Hjärtmottagningen vid Alingsås lasarett upplever problem som långa köer och variation i resurstillgänglighet, något som idag är vanligt i vårdorganisationer. Detta är en problematisk situation med tanke på att köerna består av patienter som behöver undersökning och vård. Denna studie har som mål att finna lösningar på hur ett effektivare flöde kan uppnås och hur detta kan skapa kortare väntetider och en tillgängligare vård. Slutsatser som tas upp är att fokus på flödeseffektivitet är högst väsentligt för att få ett bra flöde på en vårdmottagning. Detta påverkas av planeringen på mottagningen, resurstillgängligheten och kommunikationen. Att minska den variation i resurstillgänglighet som råder i dagsläget leder till att det är lättare att matcha efterfrågan med resurser vilket i sin tur påverkar köer och flödet. Kommunikationen kan förbättras med hjälp av kontinuerliga möten och förbättringsgrupper som leds av personalen på mottagningen. Processkartläggning är också något som är viktigt då detta leder till att personalen lär sig om varandras arbete och får förståelse för detta. Processkartläggningen leder också till att onödigt arbete kan elimineras och istället lägga fokus på bra vård.

Barnonkologen vid Uppsala Akademiska sjukhus är en barnavdelning för blod- och tumörsjukdomar. Avdelningen hanterar dagligen en stor mängd förbrukningsvaror för att kunna utföra en högkvalitativ och säker vård för patienterna. Ett identifierat behov är att effektivisera det nuvarande inventerings- och beställningsförfarandet på avdelningen, samt att organisera förråden efter personalens behov. Denna studie utreder och ger förslag på hur Barnonkologen kan förbättra sin hantering av förbrukningsmaterial. Syftet är att öka personalens tid för att vårda patienter genom att minska det administrativa arbete som vårdpersonalen spenderar på materialhanteringen idag. Tillverkande företag inom den privata sektorn har arbetat kontinuerligt med att identifiera och eliminera aktiviteter som inte skapar värde för slutkunden. Genom innovativ design av processer har industriföretagens service och kvalité kunnat förbättras. Drivkraften har bland annat varit en allt hårdnande konkurrens och för att möta denna har en viktig faktor varit att öka företagens effektivitet. Ett framgångsrikt och beprövat koncept för att åstadkomma effektivitetsökningar inom industrin är Lean Production. Sjukvården är en viktig funktion i samhället och kräver mycket resurser, men den står idag inför stora utmaningar. Liknande metoder för att leverera högre kvalitet till lägre kostnader skulle vara värdefullt för hälso- och sjukvården, men det måste även utredas noggrant hur processerna i slutändan påverkar patienten och säkerheten. Patienten bör vara i fokus och bekvämlighet och tid är viktiga aspekter som kan användas vid utvärdering av nya rutiner och processer. Studien inledes med en observation av den befintliga inventerings- och beställningsprocessen på Barnonkologen för att utföra en processkartläggning av avdelningens aktiviteter. Syftet med kartläggningen var att få en överblick över verksamheten för att vidare identifiera aktiviteter som inte var värdeskapande för varken personalen eller patienterna. I syfte att studera framgångsrika koncept för materialhantering inom vården genomfördes en omvärldsanalys bestående av observationer på andra sjukhusavdelningar. Resultatet från omvärldsanalysen var att de studerade avdelningarna använder ett materialhanteringssystem som kallas kanban. Systemet härstammar från Toyota Production System, där kanban betyder signalering på japanska, vilket ska meddela beställning. Beställningen ska ske efter rätt mängd och tid till rätt plats. Med hjälp av processkartläggningen och resultatet från omvärldsanalysen kunde en ny utformning av Barnonkologens materialhantering utformas. I ett förändringsarbete är det viktigt att den nya lösningen är väl förankrad hos personalen. Det hjälper med andra ord inte hur bra den förslagna lösningen är, om den inte är genomförbar. Därför utfördes en fokusgrupp där personalen fick ge sina synpunkter på den nya utformningen, samt hur de ansåg att ett införande skulle kunna ske. Genom detta kunde utformningen av systemet inte bara anpassas ytterligare efter personalens behov, utan också skapa underlag för förändringsarbetet.Denna studie kan visa på att ett nytt materialhanteringssystem baserat på Lean för Barnonkologens fall kan vara framgångsrikt. För Barnonkologen uppskattas att över tusen arbetstimmar kan besparas per år genom en eliminering av den visuella inventeringen och ett minskat letande efter material. Studien betonar de praktiska hinder som kan uppstå vid en implementering och understryker även vikten av ett lyckat förändringsarbete. Otillräckligt förberedda initiativ kan innebära risker som till och med kan överstiga risken att misslyckas med en förändring. Riskerna med att misslyckas kan förutom slöseri med resurser, få vårdpersonal att bli förändringströtta och i framtiden motsätta sig viktiga initiativ. I granskningen av den befintliga forskningslitteraturen inom området fanns det få empiriska undersökningar om hur sjukavdelningar kan effektivisera sina materialhanteringsprocesser. Denna studie kan visa på hur materialhanteringen kan förbättras för Barnonkologen och även fungera som underlag till vidare användning, både för andra sjukhusavdelningar men även som empiriskt bidrag till forskningsområdet. / Research Questions: I: How could a material handling system that is more time-saving and convenient than the present be structured? II: How can a new material handling system be implemented under current circumstances? III: How can Lean Healthcare be used to improve material handling in public healthcare? Purpose: The scope of the project was to study the material handling in a pediatric oncology department and give suggestions how to improve efficiency regarding time and convenience. Furthermore, analyze how Lean and Change Management can bring improvements to the public healthcare. Methodology: This master thesis is an abductive case study at Uppsala University Hospital which is equivalent to 30 ECTS. Primary data was collected through observations, a focus group, interviews and internal documents as well as business intelligence from external hospital departments. Secondary data collection was made through research papers and literature from the field of Lean, logistics' and change management. Findings: The material handling process can be improved with Leanprinciples, but the implementation requires resources and training. A two-bin replenishsystem based on kanban-methodology can save both time and be more comfortable than current material handling – by eliminating non-value activities such as visual inventory. However, there are some practical barriers regarding bacterial risks and traceability of goods.

Afin de pallier les différentes problématiques présentes dans le système de la santé au Québec, plusieurs établissements du réseau se sont tournés vers la philosophie du lean healthcare. L’approche lean, originaire de l’entreprise Toyota au Japon, est un système de gestion où le client est mis au coeur des priorités et où l’amélioration continue est favorisée à travers la résolution de problèmes en équipe afin d’éliminer les gaspillages. Ce système de gestion ayant généré des résultats impressionnants chez Toyota, plusieurs organisations partout dans le monde, dont certaines oeuvrant dans le système de santé, ont tenté de le reproduire dans leur milieu. Toutefois, la majorité des tentatives effectuées démontrent seulement de modestes succès. Une hypothèse émise pour expliquer ces résultats modestes cerne l’importance des changements exigés dans le rôle des gestionnaires. En effet, adopter une philosophie lean exige que les gestionnaires développent de nouvelles compétences et apprennent de nouvelles façons de penser et de faire. Des chercheurs ont démontré que les croyances auxquelles adhèrent les gestionnaires pourraient nuire à l’adoption de nouveaux comportements lors de l’intégration de l’approche lean. La présente recherche vise à développer des connaissances permettant une meilleure compréhension des difficultés associées à l’adoption des comportements et croyances interpellés dans l’apprentissage d’un nouveau rôle professionnel dans une culture lean healthcare. Des entrevues individuelles semi-dirigées ont été réalisées auprès de sept gestionnaires provenant de trois Centres de Santé et de Services sociaux (CSSS) du Québec, qui ont expérimenté le rôle de gestionnaire dans le cadre d’activités d’amélioration basées sur l’approche lean healthcare. Un traitement qualitatif à l’aide de l’analyse thématique a permis d’identifier un comportement prédominant se manifestant sous la forme d’une posture à adopter : devenir porteur de lean ainsi que 11 autres comportements vraisemblablement difficiles à adopter pour le gestionnaire. Les 11 comportements découlant de la posture se déclinent en trois blocs représentés par un comportement plus englobant précisé à l’aide de sous-comportements : 1) convaincre les employés d’adopter lean (expliquer lean et obliger les employés à se conformer); 2) accompagner les employés dans le changement (s’occuper des réactions négatives et susciter le changement des habitudes de travail); et 3) coacher les employés à la résolution de problèmes (développer des relations d’équipe constructives et améliorer les processus de travail avec une méthode lean). Deux comportements additionnels apparaissent comme étant particulièrement influencés par le contexte du milieu de la santé : 4) appliquer le principe de standardisation dans un milieu qui requiert une grande adaptabilité; et 5) maintenir une orientation lean dans un contexte de restrictions budgétaires. L’analyse des comportements identifiés a permis d’extraire quatre croyances qui rendent difficile leur adoption. La première est associée à la posture de porteur de la démarche lean : il n’est pas toujours possible de faire confiance aux personnes pour porter lean. Les trois autres croyances identifiées renvoient à chacun des trois blocs de comportements présentés : 1) la démarche d’implantation de lean est incohérente; 2) les employés ont des réactions déraisonnables; et 3) les employés n’ont pas tous les capacités nécessaires pour faire de l’amélioration continue. La discussion met en lumière l’ampleur du changement requis dans l’adoption du rôle de gestionnaire dans une culture lean healthcare. Elle fournit des pistes pour mieux préparer et accompagner les gestionnaires dans la découverte et l’implantation du lean healthcare.

Customer satisfaction in healthcare organizations has higher priority than in industrialcompanies because the patient is the customer and the health of patient is the aim. So, amethodology like Lean which can help to increase patient satisfaction is practical and usefulfor implementation in healthcare sectors. This dissertation is based upon a Lean healthcare inthe emergency ward of Sahlgrenska hospital and explains that the main step of Leanhealthcare is to change the culture from traditional thinking to Lean thinking. In order toreach this goal, the research instruments used are: interview, triage data base, spending timeat emergency ward, and value stream mapping. The focus of this thesis work is to find thebest combination of medicine doctors and surgeons that would optimize the performance. Byusing Arena simulation software, it has been identified that three medicine doctors and threesurgeons can decrease the non-value added time and total time in sequence 13.1% and 1.6 %for each patient. Indeed, the 5S steps in all parts of the emergency ward have been practicedas best suited to the surroundings of the ward. The place of Triage room two for the patientswho arrive by ambulance is extended for better and faster service. A Lean team is trained forfollowing up the Lean principles in the ward and report the progress to the management.The results and suggestions are in two kinds. First are short term suggestions like to hire onemedicine doctors and two surgeons, to hold more training classes for all staff, and to allot anumber for each patient bed. Second are long term recommendations such as to change thelayout of the emergency ward and use a partition instead of a room.

<p>I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.</p><p>Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.</p><p>För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.</p>

I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar. Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet. För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / In Peru, the health service has had certain problems in the attention of users. The emergency service of clinics has been saturated due to changes in the needs of people and demand, exposing the prestige of health entities that have this unit and generating risks for the health of users, this is reflected in the low level of satisfaction with regard to care. Based on the Lean philosophy, a model is developed using SMED, Kanban and pull tools to reduce waiting times. The application of this model of pilot in the Clinic reduces the waiting time for the first attention in 30% thereby reducing the number of fines imposed by the corresponding regulatory entity and the desertion in emergency, achieving an average time of 37 min.

Denna studie undersöker Lean Healthcare, som är ett koncept ursprungligen från industrisektorn för att bland annat minimera fel och genomföra tidsbesparingar och som nu har anpassats till vården. Teorin utgår från att managementkoncept följer ett mode där det är svängningar i popularitet under dess livscykel samt att det sker en översättning av koncept som reser. Genom en PMI-studie undersöks populariteten i media och ser hur det har varierat över livslängden. En kvantitativ innehållsanalys används sedan på ett urval av det insamlade materialet för att se hur konceptet har blivit översatt genom media. Resultatet visar att Lean Healthcare följer den traditionella livscykeln för managementkoncept till stor del men avviker i form av en andra uppgång. Konceptet har översatts från en positiv framställning där argument som resursbesparing och effektivisering belystes till en negativ framställning där en sårbarhet med Just-in-time användes som argument. / This study examines Lean Healthcare, which is a concept originally from the industrial sector with the intention to, among other things, minimize errors and facilitate time savings. The concept has later been adapted to healthcare. The theoretical framework assumes that management concepts follows a fashion in which there are fluctuations in popularity during its lifecycle. The concept also goes through a translation process as it travels. A PMI study examines the popularity of the concept in media and analyses how it has varied over the life span. A quantitative content analysis is then used on a selection of the collected material to see how the concept has been translated through the media. The result shows that Lean Healthcare largely follows the traditional life cycle of management concepts but deviates in the form of a second upturn. The concept has been translated from a positive view where arguments such as resource saving and streamlining were highlighted to a negative presentation where a vulnerability from Just-in-time was used as an argument.