Uppsatsen visar på den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket är en ständigt pågående legitimitetsprocess och på en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstår i samband med en rad olika aktiviteter. Vi får här följa hur kulturorganisationer på flera olika sätt arbetar med att uppnå legitimitet och vad som egentligen är legitimitetsskapande. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för oss och läsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvådelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer påverkar möjligheten till få tillgång till stödresurser. Vi avser även visa på problem som bidragsgivarnas sätt att mäta kulturorganisationernas verksamhet på innebär och ge förslag till förändringar.

The increasing health problems in our society have been lifted to the surface and debated for quite some time now. Even though the statistics of bad health somewhat have dropped, the problems still remain. Many companies are wrestling with this and are suffering from huge financial losses due to the costs of people frequently calling in sick for work. This has resulted in an increasingly high expansion of different types of preventive measures in order to avert health problems. But far from all companies reach these goals and it is there for of high value to study how important resources can be used in a more efficient way. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding for Health promotive services in companies and to understand which influential factors are crucial in the process of reaching successful strategic Health promotions. Four qualitative interviews with four personnel managers were performed in the companies studied. The theoretical framework was achieved after the interviews were completed, which indicates that an inductive scientific method was used. The study discusses these four companies’ success stories and what has had an impact on their Health promotion. This results in the Health promotion being affected by both inner organizational factors such as leadership and external societal phenomena, for example current trends.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten. En fallstudie av Fida International har genomförts där tre intervjuer har gjorts på Fida International. Intervjuerna har kompletterats med en intervju på Aspectus Ltd samt olika dokument. Uppsatsen kom fram till att transparens är en viktig del av Fida Internationals verksamhet samt att Fida International använder sig av flera kanaler i sitt arbete för att öka öppenheten men att skapandet av transparensen inte är problemfritt.

Individers tillit til det politiske systemet er viktig for myndighetenes evne til å styre effektivt. En stat som ikke har tillit fra sine innbyggere kan bli nødt til å ta i bruk virkemidler som vold, trusler og tvang for få sine innbyggere til å opptre som ønskelig. Slike virkemidler kan bli møtt med motstand, noe som vil minke effektiviteten, og kan i verste fall føre til kollaps av staten. Denne analysen har som hensikt å undersøke hva som genererer tillit til de politiske institusjonene i Afrika. Det afrikanske kontinentet er hjemsøkt av ustabilitet, væpnede konflikter, borgerkrig og etniske konflikter. En viktig oppgave verdenssamfunnet står ovenfor er dermed hvordan vi skal få Afrika ut av denne negative spiralen. Ved å anvende flernivåanalyse i 20 afrikanske land finner jeg at individenes subjektive oppfattelse av landets økonomiske situasjon, ulikhet mellom etniske grupper, generalisert sosial tillit samt korrupsjon har en innvirkning på individers grad av tillit. / Popular trust in the political institutions is vital for a regime’s ability to govern effectively. A regime that does not inhabit trust from its citizens will have to use other measures to obtain obedience and cooperation from their citizens – like coercion, use of force and threats. These measures may reduce the efficiency of the regime, and may also lead to a collapse of the state. The purpose of this thesis is to investigate what the sources of political trust are in Africa. The African continent is hunted by instability, armed conflicts, civil wars and ethnic conflicts. One of the tasks for the international society is therefore how to get African countries out of this negative spiral. Since political trust is linked to the stability of the regime, it is essential to investigate what the sources of trust are. By using multilevel modeling in twenty African countries, I find that individual evaluations of the country’s economic situation, horizontal inequalities, social trust and corruption all have an influence on political trust.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende. Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell. Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

Vi lever idag i ett samhälle med ständigt ökande medial exponering, detta gör att medial granskning av företag är ett allt vanligare inslag. I förlängningen medför detta att legtimitetsförluster bland företag blir allt vanligare då fler brister upptäcks, samtidigt som de får större spridning och uppmärksamhet. Det är därför aktuellt att undersöka hur ett företag arbetar för att reparera sin legitimitet när den kommer till skada. Vidare så efterfrågar tidigare forskning studier inom olika branscher på området varpå telekombranschen används som studieobjekt i vår undersökning. Den här studien ämnar således undersöka hur ett företag inom telekombranschen arbetar för att reparera sin legitimitet vid en krissituation där dess legitimitet ifrågasatts. De teorier som kommer att ligga till grund för studien är dels Suchman från 1995, dels Lamin och Zaheer från 2012. En fallstudie har genomförts med fem informanter på TeliaSonera för att uppfylla studiens syfte. Detta komplimenterades med en gedigen studie av sekundärdata. Det kan konstateras att det finns många likheter mellan telekombranschen och de teoretiska ramverk som låg till grund för studien. Dock kunde tre strategier identifieras som inte fanns med i det existerande ramverket; avstå svar, dialog & relationsbyggande samt krisens positiva effekter. Dessa tre strategier adderades således, vilket ledde till en reviderad modell.

In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.

Syftet med studien är att undersöka hur företagsförvärv påverkar ett konsumentföretags nätverksrelationer, och om nationella kulturskillnader mellan de två företagen har någon påverkan på det förvärvade företagets nätverksrelationer. Studien är en processtudie och fokuserar på kinesiska Denim Islands förvärv av den svenska klädkedjan JC. I teorin presenteras företagsförvärv ur ett nätverksperspektiv, nätverksförändringar och nationella kulturskillnader i ett företagsförvärv. Materialet har hämtats in genom intervjuer, sekundärkällor som media och tidskriftsartiklar samt en enkätundersökning. Resultatet av studien visar att ett företagsförvärv inte påverkar ett konsumentföretags kund- och leverantörsrelationer i lika hög grad som ett företag som verkar på en industriell marknad, eftersom ett konsumentföretag till exempel inte har lika starka relationer till sina kunder. Av studien framkom även att nationella kulturskillnader mellan företag inblandade i ett förvärv troligtvis leder till större förändringar både internt och externt i det förvärvade företaget, än om företagen är kulturellt lika. Avslutningsvis framhålls att förvärvet har skett relativt nyligen och fler nätverkseffekter kan därför framkomma senare i tiden.

<p>Abstract</p><p>Titel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.</p><p>Författare: Marlene Nordlander</p><p>Handledare: Bengt-Åke Gustafsson</p><p>Kurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet.</p><p>Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan?</p><p>Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen. Under intervjuerna har också de intervjuades reaktioner observerats och antecknas för att även de utgöra underlag för undersökningen. Information har också hämtats från de undersökta rekryteringsföretagens hemsidor.</p><p>Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken med hjälp av en så kallad lös koppling, vilket tillåter dem att koppla loss de officiella ståndpunkterna från det faktiska arbetet. På detta sätt kan rekryteringsföretagen officiellt vara mot diskriminering samtidigt som de ibland kan diskriminera i anställningsprocessen. Denna lösa koppling får som konsekvens att legitimiteten idag inte påverkas negativt av den diskriminering som förefaller förekomma. Om den påverkas är det snarare positivt, då kundföretagen blir nöjda när rekryteringsföretagen utför deras önskningar medan personalen samtidigt tror att rekryteringsföretaget inte diskriminerar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet.</p>