Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån från en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. Frågeställningarna för studien gällde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förändringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan på arbetet.   Resultatet påvisade att kunskap utifrån flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av självständighet, auktoritet, uppskattning från andra och trygghet i yrkesrollen. För närvarande uppfattade inte sjukgymnasten att förändringarna i sjukskrivningsprocessen medfört större skillnader i arbetet men det antogs att på sikt kunde det innebära bl.a. ökade patientkrav. Samverkan med försäkringskassan om förändringarna uppfattades som negativt. Den tidigare forskningen och teorierna befäste resultatet med små variationer.

No description available.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge.

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla. Dessutom påpekas att musikämnet kompletterar andra skolämnen, vilket kan komma att tydliggöras ännu mer i och med den nya kurs-planens krav på ämnesintegrering. Undersökningen visar även att musikundervis-ningen och dess status har förändrats under åren. Bland annat har teknikens utveck-ling gjort att musikämnets förutsättningar förändrats, vilket medför att ny utrustning krävs. Detta innebär att omprioriteringar måste ske med tanke på skolornas budget. / The study aims to gain an insight into how two nine-year compulsory schools in western Sweden choose to handle the music education. To examine this, four qualitative interviews with a music teacher and a principal at each school were completed. The study is based on theories that deal with the cultural changes in the school and how the school is governed politically. The result shows the teachers' and principals' views on how music education can be legitimized; their views on the status of the subject in the school, and how they handle the organizational and economic conditions for the subject. The subject is partly legitimized by its significant role in the coherency of the school and that it may have a therapeutic function to strengthens students' self-esteem. It also points out that the music subject complements other school subjects, which may be even more clarified by the new curriculum require-ments for subject integration. The study shows that music education and its status have changed over the years. Among other things, the development of technology means that the conditions for the music education have changed, which means that new equipment is required. This also means that changes of priorities must be done according to the schools' budget.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation. Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång. Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser. Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget. Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.

<p>Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.</p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.</p><p>Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.</p><p>Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.</p>

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete. Utöver det gav studien indikationer på att kunderna och samhället hade en avgörande påverkan på organisationens arbete. Leverantörerna och de anställda påverkade anpassningsarbetet eftersom organisationens arbete i stor utsträckning präglas av kommunikation, involvering och förankring hos dessa intressenter. Ägarna visade sig enligt studien vara en passiv intressent i sammanhanget och påverkade arbetet enbart genom sin makt.

Att leva upp till intressenters krav och förväntningar anses nödvändigt för att organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Det tillstånd som råder när företagets värdesystem är i linje med samhällets kallas legitimitet och processen som leder till att en organisation bedöms som legitim kallas legitimering. Förväntningar och krav från intressenter förändras ständigt och under de senaste åren har intressenters ökade förståelse för bland annat miljöproblem, lett till en större medvetenhet om arbetet inom hållbar utveckling. Detta har bidragit till en press på organisationer och företag vad gäller deras ansvar och skyldigheter att rapportera kring deras påverkan på dessa områden. Pressen har resulterat i att de flesta större företag producerar årliga hållbarhetsrapporter och då det saknas lagar och regler för hur dessa rapporter ska se ut använder sig företag av frivilliga principer och riktlinjer vid framtagandet av rapporten.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur legitimitetsteorin kan förklara motiven till att upprätta en hållbarhetsrapport, samt fördjupa diskussionen kring hur innehållet i rapporten används som ett legitimeringsverktyg. Forskningsfrågan som besvaras är hur legitimitets-teorin kan förklara en hållbarhetsrapports motiv och innehåll och för att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts och ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats. I studien genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra hållbarhetschefer och tre hållbarhetskonsulter. Empirin bygger dels på information som intervjuerna genererat, och dels på information hämtad från organisationen GRI.Under studien framkom flera motiv till en hållbarhetsrapports upprättande, och flera faktorer som påverkar en hållbarhetsrapports innehåll identifierades. Det faktum att intressenterna har fått en större påverkan över innehållet var tydligt, vilket flera forskare skulle beskriva som en mognad i rapporteringsprocessen. Detta betyder dock inte att det är en problembefriad process, utan svårigheten i att inkludera och prioritera ”rätt” information verkar kvarstå enligt flera av våra respondenter. Vidare visade resultatet på att innehållet speglas av en önskan om att organisationen ska fortsätta att vara legitim, och att rapporten även används som ett verktyg för att reparera skadad legitimitet. Ett primärt fokus på att rapportera om det som är av störst väsentlighet innebär enligt några respondenter en större valfrihet över vad som ska rapporteras. Andra respondenter menar att företag nu inte kan undvika att vara transparenta om känslig information. Legitimitetsteorin kan även förklara valet att utelämna känslig information, då det vid ett offentliggörande finns en risk att legitimiteten kan hotas. Det finns med andra ord ett dilemma som innebär att företag måste vara transparanta för att ha möjlighet att erhålla eller bibehålla legitimitet, samtidigt som transparensen i sig kan leda till en legitimitetskris. / The ability to live up to stakeholders’ requirements and expectations is considered a necessity for organizations in order to manage their business. The condition that exists when the company's value system is in line with the society’s value system is called legitimacy, and the process leading to an organization being deemed as legitimate is called legitimation. Expectations and demands of stakeholders are constantly changing, and stakeholders' increased understanding of e.g. environmental problems has led to a greater awareness of sustainable development in organizations. This has contributed to a pressure on organizations and companies regarding their responsibilities and obligations to report on their impact in these areas. The pressure has resulted in annual sustainability reports from companies of a greater size. In the absence of laws and regulations for how these reports should be prepared, companies use voluntary principles and guidelines when developing the report.The purpose of this study is to increase the understanding of how legitimacy theory can explain the motives for establishing a sustainability report, and to deepen the discussion of how the content of the report is being used as a legitimization tool. The research question to be answered is how legitimacy theory can explain a sustainability report's incentives and content and to fulfill the purpose of the study, a qualitative method was carried out and a hermeneutic perspective was applied. Seven semi-structured interviews were conducted and four sustainability managers and three sustainability consultants took part. The empirical data were based on the information generated from the interviews and on the information obtained from the GRI-organization.The study revealed numerous reasons for a sustainability report's existence, and several factors affecting the sustainability report's contents were identified. The fact that stakeholders have a major influence over the content was clear, and several scientists would describe this as a maturity in the reporting process. However, this does not mean that this is a process without difficulties or problems, and troubles to select and prioritize the 'right' information remain. Furthermore, the results showed that the content is mirrored by a desire for the organization to continue to be legitimate, and that the report is also being used as a tool to repair damaged legitimacy. A primary focus on reporting on what is of greatest materiality means according to some respondents a greater choice of what to report. Other respondents believe that this will force companies to be transparent of sensitive information. Legitimacy theory provides an explanation for the choice to exclude sensitive information, since publication of negative information can endanger the perception of the company and the legitimacy can be threatened. In other words, there is a dilemma which means that companies[III]must be transparent in order to obtain or maintain legitimacy, while transparency in itself can lead to a crisis of legitimacy.This thesis is written in Swedish.

No description available.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated. Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate.