika moment har styrts utifrån gruppen framtagna modell. Nedan sammanfattas vilka moment som ingått i varje steg. 1) Samla kunskap om lean: Första steget i arbetsmodellen handlar hur inlärning av lean i form av faktainsamling, litteraturstudier, föreläsningar och utbildning sker. 2) Kartläggning av flödet: Andra steget behandlar kartläggning av det aktuella flödet från att patienten skadas i hemmet till att denna är färdigbehandlad. Vidare har intervjuer och observationer gjorts hos de olika avdelningarna inblandade i flödet parallellt med dokumentering. 3) Analys av flödet i ett lean och kvalitetsperspektiv: Tredje steget innebär att en göra en analys av flödet med hjälp av olika metoder och verktyg inom lean. 4) Förbättringsförslag: Fjärde steget innebär att med hjälp av analysen skapa förbättringsförslag på de problem organisationen identifierat i flödet. 5) Implementering/Uppföljning: I sista steget handlar om hur en organisation inför förbättringsförslagen genom att informera och utbilda berörd personal. Några av de problem som upptäcktes under förstudien var långa väntetider till operation, överbeläggningar, dubbelarbete, bristande rutiner och kommunikation mellan avdelningarna. Efter insamlad information och sammanställning av intervjuer och problemformuleringar har gruppen kommit fram till en rad förbättringsförslag som anses relevanta vid implementering av lean. De olika lean och kvalitetsverktygen som gruppen främst har valt att jobba med är framtagna med hänsyn till de upptäckta problemen. Gruppens förslag till förbättringar inom det akuta höftflödet tror vi kommer förkorta vårdköerna, ge en mer kostnadseffektiv vård samt högre patient kvalitet. Lean har stor potential för sjukvården. Men att införa lean innebär inte enbart att införa en ny metod eller några verktyg. Det kräver en total förändring i synen på chefskap, på styrningen av sjukvården och på medarbetarnas roll. Förändringen sträcker sig ifrån högsta politiska nivå på landstingen till första linjens chefer som coachar sina team till dagliga förbättringar. Att införa lean är inte gjort i en handvändning, men det får inte hindra sjukvården ifrån att börja.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:52:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6686.pdf: 4583739 bytes, checksum: 183880120f982e776763b7d678fea6e3 (MD5) Previous issue date: 2015-02-24 / Studies show that healthcare sector in Brazil is a highlighted sector in the current scenario of the country, mainly due to dissatisfaction of the population with respect to the services provided. This sector is under continuous pressure to improve services and patient safety and reduce costs, waiting times, and errors. In view of this scenario, it is evident the importance of research that present strategies and tools to assist the healthcare sector to improve its performance in Brazil, Lean is one of these strategies. To assess the state of the art on the subject, it was performed a review, classification and analysis of the literature, aiming to update the literature reviews of Mazzocato et al. (2010) and Souza (2009), and thus present the current developments in the subject area. To better understand the Lean Healthcare implementation process, and the benefits gained from such implementation, a case study was conducted in two Brazilian hospitals. It was studied two sectors of Hospital-Case A: Sterile Services Department and Pharmacy; and three sectors of Hospital-Case B: Chemotherapy, Operating Room and Radiotherapy. The analysis of the cases and the literature reviewed shows that it is important to use Lean tools in a logical and structured manner; the barriers and critical factors to the success of Lean implementation are associated with human factor and cultural changes; and the results obtained indicate that the work is targeted to reduce the lead time (patient and information), increased capacity and improved financial performance. / Estudos mostram que o setor de saúde no Brasil é um setor em destaque no cenário atual do país, devido principalmente à insatisfação da população com relação aos serviços prestados. Este setor encontra-se sob contínua pressão para melhorar os serviços e a segurança do paciente, bem como reduzir custos, tempos de espera, e erros. Frente ao cenário apresentado, fica evidente a importância de pesquisas que apresentem estratégias e ferramentas para auxiliar a área de saúde a melhorar seu desempenho no Brasil, sendo o uso de Lean Healthcare uma dessas estratégias. Para avaliar o estado da arte sobre o assunto, foi realizada uma revisão, classificação e análise da literatura, atualizando as revisões de Mazzocato et al. (2010) e Souza (2009), e assim, pode-se apresentar a evolução atual do assunto na área. Para melhor entender o processo de implementação de Lean Healthcare, e os benefícios obtidos com tal implementação, foram estudados os casos de dois hospitais brasileiros, sendo estudados dois setores do Hospital-Caso A: Central de Material Esterilizado e Farmácia; e três setores do Hospital-Caso B: Quimioterapia, Centro Cirúrgico e Radioterapia. A análise dos casos e da literatura revisada mostra que é importante usar as ferramentas Lean de forma lógica e estruturada; que as barreiras e os fatores críticos para o sucesso da implementação Lean estão associados com fator humano e mudança cultural; e que os resultados obtidos apontam que os trabalhos estão direcionados para redução de lead time (paciente e informação), aumento da capacidade e melhoria do desempenho financeiro.