Att företag tar fram kärnvärden som ett sätt att ge de anställda riktlinjer för hur de ska agera inom företaget blir allt mer vanligt, men fyller dessa kärnvärden till fullo den funktion i företaget som de är framtagna för? Syftet med denna studie har varit att ge en bild av hur ett specifikt företag, i denna studie Peab, arbetar med att förmedla sina kärnvärden och hur de anställda uppfattar och förhåller sig till dessa värden. För att få fram viktig bakgrundsinformation gjordes det en dokumentgranskning av det material som har tillhandahållits från Peab gällande deras kärnvärden och hur de arbetar med att förmedla dessa. I denna studie har en kvalitativ ansats valts och det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med två olika yrkeskategorier inom företaget, som i denna studie benämns som chefer och yrkesarbetare. Studiens resultat visar att den information som ges kontinuerligt till Peabs medarbetare skiljer sig åt beroende på vilken av de två ovannämnda yrkeskategorierna de anställda tillhör. Detta leder i sin tur till skilda uppfattningar om vad kärnvärdenas uppgift är i företaget och hur hög graden av överensstämmelse är mellan respondenternas egna personliga värderingar och kärnvärdena. / That organizations develop core values as a way to give employees guidance on how to act in the company becomes more common, but are these core values filling the function of the company as they are developed to do? The purpose of this study was to provide a picture of how a specific company , in this study, Peab, is working to convey their core values and how employees perceive and relate to these values. In order to obtain important background information, a document review was made of the material that has been provided from Peab concerning their core values and how they work to convey them. In this study, a qualitative approach was selected and six semi-structured interviews was carried out with two different professional groups in the company, which in this study is referred to as managers and skilled workers. Our result demonstrate that the information given continuously to Peab employees differ depending on which of the above two occupational categories the employees belong to. This in turn leads to different perceptions of what the core values role are in the company and how high the degree of agreement between respondents' personal values and the core values are.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid växt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att eftersträva legitimitet. Grundati ökade krav och förväntningar från omgivande aktörer, åtar sig organisationer ettsamhällsansvar utifrån ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för fråganhuruvida detta fenomen är direkt applicerbart på alla branscher, så som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnårlegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat fastställas och slutsatser har kunnat erhållas. Sammantaget uppnår PhilipMorris International ingen legitimitet genom CSR, av det skälet att tobaksproduktenoch industrin till sin helhet inte är socialt accepterad. De positiva effekterna av CSRengagemangetbeskuggas av industrins negativa effekter och framhäver även en tydligdubbelmoral. Vidare poängteras även vikten av kommunikation baserat på resultatetav konsumenternas obefintliga kännedom om Philip Morris CSR-arbete.

No description available.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis. The study shows that there is a lack of communication regarding values and work values within the organization. It’s up to the employees themselves as individuals to become aware of the values and keep their work tied to it. It also emerged in the study that employees had little knowledge of the common core values of the civil service as an employee in the organization should assume in their daily work. The reason for this may be that values are general and can be perceived as self-evident principles, and this is a natural part of their work. Moreover, the study showed that there was a difference between employees who have been employed for quite some time and relative newcomers. Those employees who have been employed for quite some time possessed more knowledge about the values and values work. / Utifrån det senaste årets uppmärksammade händelser på Lundsberg och med polisens värdegrundsarbete, har innebörden av att ha en värdegrund ifrågasatts. Denna studie syftade till att undersöka och besvara hur värdegrundsarbetet utifrån den gemensamma värdegrunden för de statsanställda inom en organisation uppfattas av medarbetarna. Nyinstitutionell teori utgjorde referensram för denna kvalitativa studie som genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var medarbetare inom organisationen. Etnografisk kvalitativ metodik låg som grund för vår studie och vi utgick från en tematisk modell med tema tolkning, förmedling och kännedom i vår analys. I studien framkom att medarbetarna upplever en brist i förmedlingen gällande värdegrunden och arbetet omkring den. Det är mycket upp till medarbetarna själva som individer att ta del av värdegrunden och hålla deras arbete knytet till den. Det framkom även i studien att medarbetarna inte hade någon större kännedom om den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som medarbetare inom organisationen ska utgå från i sitt dagliga arbete. Detta kan bero på att värdegrunden är generell och upplevas som självklara principer samt redan är en naturlig del av deras arbete. Vidare visade studien att det fanns en skillnad i kännedomen mellan medarbetare som har varit anställda ett längre tag och relativt nyanställda. De med längre anställningstid hade större kännedom om värdegrunden och värdegrundsarbetet inom organisationen.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge. / Halmstad municipality decided in 1989 on the need for a new landfill, in 2006 a decision onthe location Kistinge was made. In 2011 were zoning decision on which citizens started anaction group hoping to influence politicians to rethink and relocate the landfill farther fromthe urban area. The phenomenon civic group of this kind is especially interesting in a countrylike Sweden, characterized by high trust in government institutions. In order to answer ourquestions about the three actor groups'; citizens, politicians and officials’ experiences ofparticipation, process and decision of the case Kistinge we have been using the ideal types,designed from previous research in this area, attempted to capture the three different groups ofactors perceptions of the case from a legitimacy perspective. We concluded that the public hashad a low perception of legitimacy while politicians and officials have had a high perceptionof legitimacy.

Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal.  På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument. För att analysera empirin används nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism, legitimitet och löskoppling samt översättning. Studien visar hur Parkteatern omsätter ägardirektiven i den dagliga verksamheten och hur detta upplevs av de anställda. Den belyser också förhållandet som Parkteatern har till Kulturhuset Stadsteatern som organisation och dess politiskt tillsatta styrelse. De effektiviseringskrav som ställs på Parkteatern har lett till att man outsourcar delar av verksamheten och att man strävar efter en mer flexibel planering genom rörliga resurser. Återrapportering av besökssiffror utgör en viktig del för att säkerställa Parkteaterns legitimitet. Konsekvensen blir att fokus hamnar på de delar som går att mäta istället för på det konstnärliga.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna. Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården. Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen. Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet. Studien har först och främst visat att det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär.  En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.