Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.

Världen står idag inför påtagliga klimatförändringar som ständigt blir värre, samtidigt som mänskligheten strävar efter att uppnå en högre levnadsstandard. Detta syns även på organisationsnivå då krav om snabb lönsamhetsgenerering och att ta sitt ansvar mot miljön skapar motsättningar vid val av miljövänliga lösningar i organisationer. Då organisationer är de största aktörerna på marknaden har de en möjlighet att påverka klimatförändringarna i en positiv riktning. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en förståelse för organisationers motiv till att använda miljövänliga lösningar samt att urskilja om det finns några gemensamma mönster bland dessa motiv. För att besvara syftet har en kvalitativ undersökningsmetod valts, där 11 anställda med insyn i organisationens miljöbeslut har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. I studiens resultat presenteras åtta gemensamma motiv som organisationer grundar sina miljövänliga lösningar på, dessa mynnar ut i två olika idealtyper: den resultatrationella organisationen samt den miljöaltruistiska organisationen. Dessa idealtyper är två fiktiva extremfall av organisationer som skapar en förståelse för existerande organisationers tankesätt vid valen av sina miljövänliga lösningar. Resultatet visar vidare på att det går att hitta tendenser av båda idealtyperna i de organisationer som har deltagit i studien, vilket betyder att de flesta organisationerna inte passar renodlat in under någon av de två idealtyperna. / The world is facing significant climate changes which are constantly getting worse, while humanity strives to achieve a higher standard of living. This is also evident at the organizational level, as demands for rapid profit generation and taking their responsibility towards the environment creates contradictions in decision making in organizations. Since organizations are the largest players on the market, they have the opportunity to influence climate changes in a positive direction. The purpose of this paper is therefore to create an understanding of organizations’ motives to use environmentally friendly solutions and to identify whether there are any common patterns among these motives. To answer the purpose, a qualitative survey method has been chosen, where 11 employees with insight in the organization’s environmental decisions, have been interviewed through semi-structured interviews. In the study’s result, eight common motives are presented that organizations base their environmentally friendly solutions on, which originates in two different kinds of ideal types: the result-rational organization and the environmental altruist organization. These ideal types are two fictional extremes of organizations that create an understanding of organizations' mindset when choosing their environmentally friendly solutions. It is possible to find trends of both ideal types in the organizations that have participated in the study, which means that most organizations do not fit in perfectly with any of the two ideal types.

Studiens syfte är att undersöka hur strategiskt IKEA arbetar med CSR, genom att studera hur de hanterar samhällets förväntade krav för att uppnå legitimitet. Metoden var kvalitativ och genomfördes som en innehållsanalys, baserad på sekundärdata. Denna bestod av sammanlagt sex rapporter, varav tre av dessa var IKEAs hållbarhetsrapporter från 2010, 2013 och 2016. De tre resterande var granskande rapporter från EU-parlamentet, SVTs Uppdrag Granskning och Svenska Dagbladet. Studien utgick från Porter och Kramers teori om strategisk CSR, Carrolls CSR-pyramid och nyinstitutionell teori. Resultatet av den insamlade datan visade att IKEA arbetar med CSR genom egna, konkretiserade mål som är kärnan i hållbarhetsarbetet och att de förhåller sig till ett flertal organisationers riktlinjer för hur CSR ska tillämpas. En viktig komponent i hållbarhetsrapporterna är IWAY, IKEAs uppförandekod för samarbetet med leverantörer. Vidare visade analysen att företaget har identifierat de områden väl där de har en störst påverkan på samhället och att CSR arbetet är bra integrerat i verksamheten. De har i viss mån uppnått ett strategiskt CSR arbete, främst gällande bomullsutvinningen och IWAY. Ett område IKEA kan utvecklas inom är att se vilka möjligheter det finns i den omgivande miljöns påverkan på företaget. I syfte att uppnå legitimitet måste IKEA förhålla sig till samhällets normer, som ställer högre krav än det som förväntas i ren legal och ekonomisk mening, Detta innebär att företaget har blivit tvunget att agera responsivt eller löskoppla.

Syftet med denna undersökning är att studera hur tryckt svensk nyhetsmedia skriver om FN:s säkerhetsråd, med utgångspunkt i två kritiska tillfällen då två av de permanenta medlemsstaterna använt sig av vetomakten för att rösta nej till resolutioner. Ett mer preciserat syfte är att studera hur svensk tryckt nyhetsmedias rapportering framställer säkerhetsrådets legitimitet. Detta sker genom en diskursanalys av 20 ledare, artiklar, kommentarer och debattartiklar från tryckt svensk nyhetsmedia. Undersökningens teoretiska ramverk utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det undersökningen kommer fram till är att det går att urskilja två tydliga diskurser i medias rapportering om säkerhetsrådet vid de undersökta tillfällena. Den ena diskursen fokuserar på att kritik mot de två länderna som använt sitt veto, och den andra diskursen fokuserar på kritik riktad direkt mot FN i allmänhet och säkerhetsrådet i synnerhet. Svensk tryckt nyhetsmedia bedöms ha uppfattningen säkerhetsrådet lider av ett legitimitetsunderskott

Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

In a time where 'fake news' and 'alternative facts' are easily spread in an ever-expanding media landscape, confidence in science and the image of the independent researcher is decreasing. Printed newspapers, as a traditionally slow and accurate medium, can counteract this development and maintain confidence in evidence-based science. To illustrate how journalism uses science, one week's articles containing a reference to science are examined in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The chosen methodological tools include a content analysis for mapping trends in the material as well as a two-part text analysis in which selected parts of the material are examined more closely. The first step of the text analysis is an analysis of legitimations that illustrates which credentials are used to assure the reader of the credibility and relevance of the scientific expertise. The second step is a modality analysis focusing mainly on modality metaphors to determine if the assessments made are subjective or objective. The content analysis shows that scientific expertise is used in three functions: 1) to communicate research; 2) to comment on a non-research-related event; 3) to justify an opinion. The analysis of legitimations indicates that the selection and number of credentials vary within the three functions. The largest number of credentials is mentioned in the commentary function, including most often the name and research area of the scientific expert. For the communication function, the institute is the only legitimizing credential next to the description ‘forskare’. The catchwords 'forskare' or 'forskning' are even considered sufficient for using research as an argument in the justification function. The modality analysis shows that researchers who act as commentators use most modality, usually in the form of subjective modality metaphors. When scientific experts act as science communicators, they appear to be most objective. The steady use of scientific expertise in all three functions indicates strong confidence in science, both in the newspaper editors and in the individual writers. However, the lack of relevant, clear credentials is striking for the communication function, though especially for the justification function. Writers with different backgrounds using 'forskning visar' as an empty argument exploit the existing trust in science, possibly damaging it in doing so. / I en tid där ’fejkade nyheter’ och ’alternativa fakta’ sprids allt snabbare i ett stadigt växande medielandskap minskar tilltron till vetenskap och bilden av den oberoende forskaren. Papperstidningar kan, som ett traditionellt långsamt och noggrant medium, motverka denna utveckling och upprätthålla tilltron till evidensbaserad vetenskap. För att belysa hur journalistiken använder sig av vetenskap undersöks en veckas alla artiklar med någon anknytning till vetenskap i Aftonbladet och Dagens Nyheter. De valda metodologiska redskapen omfattar en innehållsanalys för att kartlägga tendenser i materialet samt en tvådelad textanalys där utvalda delar av materialet undersöks närmare. Textanalysens första steg är en analys av legitimeringar som belyser vilka uppgifter som används för att försäkra läsaren om den vetenskapliga expertisens trovärdighet och relevans. Andra steget utgörs av en modalitetsanalys som fokuserar framför allt modalitetsmetaforer för att reda ut om de bedömningar som görs är subjektiva eller objektiva. Innehållsanalysen visar att vetenskaplig expertis används i tre funktioner: 1) att förmedla forskning, 2) att kommentera en icke-forskningsrelaterad händelse, 3) att motivera en åsikt. Analysen av legitimeringar pekar på att urval och antal uppgifter varierar inom de tre funktionerna. Största antalet uppgifter nämns vid kommentarsfunktionen, däribland oftast namn och forskningsområde. För förmedlingsfunktionen används mest institutet som enda legitimerande uppgift bredvid beteckningen som forskare. Just slagorden ’forskare’ eller ’forskning’ anses vara tillräckliga för att använda forskning som argument i motiveringsfunktionen. Modalitetsanalysen visar att forskare som uppträder som kommentatorer använder mest modalitet, oftast som subjektiva modalitetsmetaforer. När vetenskapliga experter fungerar som forskningsförmedlare framstår de som mest objektiva. Den stadiga användningen av vetenskaplig expertis i alla tre funktioner tyder på en stark tilltro till vetenskap, både hos tidningsredaktionerna och de enskilda skribenterna. Avsaknaden av relevanta, tydliga uppgifter är dock slående för förmedlingsfunktionen, men särskilt för motiveringsfunktionen. Att skribenter med olika bakgrunder likaväl använder ’forskning visar’ som ett tomt argument utnyttjar den befintliga tilltron till vetenskap samtidigt som det kan skada den.

Problemformulering: “Hur har GDPR påverkat mäklaryrket?” Syfte: Beskriva och förklara hur en fastighetsmäklares arbete har påverkats efter införandet av GDPR och att redogöra för mäklarnas kunskap om GDPR. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ studie genomförts där vi har intervjuat åtta fastighetsmäklare. Litteraturstudien genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier. Slutsats: Slutsatsen som kan dras i denna studie är att GDPR inte har påverkat en fastighetsmäklares arbete avsevärt. Vidare upplevs GDPR vara för tolkningsbar för att kunna behandlas likvärdigt. Den påtagliga förändringen som skedde låg hos huvudkontoren. Avvikandet från GDPR är inget som uppmärksammas hos omvärlden och därför har inte mäklarna märkbart behövt anpassa sig efter GDPR för att framstå legitima.

Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

Syftet med studien var att utforska genom vilka handlingar OECD sprider New Public Management och vilket inflytande det får på den nationella politiken. Dessutom har studien undersökt varifrån OECD får sin legitimitet och hur det tar sig uttryck. Till sist granskades även PISA-testet och huruvida det kan anses legitimt som en grund till reform eller inte. För att undersöka studieområdet gjordes en litteraturstudie där analysmaterialet jämfördes mot en idealtyp utifrån en idé- och ideologianalytisk metod. Slutsatserna studien kommer fram till är att NPM sprids genom handlingar såsom reformförslag, analyser och press utifrån PISA-ranking. Inflytandet OECD har leder till ett skolsystem med New Public Management som styrmodell. Studien fann också att OECD:s legitimitet härstammar från status snarare än demokrati vilket utgör organisationens största legitmitetsbrist. PISA-testet kan enligt studien inte ses som en legitim grund för reform då det saknar validitet, rättvisa och även till viss del reliabilitet. / <p></p><p></p>