Redovisningsbranschen har kontinuerligt påverkats och förändrats av den tekniska utvecklingen. I takt med att samhället blivit mer digitalt har det blivit en nödvändighet för redovisningsbyråer att modernisera sin verksamhet och inkludera digital teknik. För att upprätthålla legitimiteten i redovisningsyrket har redovisningskonsulter fått anpassa tillvägagångssätten efter intressenternas förväntningar på redovisningsarbetets genomförande och innehåll. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. För att uppnå studiens syfte genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från tio olika redovisningsbyråer i Karlstad, Örebro och Edsbyn. Studien visar att digitaliseringen har förändrat respondenternas arbetsmetodik i positiv bemärkelse. Användandet av digital teknik har effektiviserat respondenternas arbetsgång och skapat större utrymme för mer komplexa arbetsuppgifter och tid till rådgivning. Digitaliseringen har också resulterat i en ökad tillgänglighet och flexibilitet för respondenterna. Ytterligare slutsatser som studien genererat är att legitimiteten inte har påverkats eller ändrats av övergången från manuella till mer digitaliserade arbetssätt inom redovisningsbyråerna i studien. Orsaken till att legitimiteten är oförändrad beror på att respondenterna anpassar arbetssätten efter i hur stor utsträckning deras kunder använder digitala verktyg kopplat till redovisningsarbete.

Personlighetstestning har blivit en allt vanligare del av rekryteringsprocesser. Industrin som omgärdar testning växer sig allt större och omsätter idag miljontals kronor varje år. Den ökade användningen och efterfrågan har lett till att flertalet icke-vetenskapliga tester har tagits fram och anammats av organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HR-aktörer och organisationer motiveras att använda personlighetstest vid rekrytering samt hur de upplever användandet. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats och grundades på nio intervjuer med yrkesverksamma inom HR. Intervjuerna transkriberades, kodades och tolkades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Den empiri som intervjuerna utgjorde sammanfattas och diskuteras sedan utifrån nyinstitutionell teori, kompletterad med modeller för hur idéer sprider sig likt moden. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk framträdde en bild av att organisationer implementerar personlighetstest av två huvudsakliga skäl; effektivisering och legitimering. Detta avhandlas mer ingående under uppsatsens diskussionsavsnitt.

The democratic area with all its power and influence is a controversial one. Studies in social science indicate that there is an existing ideal where politicians are the decision makers and the public officials are their instruments. This ideal should, however, be questioned since public servants also have the capacity to make important decisions. The aim of this study is to contribute to this controversial area by investigating the amount of influence public officials perceive that they have. The theoretical framework is based on various theories on power.  A study where five public officials in two Swedish municipalities, one smaller and one larger, are interviewed is carried out. The results reveal that the public officials experience varying degrees of influence. Furthermore the results show that the public servants in the smaller municipality experience more power to contribute with their own ideas in the decision-making process.  In the concluding discussion, based on the theoretical framework, it is found that the close proximity between the public officials and the decision makers allows for a greater amount of influence in the smaller municipality whereas the opposite is true for the larger one. It is also found that the perceived amount of influence also varies depending on the public officials’ differing views on their own roles.

Att företag strävar efter att vara attraktiva på marknaden är inget nytt fenomen, men hur de går tillväga för att vara det samtidigt som de är attraktiva arbetsgivare är något vi har valt att studera. Studien fokuserar på att undersöka hur företaget kan bibehålla faktorer som legitimitet och bra arbetsförhållanden samtidigt som de upprätthåller samhällets förväntningar. Vi har i denna studie valt att studera hur utsidan skiljer sig mot insidan på ett svenskt konsultbolag som arbetar inom infrastruktur. Forskning visar på att det krävs många faktorer för att ett företag ska kunna leva upp till den standard de vill uppnå, vilket kan ifrågasätta deras fasad om denna inte visar sig överensstämma med insidan och därmed de anställdas upplevelser. Syftet med vår uppsats är därför att studera ett företag för att se om utsidan, som vi externa aktörer tar del av, enligt de anställda på företaget speglar insidan. Även för att öka förståelsen för hur företagets agerande påverkar deras legitimitet. För att besvara syftet har vi samlat in och analyserat textmaterial från företagets officiella webbsajt samt utfört intervjuer med nuvarande anställda. Dessa material har vi därefter ställt mot varandra, vilka syftar att representera företagets utsida respektive insida, samt analyserat genom att applicera främst dramaturgiska begrepp, legitimitetsteori, institutionell teori och kontroll på. Resultatet av denna studie har påvisat att företaget har en bra grund för att utsidan speglar insidan, och att det som utlovas stämmer överens med vad som ges. Företaget har några punkter som fortfarande behöver utveckling för att nå det som utlovas via deras hemsida och diverse dokument. Det handlar om ifall företaget vill lägga resurser på denna utveckling och anser den som relevant.

Hållbarhet och hållbarhetsredovisning har blivit allt mer relevanta begrepp att förhålla sig till som företagare. Efterfrågan från intressenter och kraven på hållbarhetsredovisning har ökat kraftigt de senaste åren vilket får företagen som är mån om att tillgodose sina intressenters behov ofrånkomliga från att ställa ut en sådan. Men hållbarhetsredovisningen är inte frivillig för alla utan vissa är lagstadgade att utge en sådan som då krävs förhålla sig till vissa krav. Utöver att företag utfärdar en hållbarhetsrapport för att det är ett krav är det även många som använder denna icke finansiella rapport för att skapa legitimitet för företaget genom att använda sig av diverse legitimeringsstrategier. Tidigare studier finns på området men som har huvudfokus på vilka strategier som är applicerade av företagen när de drabbats av en större kris. Studier gjorda på hur företagen i en alldaglig kontext använder sig av legitimeringsstrategier saknas varav denna studie vill tillgodose detta behov och se hur företag genom bibehållande och reparerande strategier eftersträvar legitimitet. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka legitimeringsstrategier som företag använder sig utav i sina hållbarhetsrapporter samt om de skiljer sig åt mellan två olika branscher. Studien har tagit avstamp i en kvalitativ innehållsanalys för att förstå och jämföra hur företag har använt sig av olika legitimeringsstrategier för att bibehålla och reparera sin legitimitet. Studien grundar sig på tidigare teorier där strategier har identifierats och använts genom den abduktiva ansatsen för att slutligen kunna analysera och besvara studiens två forskningsfrågor. För att ta reda på svaren genomfördes en innehållsanalys av sex företag varav de tre med störst omsättning från generering av el branschen och från anläggning av vägar. Resultaten visar på att det både finns likheter och skillnader branscherna emellan. De tre främst använda strategierna är använda i samma rangordning inom båda branscherna men det skiljer sig till vilket syfte som strategierna är använd för. Fokuset hos de olika branscherna var den största skillnaden, där elgenereringsbranschen hade större fokus på de sociala aspekterna medan väganläggningsbranschen koncentrerade sig mer på strategier menade för miljöaspekter.

Syftet med studien är att undersöka hur revisorer hanterar legitimitetsfrågan för att uppfattas som legitima av klienter och andra intressenter. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där urvalet respondenter utgjorts av nio auktoriserade eller godkända revisorer. För att analysera insamlade data har tematisk analys tillämpats.  Studien visar att revisorns legitimitet bygger på förtroende från allmänheten och klienterna. Detta förtroende påverkas av ett flertal faktorer som revisorerna kan arbeta med för att stärka legitimiteten. Kompetensen, kulturen på revisionsbyrån, revisor-klient-förhållandet och revisorns rykte utgör alla viktiga faktorer för legitimiteten. / The purpose of the study is to investigate how auditors handle the legitimacy issue in order to be perceived as legitimate by clients and other stakeholders. The study has applied a qualitative method with a deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews where the sample of respondents consisted of nine authorized or approved auditors. To analyze the collected data, thematic analysis has been applied.  The study shows that the auditor´s legitimacy is based in trust from the public and clients. This trust is influenced by several factors that auditors can work with to strengthen their legitimacy. The competence, the culture of the audit firm, auditor-client-relationship and the auditor´s reputation are all important factors for legitimacy.

Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

The climate crises is happening now and its clear, that we all need to get together in order to defeat the crises and to get in line with the Agenda 2030 by the UN. The real estate industry could play a great role in changing and speed up the way to go, but it has to be a demand. Earlier studies only focusing on the obstaclesand difficulties the real estate industry faces against environmental investments.The purpose of this study is to analyze the private real estate companies' underlying causes, that affect decision-making regarding environmental investments in their existing properties. The study's question is answered through a theory chapter and a qualitative study with five semi-structured interviews of high-ranking people in the real estate industry. In the theory chapter, literature in the area linked to the purpose of the study is presented. The theory chapter contains definitions of investment and environmental investment. Relevant theories are further linked to the question of purpose. The selected theories are the institutional, stakeholder and legitimacy theory and how these theories look at the underlying causes that guide decision-makers regarding companies' environmental investments.In the empirical data and the theory chapter, the study shows that real estate companies are positive about environmental investments if it benefits the company financially. Larger companies can and want to do more for the environment than they already do, which means that you have to convince your financiers that it is profitable. While their stakeholders expect climate-smart buildings and premises. The smaller real estate companies do not have the financial capacity required to do more than necessary. Since their stakeholders are not engaged in environmental issues or are willing to pay more to live in environmentally friendly properties. The study's question is answered by writing the underlying reasons that influence decision-making regarding environmental investments, these are profitability, pressure and signal value.

Forskningsfrågor: Hur har innehållet i hållbarhetsrapporterna förändrats mellan åren 2015 och 2020?Har lagändringen påverkat innehållet i hållbarhetsrapporterna och kan förändringarna förklaras utifrån legitimitetsteori och/eller intressentteori? Syfte: Syftet är att få en bättre förståelse vad effekten av nya lagkrav och förväntningar har på innehållet i hållbarhetsrapporter. Genom att undersöka innehållet i hållbarhetsrapporter kan vi också utvärdera hur företag kommunicerar om sitt hållbarhetsarbete i sin rapport. Metod: Metoden för att genomföra undersökning var en innehållsanalys där modellen CONI användes för att analysera innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Slutsats: Undersökning visar på att förändringar i hållbarhetsrapporter finns 2020 jämfört med 2015. Samtliga kategorier som ÅRL efterfrågar har ökat i omfattning sedan NFRD trädde i kraft. Dock kan inte denna undersökning konstatera ett samband som tyder på att NFRD med säkerhet bidragit till förändringen. Undersökning kan bara konstatera att förändring skett. / Research questions: How has the content of sustainability reports changed between 2015 and 2020? Has the legal change affected the content of sustainability reports, and can the changes be explained based on legitimacy theory and/or stakeholder theory? Purpose: The purpose is to gain a better understanding of the impact that new legal requirements and expectations have on the content of sustainability reports. By examining the content of sustainability reports, we can also evaluate how companies communicate about their sustainability efforts in their report. Method: The method used to conduct the study was a content analysis, where the CONI model was used to analyze the content of companies’ sustainability reports. Conclusion: The study reveals that there are changes in sustainability reports in 2020 compared to 2015. All categories requested by ÅRL have increased in scope since the Non-Financial Reporting Directive came into force. However, this study can not establish a correlation that definitively indicates that NFRD has contributed to the change. The study can only confirm that a change has occurred.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.</p><p>Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som <strong>”överhängande fara”</strong>, <strong>”ni har fel”, ”en stärkt integritet”, ”dags för beslut”, ”anpassning”, ”vi lyssnar” </strong>och <strong>”det är färdigt nu”</strong>.</p><p>Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas. Det är genom massmedia politiker kan övertala och förmå medborgarna att tycka att det framförda förslaget är bra, vilket är ett måste för att den politiska auktoriteten skall kunna kvarhållas.</p><p>Kategoriernas vikt i sammanhanget är mycket betydelsefull då dessa genom en medial envägskommunikation för med sig olika budskap och synvinklar av det specifika problemet. Tillsammans med den makt media har är det genom de utmålade kategorierna som politiska intressen kan vinna mark. Genom olika infallsvinklar används media som inkörsportar till medborgarna och den offentlighet som måste legitimera det politiska förslaget.</p>