The sport history of Sweden has been characterized by an ideal of amateurism, as sport has been practised for a person’s own cause. Since the law of amateurism was removed in 1967, a process of professionalization has begun in many sports, which has changed the sport both for the organizations and the performers, where football has been one of the most affected sports. This process has mostly been a part of organizations within the elite, where as it now has begun to spread to organizations outside of the elite. With this as a background this study aims to give a deeper understanding to how football organizations professionalize. To fulfil this aim, interviews has been made with five employees from different football organizations in Stockholm. This study shows that professionalization is about improving the quality within the organizations, which is a demand that has emerged from the active performers. The competition from other football organizations in the same area is also a part of this process being implemented within the organizations. To say that this process of professionalization leads to a conflict with the non-profit ideals is partly right, as it has led to that the non-profit persons has been moved to different roles within the organizations. The non-profit involvement within the organizations has, despite this, remained the same and in some cases also increased.

Uppsatsens titel: Hur kan statens kontroversiella aktörer skapa sig legitimitet? Seminariedatum: 2019-05-29 Kurs: FÖ6021 - Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15,0hp Författare: Jonathan Bengtsson och Sandro Larsson Handledare: Marie Héléne Laurell Examinator: Ulf Aagerup Nyckelord: CSR, ansvar, legitimitet, styrning, kontroversiella branscher Teoretiskt bidrag: En aktuell förståelse för hur organisationer inom kontroversiella branscher kan använda sig avCSR som ett verktyg för att erhålla legitimitet. Frågeställning: • Hur implementeras CSR i kontroversiella branscher för att erhålla legitimitet? Syfte: Att öka förståelsen för hur statliga svenska organisationer inom kontroversiella branscherimplementerar CSR i sina verksamheter. Studien kan möjliggöra ett bidrag till den befintliga debatten gällande hur organisationer inom kontroversiella branscher bör ägna sig åt CSR-aktiviteter eller inte. Arbetets syfte är att med hjälp av relevanta teorier undersöka legitimitetenoch skapa förståelse för hur det CSR-arbete som marknadsförs och kommuniceras, faktiskt implementeras i företag som är verksamma inom kontroversiella branscher. Teoretiskt perspektiv: I den teoretiska perspektiv som använts för att utforma intervjuer och analysera empirin är framförallt teorier kring legitimitet, CSR och verksamhetsstyrning. Deras olika nivåer och betydelse har förklarats ingående. Vi har även beskrivit hållbar marknadsföring eftersom kopplingen till legitimitet, CSR och kanske framförallt verksamhetsstyrning var så naturlig. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företagen Svenska Spel och Systembolaget. Genom intervjuer och sekundär data har en kvalitativ studie med en abduktivt ansats genomförts. Slutsats: För att erhålla legitimitet inom kontroversiella branscher är CSR ett användbart verktyg. CSR och hållbarhet finns implementeras i organisationernas verksamhetsstyrning på en mängd sättoch utföranden. Aktörer inom kontroversiella branscher möter en rad utmaningar inom ämnet och den gemensamma nämnaren för utmaningarna återfinns i samhällets förväntningar.

The integration policy is a changing policy area that also indirectly affects many other policy areas. Within the integration policy, there is no clear steering from the national government and responsibility is divided between municipalities and regions. The Dalarna Region together with the County Administrative Board runs the agreement "Vägen in", which is a regional collaboration project in Dalarna, which is based on networks. Governance is a form of collaborative model that is becoming increasingly common in today's society in order to handle complex societal problems, previous research shows that there is a democratic problem in governance, while others argue that the governance model can be seen as something necessary and from other perspectives more democratic. The purpose of this study based on interviews of involved actors in the "Vägen in" project with a focus on Falu municipality, is to find out how collaboration works within the regional collaboration project. The study's questions also concern positive aspects for involved actors and challenges that exist with collaboration management. It is about added value for every involved actor. Governance can in many ways be seen as positive for managing the challenge of integration. There is a democratic problem within governance as a collaboration model, which is about lacking a democratic representation in the execution of the policy. However, this can be legitimized on the basis of other mechanisms. However, a risk with the collaboration model seems to be that the network becomes brittle and personal, and that there is a political ambiguity.

My journey starts off using photography as a tool to investigate materiality, body, object and space. During my trip I constructed a photo, or as I see it, translated a 2D photo into a 3D form. I travel through material values and the relationship between material and form, encountering questions on legitimacy and hierarchy: Why does some material become more real? What charachterizes these material and gives them more credibility? Why do we value material differently? The path I follow consist of fused material: digital, traditional and unknown. My expedition challenges craft, the definition of the handmade, and the concept of the final piece.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.

Målet med denna studie har varit att producera en kvalificerad text för att kunna skapa en bättre förståelse inför hur och varför företag väljer att kommunicera CSR. Inför arbetet med denna studie upplevde vi en förvirring om vad begreppet CSR innebär, och vidare att detta många gånger försvårar kommunikationen av det CSR som det enskilda företaget bedriver. Då betydelsen för vad CSR är skiljer sig åt finns det inget manus för konceptet och därav såg vi ingen anledning till att granska företags CSR. Istället valde vi att studera CSR som användbar symbol för att kommunicera ett företags samhällsansvar. Med anledning av detta har vi undersökt hur utvalda företag ser på kommunikationen av det CSR som de bedriver samt vilka perspektiv som har betydelse för hur det kommuniceras. Vi började därför med att undersöka vad CSR är för respektive företag och varför de arbetar med det för att därefter kunna studera vad kommunikationen av CSR betyder för deras förtroende, image och identitet. Hermeneutiken, läran om tolkning, har varit centralt genom studien då arbetet med CSR och hur det bör kommuniceras har visat sig bero av tiden och rummet som våra undersökta företag befinner sig inom. Dialogen ovan antyder att kommunikationen av CSR är ett komplext fenomen och vårt syfte med studien har därför varit explorativt. Vi har i denna studie valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har genomfört intervjuer på fyra företag, nämligen amerikanska Del Monte och Clif Bar samt de svenska företagen Nudie Jeans och Stendahls kommunikationsbyrå. Vi intervjuat två personer per företag, en med CSR-ansvar samt en anställd utan direkt koppling till företagets CSR. Intervjun med Stendahls genomfördes med deras Vd med syftet att erhålla mer kunskap om kommunikation som ett verktyg av CSR. För att komma i kontakt med våra respondenter har vi valt att använda oss av ett strategiskt urval där vi själva bedömt vilka personer som ansågs relevanta för studien och därmed fick ingå i urvalet. För att skapa mer tyngd i studien har vi även studerat och analyserat hur respektive företag valt att kommunicera CSR på sina hemsidor. Vår empiri och analys presenteras i vad vi har valt att benämna Uppdrag granskning, vilken bygger på två delar; Resumé och Den segrande paradoxen. Empirin återfinns i avsnittet Resumé där vi presenterar den information som vi samlat in från samtliga respondenter. För att skapa en förståelse för ämnet har vi tolkat och analyserat resultatet av våra intervjuer med hjälp av vår teoretiska referensram vilket presenteras i avsnittet Den segrande paradoxen. Därefter följer våra slutsatser, som ett resultat av denna studie. Vi har genom denna studie ökat vår förståelse inför hur CSR kommuniceras men även dragit ett antal slutsatser där förväntningar, förtroende, transparens och symboler är centrala begrepp i förståelsen av ett företags kommunikation av CSR. I samband med detta hoppas vi även att studien ska frambringa inspiration hos läsaren till hur företag kan kommunicera ansvarstagande och CSR samt att vi lyckas förmedla relevanta tankar och intresse för vidare forskning. / Program: Magisterutbildning i företagsekonomi

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

The question regarding the democratic deficit has been a heavily debated issue for decades and is still present in contemporary literature. In the light of Brexit and the increase of Euroscepticism around the continent, the question regarding democracy is essential for the European union to obtain legitimacy. This essay aims to address the democratic deficit as a concept, the Lisbon treaty’s efforts to reduce the democratic deficit, and finally, examine if the democratic deficit has been reduced as a result to the implementation of the Treaty of Lisbon.  The study identifies the issue regarding the democratic deficit in five major subjects; demos, integration, participation, transparency and accountability. Many of the efforts helps reducing the deficit in some regards, but never to a full extent. The ordinary legislative procedure, the citizen’s initiative, the of granting more power to national parliaments, more transparency and assuring protection of human rights by law makes the EU more democratic, but not fully.  The issue regarding accountability, participation and especially transparency remains a problem, despite the Treaty of Lisbon’s efforts. This study shows that some parts of the EU simply can’t be made more democratic.

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige har, genom egna initiativ och internationella konventioner, gjort åtaganden mot att bli ett fossilfritt land med delmålet att minska utsläpp av koldioxid med minst 60 procent fram till 2030, för att ge kommande generationer och pensionärer möjligheten till en hållbar framtid. Samtidigt investeras miljardbelopp, genom svenska pensionsmyndigheter, i de allra smutsigaste fossila bolagen som genom sin verksamhet är en stor del av orsaken till den globala uppvärmningen. Att våra gemensamma pensionsmedel som ska säkra framtida pensioner är med och finansierar klimatkrisen är en paradox. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka eventuella målkonflikter som finns i AP-fondernas uppdrag, hur de ser ut samt hur de använder sig av kommunikationsstrategier för att legitimera investeringar i fossila bolag. För att förstå och analysera fallet används framförallt legitimitetsteorin och intressentteorin, vilka bygger på det nyinstitutionella perspektivet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter samt observationer under en hållbarhetspresentation och paneldebatt arrangerad av AP-fonderna. Resultatet pekar på att det finns en betydande målkonflikt mellan uppdraget att förränta kapital, med hänsyn till etik och miljö, och investeringar i fossila bolag. I analys och slutsats diskuteras vilka kommunikationsstrategier, motiv och metoder som används för att legitimera agerandet. Huvudstrategin för att behålla legitimitet är att argumentera för, samt påvisa, möjligheter till påverkan genom aktiv ägardialog genom att driva, eller åtminstone påstå att man driver, hållbarhetsfrågor framgångsrikt. AP-fonderna och Etikrådet verkar systematiskt använda CSR- arbete och olika kommunikationsstrategier för att behålla legitimitet och resultatet pekar på att greenwashing används för att legitimera investeringar och finansiering av fossila bolag.

Den svenska föreningsidrotten hade stött på problem i takt med samhällets hastiga utveckling och tillsammans med de fem utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap så syftade strategi 2025 till att utveckla den svenska föreningsidrotten. Studien bidrog med kunskap utifrån att identifiera konsekvenserna av vad den interna idrottspolitikens policy förespråkade, de strategier som användes för att acceptera en viss politik och utmaningarna med en sådan legitimering. Studien utfördes med skuggning som metod och kompletterades sedan med semistrukturerade intervjuer för att försöka skapa en bredare bild inom forskningsfrågan. Idrottskonsulenterna ställdes inför utmaningar beträffande deras relationer till föreningarna. Dessa utmaningar handlade bland annat om bristen på kommunikation som gjorde den redan svåra implementeringen av strategi 2025 till en ännu svårare uppgift. Den skapta arbetsmodellen för den svenska idrotten överensstämde inte med medlemmarnas syn på hur beslut inom den svenska idrotten tas. Den svenska idrotten styrs av medlemmarna vilket resulterar i att alla beslut som fattas i själv verket grundades i medlemmarnas egna föreningar. Idrottskonsulenterna använde sig av olika implementeringsstrategier när de jobbade med föreningarna och studien identifierade ett antal strategier som var gemensamma för alla idrottskonsulenter inom denna region. Dessa strategier hade tillsammans skapat ett slags ramverk för hur implementeringen av strategi 2025 implementerades hos föreningarna och ett antal påverkansfaktorer identifierades, vilka senare fastställde vilken implementeringsstrategi som idrottskonsulenterna förespråkade