Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess. Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ”överhängande fara”, ”ni har fel”, ”en stärkt integritet”, ”dags för beslut”, ”anpassning”, ”vi lyssnar” och ”det är färdigt nu”. Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas. Det är genom massmedia politiker kan övertala och förmå medborgarna att tycka att det framförda förslaget är bra, vilket är ett måste för att den politiska auktoriteten skall kunna kvarhållas. Kategoriernas vikt i sammanhanget är mycket betydelsefull då dessa genom en medial envägskommunikation för med sig olika budskap och synvinklar av det specifika problemet. Tillsammans med den makt media har är det genom de utmålade kategorierna som politiska intressen kan vinna mark. Genom olika infallsvinklar används media som inkörsportar till medborgarna och den offentlighet som måste legitimera det politiska förslaget.

The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.

Syftet med rapporten är att få förståelse för hur ett företags legitimitet kan påverkas av en skandal. Rapporten undersöker hur Hennes & Mauritz försöker reparera och upprätthålla sin legitimitet genom deras hållbarhetsredovisning samt Vd:ns ord. I och med att intressenters engagemang för företag har ökat, samt att intressenter har lättare att få information, väljer företag som H&M att kommunicera till allmänheten med hjälp av sina hållbarhetsredovisningar. Det skapas således en insyn i företaget då hållbarhetsredovisningar visar företagets ställning, utveckling och följder av dess verksamhet gällande frågor så som sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö. Rapportens fokus ligger på en skandal som uppdagades i media år 2012 gällande låga levnadslöner i Kambodja. Genom en kvalitativ innehållsanalys har H&M:s hållbarhetsredovisningar, med fokus på Vd:ns ord, för åren 2010 till 2014 studeras och analyserats med hjälp av teoretisk referensram och medial uppmärksamhet. Den teoretiska referensramenen består av legitimitetsteorin, CSR och GRI. Efter att kritiskt analysera H&M:s hållbarhetsredovisningar påvisade resultatet att H&M försöker att använda sina rapporter för att återfå och bibehålla sin legitimitet. / The report aims to gain understanding of how a company's legitimacy may be affected by a scandal. The report examines how Hennes & Mauritz are trying to repair and maintain their legitimacy through their sustainability report and the CEO's words. As the stakeholders' commitment to the business has grown and that the stakeholders have easier access to information will companies, like H&M, choose to communicate to the public by means of their sustainability reports. There is created a transparency in the company as sustainability reports shows the company's financial position, the development and impact of its activities on issues such as social conditions, human rights and the environment. The report focuses on a scandal that was published in the media in 2012, regarding low living wage in Cambodia. Through a qualitative content analysis, H&M's sustainability reports, focusing on the CEO´s words, for the years 2010 to 2014 are studied. And then analysed by using the theoretical framework and the media attention. The theoretical framework consists of legitimacy theory, CSR and GRI. After a critical analysis of H&M's sustainability reports showed the result that H&M are trying to use their reports to regain and maintain their legitimacy.

Bakgrund och Problemdiskussion: De senaste årens företagsskandaler har bidragit till ökade krav på företags interna kontroll. När intern kontroll beskrivs används nästan alltid COSO:s ramverk som referenspunkt. Detta tog studien till en början utgångspunkt i och tanken var då att kartlägga i vilken utsträckning detta ramverk var utbrett bland svenska medelstora företag, men framförallt vad detta kunde bero på. Resultatet av studien visade att företag inte har implementerat ramverket, varpå nya frågeställningar dök upp kring vad som då kan förklara att kontrollaktiviteterna ser ut som de gör bland dessa företag. Syfte: Syftet med studien har varit att utreda om företag använder sig av de kontrollaktiviteter som också är omnämnda i COSO:s ramverk, trots att ramverket inte är implementerat, och vad det beror på att företag använder sig av lika eller olika aktiviteter. Studien syftar då till att undersöka om de organisatoriska faktorerna kan förklara vilka kontrollaktiviteter som används, eller om den motsägande institutionella teorin ger en bättre förklaring. Teori: Den teoretiska delen av studien innehåller en bakgrund om kontrollaktiviteter och intern kontroll, contingency teorin och institutionell teori. Delar av dessa teorier operationaliseras till hypoteser. Metod: En kvantitativ studie genomfördes genom en enkätundersökning, underbyggd av teoretiska referenspunkter som studien hade i den inledande fasen. Ett antal hypoteser testades genom deskriptiva analyser, men främst genom bivariata analyser för att studera eventuella samband. Resultat och Slutsats: COSO:s ramverk är inte utbrett bland svenska medelstora företag men kontrollaktiviteterna som ingår i ramverket används i väldigt stor utsträckning. Oavsett om dessa kontrollaktiviteter kommer från COSO:s ramverk eller om de existerat sedan tidigare, tyder resultatet av studien på att dessa ii institutionaliserats bland svenska medelstora företag. Studiens hypoteser, som ponerade att organisatoriska faktorer kan förklara vilka kontrollaktiviteter företag har, förkastades till stor del.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationschefer i offentliga verksamheter ser på yrkesrollen kopplat till intern legitimitet och externt samhällsansvar. Givet de utmaningar för yrkesrollen som externt fokus och digitaliseringen skapar avser vi vidare att undersöka huruvida kommunikationscheferna upplever att det finns en konvergerande tendens mellan den interna legitimiteten och det externa samhällsansvaret. Metod och material: Studien baseras på sex kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationschefer från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunikationscheferna ser ett klart ansvar, såväl internt som externt, och att det finns en tydlig konvergerande tendens mellan det interna- och externa ansvaret. Kommunikationscheferna hävdar att deras yrkesrollers interna legitimitet växer successivt och att deras expertis värderas högt inom verksamheten samt i de beslutsfattande processerna. De ser stora utmaningar men också möjligheter i att rörligheten ökar och att kravet på dialog växer med det.

I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

This bachelor thesis in Library and Information science (LIS) aims to examine faculty perceptions of what constitutes and legitimizes an academic library. Academic libraries have experienced immense changes in the last several decades, mainly due to techno­logical advances such as electronic resources, but also the increase in students, teachers and researchers. Many libraries are trying to to provide new services and expertise to remain indispensable to users, which contributes to a fragmented image of academic libraries. This study addressed the following research questions: What are teachers’ and researchers’ expectations of an academic library? How do teachers and researchers think about access and resources? What are teachers’ and researchers’ perceptions of future academic libraries? The study was conducted using a qualitative approach where eight faculty members with experience of being both a teacher and a researcher were interviewed at the Faculty of Health and Society at Malmö University. The data was analyzed using an analytical framework of legitimacy and documentality deriving from Professor Joacim Hansson (2015), but adapted to fit the study. The analytical framework mainly contributed in clarifying which library resources and services can be considered either essential or mostly facilitating. The findings show that faculty perceives the academic library as crucial for their work, especially for giving access to printed or electronic literature, guiding users in how to find and value relevant information, assisting in publishing matters and in education. However, faculty also considers resources and supportive services intrinsically non-essential to teaching and research as relatively important, and truly values the personal contact with the librarians. The results indicate that academic libraries will persist in the foreseeable future, though an informed strategy is necessary.

The 2011 military intervention in Libya relied solely on air and naval assets and is considered a great success. In some contexts the intervention is even seen as a model for future military interventions, despite some studies highlighting circumstances that makes the conflict in Libya unique. This thesis analyses the underlying dynamics that might be able to explain the NATO-coalition’s success in Libya. More specifically this thesis investigates whether the domestic legitimacy of the Gaddafi regime might have affected the Libyan armed forces’ ability to withstand aerial denial. This in turn, may have made the regime vulnerable to coercion. Using a case study-approach and a qualitative method, the purpose of this thesis is to give military decision-makers further basis for decision-making in terms of when a similar concept might be effective in the future.  Conclusions drawn from the analysis show that the Libyan armed forces might have been a weakened organisation even before the conflict began, due to elements relating to domestic legitimacy. Further conclusions show that despite the intervention being a coercive failure, the use of aerial denial might have enabled the rebel victory on the ground.

Ämnet hållbar utveckling har varit aktuellt de senaste decennierna, ur det har olika regelverk och krav uppkommit. Därav ett lagkrav på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i Sverige år 2016. Alla företag och organisationer berörs dock inte av lagkravet, men en del väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning ändå. Varför en del företag väljer att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning samt vilka incitament som ligger bakom är syftet med undersökningen. För att ta reda på varför företag frivilligt väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning har en teori utifrån företagets legitimitet arbetats fram. Teorin utgår från att företag väljer att genomföra en rad olika aktiviteter för att skapa, bibehålla eller reparera legitimiteten. Legitimitet skapas och existerar i det sociala kontrakt som är kollektivt accepterat för samtiden. Företag behöver därför anpassa sig till och följa de regler som råder just i den kontext där företaget verkar. Legitimiteten anses ständigt hotad och företaget behöver därför ständigt omförhandla och bevaka företagets ageranden, så de inte påverkar legitimiteten negativt. Utan legitimitet kan inget företag fortsätta existera, det är därför existentiellt att bevaka. Utifrån teorin om legitimitet ämnar uppsatsen få svar på varför företag upprättar en hållbarhetsredovisning när lagkravet inte finns. En enkätundersökning har genomförts för att besvara frågeställningen. Urvalet består av företag som bedriver verksamhet på Gotland, främst på grund av att det är geografiskt avgränsat och därför erbjuder en unik förutsättning. Av resultaten går det att utläsa att företagen i undersökningen är mindre företag, där en del upprättar en hållbarhetsredovisning frivilligt. Främsta anledningen till upprättandet var för företagets egen skull, därav är en del hållbarhetsredovisningar inte heller offentliga. Resultatet påvisade även att samtliga av företagen anser det viktigt att leverantörer och samarbetspartners har samma syn på hållbarhetsarbete som det egna företaget, dock läser få av dem andra företags hållbarhetsredovisning. / The subject of sustainable development has for the past decade been a topic of discussion. From this discussion several acquis and demands has been brought up, and Sweden has gained a new law in light of this – the sustainability report. Not all enterprises and organizations are affected by this law, and yet they still uphold a sustainability report. The question of how and why they do so is the foundation of this thesis. The theory of legitimacy that is brought out in this paper bears the ground for answering these questions. A survey containing a questionnaire was sent out to the respondents. The results show that the majority of enterprises – that the law does not apply to and who still uphold a sustainability report – does this out of self-interest. They also point out that it is essential that suppliers and partners share their view on sustainable development.