Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena. / The background to this thesis is the Public authority ‘Forum för levande historia’ and their campaign “Violation of human rights in Communist states”. The purpose was to investigate how the educational material distributed stand in relation to the nation curricula and education acts that are directing the history teaching in the compulsory- and the upper secondary school in Sweden, together with selected textbooks in history. The political debate that has created the media’s interest for the project has been implemented and reviewed in the study. The theoretical part has its basis in different types of historiography and has been applied on the empirical study where the material has been analysed. The study shows that the material supplied by ‘Forum för levande historia’ on one hand can be criticized as biased, at the same time it is bringing a new dimension to the studied areas.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus. De två böckernas frågeställningar kring vad som händer i en framtid när robotar blir alltmer människolika och människor alltmer robotlika är idag högaktuella. Inte minst gäller det frågan om gränserna för det mänskliga och behovet av en etik som inkluderar andra väsen med ett medvetande. Sammanfattningsvis visar analysen i uppsatsen att en posthumanistisk läsning möjliggör nya och givande tolkningsmöjligheter av bägge verken trots att endast Sången ur det kinesiska rummet beskriver sin posthumana verklighet i ett posthumanistiskt perspektiv medan En levande själ i huvudsak har en mänsklig utgångspunkt för sin gestaltning av Ypsilon. I ett posthumanistiskt perspektiv framträder också romanernas karaktär av moraliska tankeexperiment tydligt.

<p>Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar verket Blueberry Garden – ett datorspel som utforskar möjligheterna till historieberättande genom endast interaktivitet och spelmekanik. Verket och texten är en produkt av Erik Svedängs examensarbete under våren 2008 vid Högskolan i Skövde.</p><p>Genom kontinuerlig speltestning under projektets gång, där testpersoner fått spela spelet och sedan berätta om sina erfarenheter, har spelets möjligheter till att skapa meningsfulla narrativ försökt utrönas.</p><p>Slutsatsen är att det mycket väl är möjligt att berätta historier enbart genom interaktivitet och spelmekanik. Resultatet måste dock tydligare presenteras som en berättelse för spelaren än vad som är fallet i Blueberry Garden.</p>

<p>Samtidigt som datorernas hårdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lägga vissa av dessa resurser på nytänkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som ständigt är under utveckling. Arbetet har två egentliga mål, där det första går ut på att utveckla en arkitektur och sedan utvärdera den genom en mängd designade scenarion. Problemet ligger främst i att identifiera vilka faktorer som påverkar ett ekosystem på ett sätt som skulle ha varit intressant att använda i en speldesign, och sedan skapa växter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturområden. För att testa arkitekturen på ett konkret sätt utvecklas en applikation där ett ekosystem kan simuleras. Spel som lockar till utforskning av dess världar skulle tjäna på en dynamisk miljö, vilket främst rör större rollspel i onlinebaserad miljö. Resultatet visar att det är fullt möjligt att använda artificiella ekosystem i spel, då dagens hårdvara utan problem klarar av att möta de krav som ställs.</p>

The purpose of this essay is to analyze how the Swedish government agency Forum för levande historia mediates historical understanding through attempts to bridge distance in time and space. With reference to the concept of historical empathy I examine two publications by the Forum för levande historia agency to illustrate how history may be conveyed in a way which constitutes historical empathy in relation to secondary school students. The essay is guided by three question: "how can one understand the concept of historical empathy in relation to the student materials published by the Forum för levande historia angency in a broader educational context?", "how does the Forum för levande historia agency relate to the readers historical understanding?", and, "in what way is historical empathy used to bridge the temporal and geographical dimension in history education?". Furthermore, my theoretical framework states that historical empathy can only be achieved through an alignment of historical positionality; a positioning of a texts authors and recipients regarding their preconceived understanding of his-tory. Thus, history may only be conveyed when an author positions the historical content in a way that consider how the recipient’s ontological, epistemological, existential, and sociocultural disposition impact their view of history. Through my textual analysis, with basis in said theoretical framework, I conclude that Forum för levande historia convey history by three different means, each one facilitated as a different type of historical empathy. Consequently, the three types that constitutes historical empathy, narrative, subjective, and contextual empathy, are used by the authors to position the text in a way that is accessible for student. However, as the analysis demonstrate a hybridization in the use of historical empathy raises questions about whether this implementation develop or impair historical empathy. Hence, my essay suggests that the implication for teaching history, as well as history education in a broader sense, require educators to reflect and evaluate how they con-vey history.

I detta kandidatarbete undersöker vi hur man med medieteknik kan levandegöra och väcka liv i ett museum där utvecklingen idag nästintill står still. Barn och ungdomar har en bristfällig interaktion med museet idag och därför blev vår utmaning att se till hur vi, med deras hjälp, kan väcka deras intresse och med medietekniken som verktyg knyta nya och starkare relationer däremellan. Museet har en begränsad budget vilket utmanade oss att hitta en lösning som är hållbar och klarar att överleva på sikt utan pengar som stöd. Vi undersöker vägar att ta oss fram genom design workshops där vi skapar tillsammans med barnen och ungdomarna för att skapa ett “happy place”. Vi undersöker teknik, såsom Parallax Scrolling, att arbeta med och som kan vara passande för att skapa nytt liv. Vi ger utrymme för ett nytt sätt att tänka och idéer som kan gynna i flera led. Nyckelord: Barnens museum, medieteknik, webbplats, designworkshop, parallax scrolling.

Samtidigt som datorernas hårdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lägga vissa av dessa resurser på nytänkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som ständigt är under utveckling. Arbetet har två egentliga mål, där det första går ut på att utveckla en arkitektur och sedan utvärdera den genom en mängd designade scenarion. Problemet ligger främst i att identifiera vilka faktorer som påverkar ett ekosystem på ett sätt som skulle ha varit intressant att använda i en speldesign, och sedan skapa växter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturområden. För att testa arkitekturen på ett konkret sätt utvecklas en applikation där ett ekosystem kan simuleras. Spel som lockar till utforskning av dess världar skulle tjäna på en dynamisk miljö, vilket främst rör större rollspel i onlinebaserad miljö. Resultatet visar att det är fullt möjligt att använda artificiella ekosystem i spel, då dagens hårdvara utan problem klarar av att möta de krav som ställs.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik. Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

Bakgrund: Anledningen till att en individ kan ha ett behov av en ny njure är att individen lider av någon form av kronisk njursvikt. Patienter som idag har ett behov av njurtransplantation får patienten oftast vänta mellan ett till tre år på att få en ny njure. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa forskning om individens upplevelser i samband med njurdonation. Metod: En litteraturstudie baserad med 14 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Presentation av de åtta kategorier av upplevelser inför och efter en njurdonation. Dessa var: Upplevelser av ambivalens och behov av stöd kring beslut att donera Behov av information inför beslut att donera, Att fatta ett beslut om donation, Att se sin närstående lida, Oro och stress inför operation, Smärta, Individuella upplevelser efter donation och Missnöje med uppföljningen. Slutsats: Donation beskrivs vara en handling som leder till en känsla av lycka och stolthet hos individen som donerat sin ena njure. Det fanns i vissa fall en viss oro för den egna hälsan och smärta efter operationen, men trots detta har erfarenheten att donera varit positiv. De som donerat har inte ångrat sig och kan tänka sig att donera igen om de skulle få frågan en gång till. / Background: The reason why a person may need a new kidney is that the person suffers from some form of chronic renal failure. Patients who currently have a need for kidney transplantation the patient usually have to wait between one to three years to get at a new kidney. Aim: The aim of the study is to compile research on the individual´s experiences in connection with renal donation. Method: A literature review based on 14 scientific articles with both quantitative and qualitative approach found in the databases CINAHL and PubMed. Result: Presentation of the eight categories of experiences before and after renal donation. These were: experiences of ambivalence and the need for support for decision making, need for information prior to decision to donate, to make a decision on donation, to see your relatives suffering, anxiety and stress before surgery, pain, individual experiences after donation and dissatisfaction with the follow-up. Conclusion: Donation seems to be an act that donor´s leads to a sense of happiness and proudly to help a close relative. In some cases there was anxiety about one´s own health and pain after surgery, but despite that, the experience of donating has been positive. Donors have not in their decision to donate not regret it and many would make the same decision again if they were asked.

Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator ärförstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnadjämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är denmedicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig förnjurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi ärsedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagdapå grund av sjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser avutredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes idatabaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latentinnehållsanalys.Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudtemanidentifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande sombeskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berörutredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorersupplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande ochytterligare psykiska belastningar.Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatornbehöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom brabemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för attfatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i störreutsträckning än män är benägna att donera en njure.Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation,utredningsprocess. / English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 ofwhich were from living donors. Kidney donations from a living donor is the firstchoice since it has proved to bring higher transplant survival compared todeceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical andpsychosocial examination that determines whether a person is suitable for akidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy,is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at thehospital due to illness.Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to arelative.Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched inthe databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a contentanalysis.Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themeswere identified and two of them concern the decision-making process:motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasonsfor donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to thehealth care system and tension, which describe the donors’ experiences of thehealth care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’streatment of the donors and other demanding psychological factors.Conclusion: The decision-making process is complex and is based on takingmultiple factors in consideration. Support from family, relatives and health carepersonnel is important and the donors receiving essential and correct informationto be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why womenare more likely to donate a kidney, than men.Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidneytransplantation, pre-transplant period.