Introduction: The work process of a consultant can be divided into five different stages, where the entry stage is the most important when linking the subject to legitimacy. A great deal of research regarding legitimacy exists, although within areas outside of consulting. Through examining consultant's and potential client's perception of what legitimacy is and how it is created we can determine the importance of the phenomena in building a business relationship between these parties.  Research question: How does legitimacy arise between a consultant and a client in the entry stage of a work relationship?  Purpose: The purpose of this study is to develop a deeper understanding of how legitimacy is created in the initial stage of a new consultant/client relationship. We also intend to examine the qualities and circumstances which lead to a consultant to acquire an assignment.  Method: We have, from an inductive approach of research, collected empirical data in order to gain a deeper understanding of legitimacy in the initial stage of a consultant/client relationship. We have through a hermeneutic approach conducted qualitative interviews and also used handbooks in order to collect our empirical material.  Conclusion: In order for legitimacy to arise in a consultant/client relationship, a match between what the consultant can offer and what the client wants and needs has to occur. We cannot draw general definite conclusions regarding how to create legitimacy in practice although using our models can increase an understanding of how the process of legitimacy creation plays out. Keywords: Consulting, Legitimacy, Entry stage, Consultant/client relationship

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study. The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study. Through a qualitative analyze we found themes such as activation policy, cooperation between the organizations and the legitimacy of the Municipal Employment Services to represent the result. The overall result of this study showed that the participants integrate and cooperate with each other. However, there are difficulties in the cooperation and many of them are due to lack of guidance on how to cooperate with each other. The Municipal Employment Services legitimacy in the municipality of this study has shown to be high in working with unemployment in the matter of giving them a work practice. However, the Municipal Employment Services legitimacy does not reach the same level in the matter of getting the unemployed clients employed on the job market.

Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon. CSR-åtgärder som låg närmare organisationens kärnverksamhet har i studien visat sig ha en starkare koppling till intressenternas syn på legitimitet. Sammanfattningsvis förstås legitimitet på kontroversiella branscher som beroende av intressenternas syn, uppfattning och förväntningar på en organisation. Legitimitet är även beroende av den kontext inom vilken organisationen verkar.

Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner. Detta material är först sammanfattat och sedan kategoriserat enligt en anpassning av generell legitimitetsteori, och det är utifrån denna kartläggning som har vi gjort vår analys och dragit slutsatser. Studien har sammanfattningsvis kommit fram till att den generella förståelsen för de officiella legitimitetskriterierna som krävs för kårstatus, måste utökas och kompletteras för att ge en mer rättvis bild av SUS legitimitetsskapande. Detta för att bättre återspegla den i viss mån tudelade legitimitet som SUS måste uppvisa mot sina studenter, respektive sitt lärosäte. En vidare tolkning av detta resultat har även gett oss belägg för att det finns en diskrepans mellan de legitimeringskriterier som SUS måste uppvisa, och de kriterier som anges i generell legitimitetsteori.

Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det är ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jämförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer från fyra företag definierar, arbetar inom området samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer från att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats på tre teman för att besvara frågeställningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jämföra definitioner och arbetssätt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har även analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta är ett nytt fenomen. Vidare har studien utgått från sociologiska teorier inom organisation, individualisering samt nyinstitutionell teori.    Resultatet av studien visar att bakgrunden till TMs uppkomst är arbetsmarknadsutvecklingen under de senaste årtiondena. TM anses vara en övergripande strategi som berör de flesta arbetsområdena inom HR. Företagen har ingen entydig definition av TM men då en jämförelse mellan intervjupersonernas upplevelser genomförts så visar det på liknande erfarenheter. Skillnader förekommer även i hur de praktiskt arbetar inom bedömnings- och utvärderingsprocessen samt att vissa ser det som ett verktyg för att skapa mobilitet i företaget. Resultatet visar sammanfattat att TM kan ses som ett fenomen som bygger på gamla HR processer men som präglas av ett nytänkande. Studien bidrar till en djupare förståelse av TM som begrepp och företagsstrategi. Den väver även samman tidigare forskning inom TM med ett arbetsmarkandsföränderligt perspektiv och sociologiska teorier. Studien kan därför vara av intresse för både sociologiskforskning och HR.

Collaboration is a form of organization on the rise in Sweden. For health care, it is ofinterest to collaborate with industry to ensure that needs for specialist education andtraining are met and that products developed meet the relevant requirements.Conversely, industry actors have an interest to have a close collaboration with healthcare in order to gain insight into customer needs, provide information about theirproducts and to test products in development.The starting point of this study is an agreement and regulatory framework for formsof collaboration between public health care in Sweden in general and thepharmaceutical industry, the medical device industry and the laboratory technologyindustry. The research questions concerns how this agreement has evolved and theprocess surrounding its emergence may contribute to knowledge about collaborationas a form of organization and the relationship to concepts such as legitimacy,corruption and institutional theory.By tracking the emergence of the current regulatory framework genealogicalthroughout history, the study uncovers how the agreements have played a role in andcontributed to the legitimization and institutionalization of collaboration practices andhow crises have changed the shape of the practices. A theoretical treatment ofrelevant concepts such as legitimacy, institutionalization of practices, corruption andstigmatization of organizations form the basis for an interpretation and analysis of theprocess.The conclusions of the examination of the historical process that led to the currentagreements contribute to empirical knowledge of how crises and stigma affect thelegitimacy of collaboration practices and how the repair of legitimacy can be donesuccessfully after a crisis. The treatment of the empirical material is also a historicalsource for the development of ethics agreements between public health care andpharmaceutical industry and the medical industry in Sweden.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012. Huvudresultat: Studiens fann samtliga fem diskursiva strategier i materialet. Bland annat tog strategierna formen av experter, lagar, certifieringar, strategier, olika typer av nytta, olika moraliska värden, normalisering av familjeföretag som naturligt hållbara och ett nödvändigt förhållande mellan Löfbergs och kaffeodlarna.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Under de senaste tio åren har mer än ett trettiotal nationella samordnare tillsatts av svenska regeringar. Nationella samordnare placeras in under de styrmedel som används inom governance och anknyter särskilt väl till nätverksstyrning, där flera slags olika offentliga och privata aktörer är delaktiga i ett horisontellt frivilligt samarbete för att lösa det offentliga uppdraget. Styrformens legitimitet kan dock uppfattas problematisk eftersom nätverksstyrning kan försvåra möjligheterna till demokratiskt ansvarsutkrävande. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nationella samordnare som styrform genom att undersöka samordnares uppdrag och arbetssätt ur ett legitimitetsperspektiv med avseende på demokratisk ansvarsskyldighet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Genom att analysera vilka legitimitetsfrämjande aspekter som betonas i litteraturen om nätverksstyrningsteori utformas ett analysverktyg. Analysverktyget appliceras på ett urval av sex nationella samordnare. De fyra legitimitetsfrämjande aspekter som undersöks empiriskt är huruvida meta-styrning har förekommit i samordningen, hur ansvarsfördelningen i samordningen sett ut, vilken kunskap som finns om samordnarens uppdrag och arbetssätt samt om det finns mekanismer för ansvarsutkrävande hos aktörerna som medverkar i samordningen. Resultatet visar att dessa legitimitetsfrämjande aspekter återfinns i de studerade samordnarnas uppdrag och arbetssätt. På vilka sätt de återfinns varierar dock och mycket forskning kring styrformen återstår för att det ska vara möjligt att svara på frågan om huruvida styrformen är legitim.

Kritik som uppstått mot årsredovisningar i bostadsrättsföreningar härstammar från att regelverken är likadana för bostadsrättsföreningar som för vinstdrivande organisationer vilket ger en svårtydig, och ibland, missvisande bild av ekonomin. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur årsredovisningen i bostadsrättsföreningar är utformad idag och på ett deskriptivt sätt förklara varför. Vidare undersöker vi hur intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår data har analyserats med hjälp av legitimitetsteori. Med hjälp av ansvarsmodellen förklarar vi även vilket ansvarstagande de olika intressenterna har. Därefter analyserar vi hur de olika intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår slutsats är att intressenterna inte är nöjda med hur årsredovisningen ser ut idag. Utformningen kan till stor del förklaras av påtvingad normgivning samt imiterande processer för att uppnå legitimitet. Intressenterna anser att ett eget regelverk bör utformas med hänsyn till bostadsrättsföreningars säregna art.