Förmaksflimmer är den vanligast förekommande arytmin och förknippas med ökad risk för stroke och hjärtsvikt samt sänkt livskvalitet. Behandlingen inriktar sig förebyggande mot stroke, frekvens- och rytmreglering samt behandling av kardiovaskulära riskfaktorer. För att klara av att leva med förmaksflimmer kan olika hanteringsstrategier underlätta samt stöd från familj och vården. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa de drabbade att hantera sin sjukdom samt ge rätt information. Detta kan uppnås genom personcentrerad vård som innebär att sätta personen i fokus och identifiera personliga upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer.  Litteraturöversikt med strukturerad sökstrategi användes som metod. Översikten genererade 16 vetenskapliga artiklar där 15 inkluderades från sökningar i CINAHL och PubMed och en artikel inkluderades via manuell sökning. Alla artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom tematisk analys. Analysen genererade nio kategorier samt tre övergripande teman.  Resultatet visade att personer som lever med förmaksflimmer upplevde ansträngande symtom som påverkade dem negativt och behandlingen kunde upplevas besvärlig eller otillräcklig. De kände sig begränsade i livet och kunde inte längre göra allt som tidigare. Acceptansnivån för sjukdomen varierade och olika hanteringsstrategier förekom. Stöd var viktigt men trots det framkom brister gällande stöd både från anhöriga och vården, även förtroendet för vården varierande. Delaktighet i sin vård ansågs som viktig faktor men trots det upplevdes information- och kunskapsbrist.  Slutsatsen är att personer med förmaksflimmer upplevde varierande symtom som bidrog till fysisk och psykisk påverkan. De försökte hitta olika hanteringsstrategier men upplevde trots det begränsningar i livet. Ett ökat behov av stöd samt mer information och kunskap framkom. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter korrekt kunskap kring personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer för att bidra till ökad livskvalitet genom personcentrerad vård. / Atrial fibrillation is the most common arrhythmia and is associated with an increased risk of stroke, heart failure and reduced quality of life. The treatment focuses on stroke prevention, frequency and rhythm regulation and treatment of cardiovascular risk factors. To manage living with atrial fibrillation, different strategies can facilitate as well as support from family and healthcare. The nurse's responsibility is to help them manage their illness and provide the right information which can be achieved through person-centred care by putting the person in focus and identifying personal experiences. The purpose of this literature study was to describe people's experiences of living with atrial fibrillation.  Literature review with structured search strategy was used as method. The study generated in 16 articles, 15 included from searches in CINAHL and PubMed and one was included from a manual search. All articles were quality reviewed and analyzed by thematic analysis which generated in nine categories and three overarching themes.  The results showed that people living with atrial fibrillation experienced various symptoms that affected them negatively and the treatment experienced difficult or insufficient. They felt limited and could no longer do everything as before. The level of acceptance of the disease varied and different management strategies appeared. Support was important, but despite that there were shortcomings regarding support, and trust in healthcare also varied. Participating in their care was considered an important factor but a lack of information and knowledge was experienced.  The conclusion is that people with atrial fibrillation experienced varying symptoms that contributed to physical and psychological impact and despite different coping strategies they still experienced limitations in life. An increased need for support, more information and knowledge emerged. It’s therefore important that healthcare professionals have correct knowledge about people's experiences of atrial fibrillation to increased quality of life through person-centred care.

Bakgrund: Många personer lever med hälsoångest men få vet egentligen vad det innebär för individen själv och individens familj. Hälsoångest som kännetecknas av en stark oro av att ha eller drabbas av sjukdom är relativt nytt även inom sjukvården, varpå personalen behöver få ökad förståelse för personer som lever med hälsoångest. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos personer som lever med hälsoångest. Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 12 kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och resulterade i fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Tidigare trauma, Oro, Informationssökande och Samsjuklighet. I de flesta studierna framkom att livshändelser såväl tidigare som senare i livet påverkade graden av hälsoångest. Oro kring hälsa, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet samt informationssökande efter symtom på internet hade stor påverkan på hälsoångest. Konklusion: Hälsoångest är vanligt förekommande bland personer i samhället och utbildning och personcentrerad vård är två sätt att angripa tillståndet på. Vidare saknas kvalitativ forskning inom området vilket hade ökat förståelsen för tillståndet ytterligare. / Background: Many people live with health anxiety, but few know what it means for the individual himself/herself and for their family. Health anxiety, which is characterized by a concern about having or suffering from an illness, is relatively new even in healthcare, and the staff needs to increase understanding of people with health anxiety. Aim: The aim was to shed light on the experiences of people living with health anxiety. Method: The study was written as a general literature study with an inductive approach with 12 quantitative and two qualitative scientific articles to describe the current state of knowledge. The resulting articles were systematically analyzed and resulted in four categories. Results: Four categories emerged from the results: Previous trauma, Worry, Information seeking and Comorbidity. In most of the studies, life events influenced the degree of health anxiety. Concerns about health, psychiatric and somatic comorbidity and searching for information on symptoms on the internet also had a major impact on health anxiety. Conclusion: Health anxiety is common among people in society, and education and person-centered care are two ways to treat the condition. Furthermore, there is a lack of qualitative research, which would have further increased the understanding of the condition.

Bakgrund: Fibromyalgi omfattar upp till tre procent av befolkningen och cirka 90 procent är kvinnor som drabbas av FM. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Det finns inte någon specifik diagnostisk metod utan diagnosen ställs utifrån patientens subjektiva upplevelser. Behandlingen är individuell och anpassas till patientens specifika symptom såsom smärta, depression eller sömnsvårigheter. Sjuksköterskor behöver öka sin kunskap om fibromyalgi för att främja patienternas hälsa och psykiska välmående. Syfte: Studiens syfte var att belysa personens upplevelser att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie gjordes av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. De åtta valda artiklarna analyserades och sammanställdes med avseende på likheter och skillnader. Det bildade fyra huvudteman och fem underteman. Resultat: I resultatet framträdde att personer med FM upplevde olika fysiska och psykiska utmaningar och svårigheter som påverkade deras familjeliv, sociala liv och arbetsliv. Vidare att de möttes av misstro, bristande kunskap och förståelse och stigmatisering g ällande deras tillstånd, både från sin omgivning och vården. Vikten av familjens stöd, både praktiskt och emotionellt, betonades av deltagarna. Könsaspekter indikerade att både män och kvinnor hade liknande upplevelser av FM, även om deras perspektiv och å sikter skiljde sig åt. Slutsats: Sammanfattningsvis, från patientens perspektiv, är FM mer än bara ett smärtsamt tillstånd, det är kopplat till flera symtom och har en betydande negativ inverkan på psykisk och fysisk hälsa. Sjukdomen tvingar de som lever m ed FM att omstrukturera sina familjeliv, yrkesliv och sociala identiteter. Ett holistiskt tillvägagångssätt vad gäller behandling och omvårdnad skulle omfatta personens somatiska och psykiska symtom på ett bättre sätt och leda till effektivare vård. / Background Fibromyalgia affects up to three percent of the population, with approximately 90 percent of women being affected by FM. The cause of the disease is still unknown. There is no specific diagnostic method, and the diagnosis is based on the patient's subjective experiences. Treatment is individualized and tailored to the patient's specific symptoms such as pain, depression, or sleep difficulties. Nurses need to increase their knowledge about fibromyalgia to promote the health and mental well-being of patients. Aim The aim of the study was to illuminate the individual's experience of living with fibromyalgia. Method A literature review was conducted on eight scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The eight selected articles were analyzed and compiled in terms of similarities and differences. Four main themes and five subthemes were identified. Results In the results, it emerged that individuals with FM experienced various physical and mental challenges and difficulties that affected their family, social, and work lives. Additionally, they faced distrust, lack of knowledge and understanding, and stigma regarding their condition, both from their surroundings and healthcare providers. The participants emphasized the importance of family support, both practical and emotional. Gender aspects indicated that both men and women had similar experiences with FM, although their perspectives and opinions differed. Conclusions In summary, from the patients perspective, FM is more than just a painful condition; it is associated with multiple symptoms and has a significant negative impact on mental and physical health. The disease forces those living with FM to restructure their family lives, careers, and social identities. A holistic approach to treatment and care would better address the individual's somatic and mental symptoms and result in more effective healthcare.

Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

<p>The aim of the dissertation entitled Topicalization and<br />Left Dislocation in English and Serbian is to describe<br />and offer a generative account of the syntactic and<br />information-structural properties of topicalization and<br />left dislocation in the languages in question, two<br />superficially similar preposing structures which<br />express the same propositions, but are not felicitous in<br />the same context. The analysis is not contrastive in the<br />sense that we are looking for English-Serbian<br />counterparts or vice versa, but the tertium<br />comparationis are the phenomena of topicalization<br />and left dislocation. The fundamental diagnostics of<br />differentiating between the two variants of left<br />dislocation identified in Serbian is laid out, viz.<br />Hanging Topic Left Dislocation and Contrastive Left<br />Dislocation. The dissertation also explores how<br />informational structuring of an utterance determines<br />contextual choices. The lexicon provides the input to<br />the computational system which by means of features<br />builds structure via phases and also gives rise to<br />displacement. The data related to information structure<br />come from the numeration. The results of the research<br />indicate that the notion of a topic should be<br />deconstructed in a combination of the features [+/-<br />a(nchored), +/-c(ontrastive)], similarly to L&oacute;pez<br />(2009), anchored in the sense of Birner &amp; Ward<br />(1998), and contrastive in the pragmatic sense of Titov<br />(2013), whereby [+/-c] is parasitic on [+a].<br />Topicalization in both English and Serbian, and<br />Contrastive Left Dislocation in Serbian mark topics<br />vii<br />[+a, +c], whereas Hanging Topic Left Dislocation<br />HTLD in both English and Serbian marks topic [+a, -<br />c]. It is argued that adding pragmatic features in<br />addition to formal ones relevant to the derivation by<br />the operation which forms the numeration does not<br />offend the Inclusiveness Condition either. The<br />interpretation of an element marked as a topic is the<br />result of its featural content and its syntactic position,<br />reflecting the interaction of syntax, prosody and<br />pragmatics. Pragmatic features are valued but<br />uninterpretable in the numeration rendering the<br />syntactic object containing it active for syntactic<br />operations. Probe (pragmatic) features trigger<br />Agree(ment), but not displacement. It is an edge<br />feature that drives movement or Internal Merge. It is<br />argued that topicalization in both English and Serbian<br />is generated by movement. The edge feature on C<br />(Force) licenses the TopP if it is required for the<br />interpretation and if it is structurally possible, as<br />observed by Jim&eacute;nez-Fern&aacute;ndez &amp; Miyagawa (2014).<br />Unlike in English, the non-phase head T in Serbian<br />can inherit an edge feature from C and license the<br />TopP in the Spec,TP in those structures which are said<br />to be incompatible with topicalization in English. The<br />head licensing the left-dislocated element is realized<br />as comma intonation, as argued by Emonds (2004). It<br />is argued that Hanging Topic Left Dislocation in both<br />English and Serbian is derived by base-generation of<br />the left-dislocated constituent in its surface position<br />(adjoined to a CP), whereas Contrastive Left<br />Dislocation in Serbian by movement (also to a<br />position attached to a CP). What moves is the<br />resumptive pronoun, and then co-reference is<br />established upon adjoining of the left-dislocated<br />element via the operation Match or Match+Agree of<br />Boeckx (2003), which is the only way not to violate<br />the Inclusiveness Condition. Although both<br />Topicalization and Contrastive Left Dislocation mark<br />contrastive topics, they have different discourse<br />distributions, as confirmed by our corpus, thus this<br />adjoining of a left-dislocated element is justified. In<br />the case of Hanging Topic Left Dislocation, coreference<br />between the left-dislocated element and the<br />resumptive pronoun is established via the operation<br />Match of Boeckx (2003). If the resumptive pronoun is<br />a clitic, it moves to the second position in its intonational phrase triggered by the phonological requirement. Hanging Topic Left Dislocation in both English and Serbian marks referential topics and it is</p><p>also a topic-promoting device in Serbian, as argued on<br />relying on our corpus.</p> / <p>Cilj doktorske disertacije pod nazivom Tematizacija i<br />leva dislokacija u engleskom i srpskom jeziku je da<br />opi&scaron;e i ponudi generativni prikaz sintaksiĉkih i<br />informacijsko strukturnih osobina tematizacije i leve<br />dislokacije u pomenutim jezicima, dveju naizgled<br />sliĉnih struktura za pomeranje reĉeniĉnog elementa u<br />prednje polje koje izraţavaju iste propozicije, ali ne<br />odgovaraju istom kontekstu. Analiza nije kontrastivna<br />u smislu da traţimo englesko srpske ekvivalente ili<br />obratno, već je tertium comparationis pojava<br />tematizacije i leve dislokacije. PonuĊeni su i osnovni<br />dijagnostiĉki testovi za razlikovanje dva oblika leve<br />dislokacije identifikovana u srpskom, naime leve<br />dislokacije odvojene teme i kontrastne leve<br />dislokacije. Disertacija takoĊe istraţuje kako<br />informacijsko strukturiranje iskaza odreĊuje<br />kontekstualne izbore. Leksikon obezbeĊuje ulaznu<br />informaciju sistemu sintaksiĉkih operacija koji putem<br />obeleţja gradi strukturu u fazama i takoĊe dovodi do<br />pomeranja. Podaci vezani za informacijsku strukturu<br />su dati u numeraciji. Rezultati istraţivanja ukazuju na<br />potrebu da se pojam teme ra&scaron;ĉlani na kombinaciju<br />obeleţja [+/-a, +/-c], sliĉno L&oacute;pezu (2009), anaforiĉno<br />u smislu Birnera &amp; Warda (1998), i kontrastno u<br />pragmatiĉkom smislu Titove (2013) pri ĉemu je [+/-c]<br />zavisno od [+a]. Tematizacija i u engleskom i u<br />srpskom jeziku i kontrastna leva dislokacija u srpskom<br />obeleţavaju teme kao [+a, +c], dok leva dislokacija<br />odvojene teme i u engleskom i u srpskom jeziku<br />obeleţava teme kao [+a, -c]. U radu se dokazuje da ni&nbsp;dodeljivanje pragmatiĉkih obeleţja pored formalnih obeleţja relevantnih za derivaciju putem operacije koja formira numeraciju ne naru&scaron;ava uslov ukljuĉenosti. Interpretacija elementa obeleţenog kao tema je rezultat njegove kombinacije obeleţja i njegove sintaksiĉke pozicije, &scaron;to odraţava interakciju sintakse, prozodije i pragmatike. Pragmatiĉka obeleţja su vrednovana, ali netumaĉiva u numeraciji ĉineći sintaksiĉki objekat koji ih sadrţi aktivnim za sintaksiĉke operacije. Upravna (pragmatiĉka) obeleţja uzrokuju slaganje, ali ne i pomeranje. Obeleţje ivice je ono &scaron;to pokreće pomeranje ili interno spajanje. Argumentujemo da je tematizacija i u engleskom i u srpskom jeziku generisana pomeranjem. Obeleţje ivice na upravnom elementu C (Force) dozvoljava TopP ako je to neophodno za interpretaciju i ako je strukturno moguće, kao &scaron;to su formulisali Jim&eacute;nez-Fern&aacute;ndez &amp; Miyagawa (2014). Za razliku od engleskog, nefazni upravni element T (upravni element obeleţja vremena) u srpskom jeziku moţe da preuzme obeleţje ivice od C i dozvoli TopP u Spec,TP u onim strukturama za koje se smatra da nisu kompatibilne sa tematizacijom u engleskom jeziku. Upravni element koji dozvoljava levu dislokaciju se realizuje kao intonacijska pauza, kao &scaron;to predlaţe Emonds (2004). Argumetujemo da je leva dislokacija odvojene teme i u engleskom i u srpskom jeziku nastala generisanjem levo dislociranog konstituenta u mestu realizacije (pridruţenom CP projekciji), dok je kontrastna leva dislokacija u srpskom nastala pomeranjem (takoĊe u poziciju pridruţenu CP projekciji). Ono &scaron;to se zapravo pomera je rezumptivna zamenica i onda se po pridruţivanju levo dislociranog elementa uspostavlja koreferentnost putem operacije uskladi ili uskladi+sloţi Boeckxa (2003), &scaron;to predstavlja jedini naĉin da se ne naru&scaron;i uslov ukljuĉenosti. Iako i tematizacija i kontrastna leva dislokacija obeleţavaju kontrastne teme, one imaju razliĉite diskursne distribucije, &scaron;to je potvrdio na&scaron; korpus, stoga je ovo pridruţivanje levo dislociranog elementa opravdano. U sluĉaju leve dislokacije odvojene teme, koreferentnost izmeĊu levo dislociranog elementa i rezumptivne zamenice se uspostavlja putem operacije uskladi (Boeckx 2003). Ako je rezumptivna zamenica klitika, ona se pomera u drugu poziciju u svojoj intonacijskoj frazi, &scaron;to je&nbsp;uzrokovano fonolo&scaron;kim zahtevom. Leva dislokacija odvojene teme i u englesko i u srpskom jeziku obeleţava referencijske teme i takoĊe je sredstvo unapreĊivanja teme u srpskom, kao &scaron;to se argumentuje na osnovu na&scaron;eg korpusa.</p>

No description available.

<p>Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual.</p> / <p>Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.</p>

<p>This essay is about how newly graduated teachers experience their first year in teaching. The main focus is linked to the theory about the pedagogy triangle of Bermuda. It involves two dimensions with six main aspects. The first dimension is the psychosocial-, including, ambition, demands and the possibility to achieve ambition and demands. The second dimension is the didactic-, including the what-, why- and how-qustions.</p><p> The results of the study shows that teachers experience their first year in teaching different, depending primarly of the ascpets of the psychosocial dimension. The didactic dimension tends to incoroprate into the psychosocial dimension via ambition and demands. Ambition and demands are vital for the understanding of  how newly graduated teachers experience their first year in teaching. It is throw these aspects they look upon the reality and estimate their performance. If the ambition and the demands are inline with the how the reality develop the feeling of satisfaction grow.</p>

Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual. / Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.

BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer. METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats. RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet. DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation. / BACKGROUND: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not. PURPOSE: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer. METHOD: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed. RESULT: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat. DISCUSSION: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.