Temporära aktiviteter är ett fenomen som blivit alltmer aktuellt inom stadsplaneringen, där man med det temporära kan frångå långa planeringsprocesser för att istället planera på ett snabbare och mer flexibelt sätt. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun arbetar med temporärt användande av gaturummet, genom att studera deras arbete med sommargator. Sommargator syftar till att ändra omfattningen av gaturummet genom att utmana normen för vad en gata egentligen är. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där analyser av plandokument och litteratur stått till grund. Utöver det har två intervjuer med tjänstemän inom Uppsala kommun genomförts samt en analys av medborgarnas syn på sommargatorna via sociala medier. Resultatet tyder på en vilja hos kommunen att skapa en levande stadsdel med människan i centrum vilket varit en bidragande faktor till varför kommunen valt att temporärt begränsa gaturummet för motorfordon att ta sig fram. De temporära aktiviteterna anses spela en viktig roll inom stadsplaneringen och fungerar som ett komplement till den mer permanenta planeringen.

De senaste decennierna har kommunerna i allt större utsträckning initierat nya stadsutvecklingsprojekt längs med sina vattenfronter. Det handlar i många fall om hamnområden som tidigare varit aktiva industrier och verksamheter. Genom att utnyttja dessa hamnområden kan kommunerna förverkliga sina ambitioner att skapa nya attraktiva och dynamiska stadsmiljöer. Vidare ser man dessa hamnområden som ett sätt att knyta an vattnet med stadens mest centrala delar, en slags förlängning som växer. Det är vidare också ett sätt för kommunerna att stärka sin ”image” som moderna och innovativa städer. Den främsta ambitionen är att skapa så kallade ”levande stad” i vattennära lägen. Det här arbetet har utifrån detta format två teoretiska utgångspunkter ”levande stad” och ”vattenfrontsprojekt”. Med utgångspunkt i dessa teorier har ett planförslag utformats för att visa på hur fysisk planering kan konkret möjliggöra den “levande staden”. Platsen för planförslaget utspelar sig i Nyhamnen i Malmö, beläget strax norr om Malmö Centralstation och som inom sfären för stadsplanering i regionen benämns som ”ett stadsutvecklingsområde med Södra Sveriges mest centrala läge”.

There is great interest in testimonies, both in society at large and as a theoretical concept. Within educational research testimony is used to understand and develop epistemological, political or ethical thinking. In this thesis I investigate what testimonies and the act of witnessing can do in relation to education. More specifically, I investigate what kind of pedagogical possibilities there are in witnessing and testimony, in relation to teaching as well as outside schools. Focusing on three different aspects (of these phenomena), namely representation, subjectivity and emotion I discuss different examples of testimonies. These are Collateral Murder, The Living History Forum’s book Tell Ye Your Children…, Gruva by Sara Lidman and Odd Uhrbom, and pictures with Alan Kurdi from 2015 taken by Nilüfer Demir. I examine the pedagogical possibilities of testimony and witnessing based on the idea that such possibilities are situated in human imperfection and lack of ability, where the knowledge is placed in the impossibility, in our not-knowing. This dialectical understanding, drawing on Giorgio Agamben, implies a different formulation than previous research, by highlighting the impossibility of witnessing and of testimony, for example by how the testimony does not stand outside the political, and in Western society more specifically, the capitalist system. Through the analyses of the different aspects (representation, subjectivity, emotions) I show how testimonies can serve as a way to control the students' emotions and perceptions (drawing on Sara Ahmed), and influence the perception of the society in which the students live. I have also shown how the act of witnessing can be done at the witness’ own expense (by drawing on The Latina Feminist Group). It can mean that testimonies work as a way to reproduce various stereotypes of different people's suffering and thus consolidate existing power structures and identities. The conditions surrounding witnessing and testimonies make witnessing an act that can be perceived as a poetic testimony, as well as an exploitation or expropriation of already vulnerable people. With this said, I also argue for the value of bringing into teaching testimonies that testify of suffering. Testimonies stand between the past and the future and have important things to speak of. If testimonies are not heard in teaching, there is a possibility of silencing and forgetting the wounds in history. It is in teaching where the repetitive work of a literary reading (Gayatri Chakravorty Spivak) can take place. A literary reading that emphasizes the difficulties in testimonies and one’s own part of and relation to it. It is the effort of the repetitive work in teaching that can lead to pedagogical possibility, and through that, enter the future.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.

Studien analyserar Diana Wynne Jones bok Det levande slottet (2005) och Studio Ghiblis film med samma titel (2004) i syfte att undersöka vilka förändringar som skett i övergången från bok till film. Delarna som undersöks är narrationen, karaktärerna, värderingar och budskap samt ifall filmen anpassats till japanska förhållanden och/eller japansk publik. Detta görs genom en komparativ metod. Studien diskuterar även möjligheten att använda något av verken i undervisning för årskurserna F–3. Resultatet visar att skillnaderna mellan bok och film är så stora att det är svårt att endast tala om en filmadaptation och att det därför är bättre att använda begreppet transformation. Även om filmen fortfarande har ett gemensamt tema med boken – alla ska kunna accepteras för den de är – har förändringarna och det nya temat krig tagit överhanden och påverkat narrationen, budskap, värderingar och karaktärer. I filmen finns inga förändringar som pekar på specifik anpassning till japansk publik, men genom filmens teckningar är det ändå tydligt att filmens regissör Hayao Miyazaki ingår i en japansk kultur. Resultatet visar dessutom problematik kring bokens användning i årskurserna F–3, men att det trots detta finns möjligheter att använda både den och filmen för att diskutera värden och budskap i de lägre årskurserna.

In this scientific essay, I reflect on children's free creation within the creative activities in Swedish school and at leisure time centers based on my experiences as a Living Workshop pedagogue. I start from an event where a student expresses that during our creative sessions we "only make feelings" when the child and another pedagogue were allowed to create exactly what the child wanted. It made me think about how much I, as an educator control the students in their creation and what free creation really means. The purpose of this thesis is to investigate what my role as a Living Workshop pedagogue and leisure time center pedagogue is in the creative activity. My reflections are based on Vygotsky and May's theories of creativity and imagination and examine how the view of creative activity within the school can look like based on a dissertation on how teachers in aesthetic subjects and principals legitimize aesthetic activity. I present the current theories in Living Workshop pedagogy and reflect on the concept of free creation based on different theories. Furthermore, I reflect on what restrictions in relation to children's free creation there may be within Living Workshop pedagogy, as well as what restrictions there may be within the school and the leisure time center's activities linked to the current governing documents. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över barns fria skapande inom den skapande verksamheten i skola och på fritidshem från mina erfarenheter som Levande Verkstadspedagog. Jag utgår ifrån en händelse där en elev uttrycker att vi under våra skapandepass ”bara gör känslor” när hen tillsammans med en annan pedagog fick skapa precis vad hen ville. Det fick mig att börja fundera över hur mycket jag som pedagog styr eleverna i deras skapande och vad ett fritt skapande egentligen innebär. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken min roll som Levande Verkstadspedagog och fritidshemslärare är inom den skapande verksamheten. Mina reflektioner tar sin utgångspunkt i Vygotskij och Mays teorier om kreativitet och fantasi samt undersöker hur synen på skapande verksamhet inom skolan kan se ut utifrån en avhandling kring hur lärare inom estetiska ämnen och rektorer legitimerar estetisk verksamhet. Jag presenterar de teorier som är rådande inom Levande Verkstadspedagogiken och reflekterar över begreppet fritt skapande utifrån olika teorier. Vidare reflekterar jag över vilka begränsningar i förhållande till barns fria skapande det kan finnas inom Levande Verkstadspedagogiken men även vilka begränsningar det kan finnas inom skolan och fritidshemmets verksamhet kopplat till de rådande styrdokumenten.

Syfte: Det offentliga rummet består av ett flertal olika delar där gatan är en utav degrundläggande beståndsdelarna. En av de vitala aspekterna som avgör hur väl ettoffentligt rum är utformat är huruvida det uppfattas som levande eller förlorat. För attmänniskor ska vilja vistas i rummet behöver det vara något som lockar dem till platsen,något som gör den levande. Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse förvad som skapar en levande miljö i det offentliga rummet samt hur förlorade ytor kanreduceras. Ett designförslag för Trädgårdsgatan kommer att gestaltas som sedanutvärderas med både användare och en projektledare för stadsutveckling på JönköpingsStadsbyggnadskontor för att klargöra hur offentliga gågator kan bidra till en merlevande stadsmiljö. Metod: Enkäter, observationer, intervjuer, litteratur- och dokumentstudier har använtsför att besvara undersökningens mål och frågeställningar samt skapa en grund fördesignförslaget. Enkäter har skickats ut till brukare av Trädgårdsgatan för insamling avåsikter och utvärdering. Observationer har genomförts på Trädgårdsgatan för att skapaen helhetsbild av gatans positiva och negativa aspekter i nuläget. En intervju med enprojektledare för stadsutveckling på Jönköpings Stadsbyggnadskontor har gjorts för fåen inblick i hur de arbetar med levande miljöer i staden. Slutligen har även endokumentstudie utförts med syfte att lyfta relevanta teorier. Resultat: Svaren insamlade från enkäten gav en djupare förståelse och bekräftelse avvad brukarna av Trädgårdsgatan önskar förbättras. Vidare har intervjun medprojektledaren givit en tydlig inblick i deras arbetssätt samt ökat förståelsen för hurarbetet med den offentliga miljön går till i Jönköping. Litteraturstudien har utvecklatkunskapen om attraktiva ytor, problem som ofta uppstår samt vad som behövs för attreducera de förlorade ytorna i staden. Ett designprogram skapades sedan baserat påenkätsvaren och litteraturstudien. Designprogrammet låg till grund för detdesignförslag som skapades för att visualisera de framtagna förbättringspunkterna. Konsekvenser: Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med utformningen av levandemiljöer och vid skapandet av nya ytor finns det tydliga styrdokument som kanunderlätta både arbetet och utvärderingen av resultatet. Dock finns det många krav attuppfylla vilket kan göra det svårt att hitta en optimal lösning. Det finns många faktorersom bidrar till en levande miljö i gaturummet men det är samspelet mellan dem sombestämmer hur gatan upplevs. Därmed krävs en tydlig plan och tydliga metoder för hurstaden ska se ut i framtiden för att projektet ska lyckas. Begränsningar: Studien är begränsad till endast gaturum och diskuterar därför inteplatser och portaler. Vidare fokuserar studien även på perspektivet levande och attraktivmiljö och utesluter andra perspektiv. Covid-19-pandemin har påverkat och begränsatvalet av metoder då intervjuer med människor på Trädgårdsgatan inte längre varmöjligt. Nyckelord: urban space, levande stadsmiljö, gågator, förlorade ytor / Purpose: The urban space consist of many different components and the street is oneof the most basic components. One of the most vital aspects that determine how wellan urban space is designed is based on if it is perceived as a living or dead. Public placesneed something that attracts people something that makes it come alive. The aim of thisstudy is to create a better understanding of what creates compelling environments in theurban space and how lost spaces can be reduced. A design proposal of Trädgårdsgatanin Jönköping will be established and evaluated together with the inhabitants ofJönköping and the city planning office to clarify how pedestrian streets can contributeto a livelier city environment. Method: Surveys, observations, interviews, and a literature study has been used toanswer the goals and questions of the study. These will at the same time provide focalpoints for the design proposal. The survey has been sent out to users of Trädgårdsgatanto gather their opinion and for further evaluation. The aim of the observations was tocreate an overview of the current positive and negative aspects of Trädgårdsgatan. Aninterview with a project manager from the city planning office was done do get an insideview of how they work when creating compelling environments in the city. Lastly adocument study has been conducted with the goal of highlighting relevant theories. Findings: The answers generated from the survey has given a deeper understandingand confirmation of what the users of Trädgårdsgatan want to be improved.Furthermore, the interview with the city planning office has given an insight in howthey work with the urban space in Jönköping. The literature study has widened theknowledge about attractive areas, problems that often occur as well as what is neededto reduce lost space in the city. A design program was then created based on the answersfrom the survey together with the findings from the literature study. The design programwas the basis for the design proposal that was created to visualize the proposedimprovements. Implications: The city planning office is working actively with the creation ofcompelling environments and when making new areas there are clear guidelines theyfollow. These guidelines can both help during the creating of new areas and theevaluation of those areas. These guidelines contain many requirements which can makeit hard to find an optimal solution. There are many factors that contribute to a dynamicenvironment in the street, but it is the interplay between them that decide how the spaceis perceived. Therefore, it is necessary to have a plan for how the city will be designedin the future for the project to succeed. Limitations: The study is limited to city streets and will therefore not examine portalsor places. Furthermore, will the study be based on the perspective of livelyenvironments and will therefore not use other perspectives such as political andeconomic. The Covid-19-pandemic has affected and restricted the choices of methodsused for research because it was not possible anymore to interview people on the street. Keywords: urban space, living city environments, pedestrian streets, lost space

Gröna väggar är en effektiv metod för att tillämpa outnyttjad yta. En stor bidragande faktor till att gröna väggar ännu inte blivit populärt i Sverige är bristen på kunskap. Syftet med rapporten är att utföra en sammanställning av upplevelser från aktörer i projekt med byggnation av gröna väggar. Den sammanställda informationen ska bidra med en erfarenhetsåterföring till bygg- och fastighetsbranschen för att uppmuntra till kommande projekt med växtväggsinstallationer. Frågeställningarna som studien undersöker är: hur byggbranschens olika aktörer kan uppmuntras till byggnation av gröna fasader, anledningen till varför de byggs idag, vilka aspekter av processen som anses extra viktiga samt vilket system som lämpas bäst för Sverige.Metoden som används i rapporten är en kombination av en litteraturstudie med en fallstudie där involverade aktörer från undersökningsobjekten intervjuas utifrån deras erfarenheter från projekten. För att konstruera gröna väggar finns det förutsättningar på olika delar av väggens uppbyggnad, växtval och bevattningsinstallation. Bland annat behöver substratet ha en vattenhållande förmåga samtidigt som det är dränerande och behåller sin struktur.Intervjuresultaten visade att branschen till stor del har brist på kunskap inom ämnet och aktörerna i projekten menade att information om ämnet var svårfunnen. För att erfarenhetsåterföringen till fastighets- och byggsektorn ska förbättras krävs en större transparens inom området. Detta kan uppnås genom olika tillvägagångssätt: upprättandet av en branschorganisation, mer forskning om olika områden i ämnet och att växtväggsexperter förser branschen med informationsmedier såsom seminarier och kurser. De respondenter som var kunniga inom växtväggar menade att systemen som använts på projekten var möjliga att tillämpa oberoende av geografisk placering. Den faktor som var avgörande för de gröna väggarnas framgång var till stor del att växtvalet måste anpassas efter platsens geografiska förutsättningar samt sol- och vindexponering. Utifrån studien kan slutsatsen dras att både gröna fasader och levande väggar lämpas för ett svenskt klimat och att valet av väggsystem snarare beror på aktörernas budget, ambitionsnivå och kriterier som växtväggen önskas uppfylla. De vanligaste anledningarna till varför gröna väggar byggs enligt respondenterna är krav från kommuner och myndigheter, samt inre faktorer som tilltalande estetik, gynna biologisk mångfald och trivselfaktorer. Ansvarstaganden och underhållsarbeten var stora orosmoment som togs upp under intervjuerna. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att utforma en tydlig gränsdragning för olika aktörers ansvarsområden samt att upprätta en noggrann skötselplan som går att följa för kommande förvaltare. Bevattningen var ett problemområde för samtliga undersökningsobjekt. Projekten hade dock olika svårigheter med bevattningssystemen. Ett projekt hade underskattat den nödvändiga bevattningsmängden, ett annat hade missbedömt påverkan från substratet när det satte sig och ett hade problem med leddragningen från bevattningscentralen. Även fast bevattningsproblemen inte var helt detsamma finns ett gemensamt problemområde som leder till konstaterandet att bevattningen är ett kritiskt moment som kräver stor noggrannhet. En av de viktigaste lärdomarna aktörerna fått med sig från projekten är att växtväggsexperter bör involveras tidigt i projekteringen. I och med deras tidiga medverkan menar aktörer att förutsättningar för den gröna väggen lättare kan uppfyllas och problem kan undvikas i ett tidigare skede. / Vertical greenery systems (VGS) are an effective method of increasing the amount of green space in cities. Experience in this subject is however limited in Sweden, which results in fewer projects applying this method in buildings. The purpose of this study is to find out: what options there are to encourage the use of VGS in Sweden, which types of VGS works best in Sweden, the reasons why they are being constructed and which parts of the design process are the most critical. The investigation methods used in the thesis are a literature study and a case study. The case study entails interviews with participants in three projects which applied VGS to their buildings.The results show that the line of business has a subpar understanding of the systems and the different processes involved in constructing a VGS. Encouraging the market may be achieved by making the area of business more transparent. This can possibly be accomplished by VGS experts sharing their knowledge with other operators in the business through seminars and lectures. Respondents who had extensive knowledge regarding VGS were convinced that their systems could handle Swedens different climates. According to them the choice of plants is a critical factor for determining whether a VGS will be successful or not. Most VGS today are constructed based on either requirements from authorities or aesthetic appearance. The most critical parts of the design process are: involving the VGS experts in an early stage, establishing detailed maintenance plans and liability delimitations, making extensive efforts during the design process regarding the watering systems and choosing the plant selection based on the conditions of the placement.

Denna studie syftar till att utreda hur Linköpings kommun och andra aktörer arbetar för en levande och attraktiv stadskärna i Linköping. Samt identifiera positiva och negativa aspekter med Linköpings stadskärnan. Studien har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Jacobs (1986), Gehls (2010) och Specks (2013) stadsplaneringsideal och deras syn på stadsplanering. För att besvara frågeställningar har en kvalitativ studie utförts, detta genom intervjuer med viktiga aktörer samt dokumentanalys av Linköping kommuns olika programdokument. Resultaten i studien visar på hur kommunen och olika aktörer arbetar för en levande stadskärna samt vilka strategier och åtgärder som används. Slutsatsen är att det finns en god fysisk utformning för en levande stadskärna, men att bilen fortfarande tar stor plats i stadskärnan. Det finns goda strategier i form av samverkan och temporär urbanism, men utrymme för förbättringar finns. Studien bidrar till att öka kunskap om strategier och åtgärder för att skapa en levande stadskärna. / This study aims to investigate how Linköping municipality and other participants work for a vibrant and attractive city center in Linköping. As well as identifying positive and negative aspects of Linköping's city centre. The study has been based on a theoretical framework based on Jacobs (1986), Gehl's (2010) and Speck's (2013) urban planning ideals and their views on urban planning. To answer questions, a qualitative study has been carried out, this through interviews with important actors and document analysis of Linköping municipality's various program documents. The results of the study show how the municipality and various actors work for a vibrant city center and which strategies and measures are used. The conclusion is that there is a good physical design for a lively city centre, but that the car still occupies a large place in the city centre. There are good strategies in the form of collaboration and temporary urbanism, but there is still room for improvement. The study contributes to increasing knowledge about strategies and measures to create a vibrant city centre.

Detta examensarbete behandlar konceptet sommargågator i Stockholm som ett offentligt vardagsrum med möjlighet att främja social interaktion mellan människor och möjliggöra vardaglig aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka sociala vistelsevärden kopplade till sommargågator samt identifiera aktiviteter och funktioner som kan stärka sommargågatans attraktionskraft, så att det blir ett gemensamt vardagsrum som attraherar och lockar olika målgrupper. Dagens sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring uteserveringar och konsumtion. Målet med denna studie är därför att finna sätt att mildra dess påverkan på sommargågatans karaktär, genom att komplettera med nya funktioner och aktiviteter som inte enbart är relaterade till konsumtion. På så sätt kan sommargågatan bli en mer inkluderande plats som inte utesluter de som inte har ekonomi nog att konsumera för att ta del av det offentliga utrymmet. Staden har historiskt sett planerats utifrån människan där gatumiljöerna utformades utifrån gående och var platser för möten (Faskunger 2007; Gehl, 2010). Dock går det idag att se att den mänskliga skalan har förlorats i planeringen när konkurrensen mellan bilen och människan om stadens ytor har intensifieras (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). En tät stad kan bidra med bättre förutsättningar för aktiva transportmedel samtidigt som det främjar det sociala livet i staden, eftersom en ökad mängd människor på samma plats medför större möjligheter för människan att träffa andra människor, vilket är en viktig aspekt av det offentliga rummet (TRAST, 2015). Vidare har aktiviteter i stadsrummet stor betydelse för spontana möten och social kontakt mellan människor, vilket i sin tur bidrar till ökat stadsliv (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). Stadens utformning påverkar de aktiviteter som tar plats i staden, vilket i sin tur påverkar skapandet av sociala kontakter mellan människor. Människor i rörelse skapar ständigt variation, vilket skapar en stimulerande miljö som utgör en mycket stor attraktionskraft (Gehl, 2010). Med utgångspunkt i detta är det möjligt att undersöka vad som lockar människor till sommargågatan. Enligt Jan Gehl krävs att stadens offentliga rum ska bjuda in till vistelse för att locka dit människor, detta uppnås genom att platsen uppfyller samtliga krav som en livlig, säker, hållbar och hälsosam plats (Gehl, 2010). Vidare är av stor betydelse att människorna på platsen inte känner sig exkluderade (Montgomery, 2013). I Stockholm finns stora sociala klyftor mellan grupper och olika områden, därför är välfungerande offentliga utrymmen av stor betydelse för ökad social sammanhållning i staden (Stockholms stad, 2015; 2016a). Genom kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och intervjuer, har kvalitativ och kvantitativ data behandlats i denna studie. Detta har lett fram till identifieringen av sex funktions- och aktivitetsgrupper av stor betydelse för sommargågatans attraktionskraft för olika målgrupper. Dessa grupper av funktioner och aktiviteter ligger till grund för den kvalitativa omvärldsanalys som genomfördes för att identifiera lämpliga referensprojekt att införa på sommargågator i Stockholm. En fallstudie genomfördes på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm för att genom platsbesök och analys av tidigare kvantitativa studier på gatan, analysera en befintlig sommargågata och sätta teori i verkligt kontext. Utifrån omvärldsanalysen presenteras en vision för hur Swedenborgsgatan som sommargågata kan kompletteras med funktioner och aktiviteter, för att bli en mer inkluderande och attraktiv plats, för olika målgrupper. Detta examensarbete visar på att sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring konsumtion och uteserveringar, vilket riskerar att enbart locka en homogen grupp människor som har råd, tid och vilja att vistas i en sådan miljö. Vidare identifieras gemensamma vistelsevärden av en sommargågata, vilka bidrar till att människor, oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund, vill vistas på gatan. Även de sociala aspekter sommargågatan kan bidra med i staden identifieras. Denna studie visar på stor potential för sommargågatan att stärka det sociala livet i staden och motverka exkludering, genom implementering av rätt funktioner och aktiviteter som kompletterar platsen utifrån dess specifika egenskaper. På så sätt kan sommargågatans attraktionskraft öka bland samtliga målgrupper. Vidare visar denna studie på att sommargågator inom Levande Stockholm har stor möjlighet att bli ett gemensamt vardagsrum som tilltalar olika samhällsgrupper, dock kvarstår flertalet utmaningar. / This thesis deals with the temporary summer pedestrian streets in Stockholm as a public living rooms that promotes social interaction between people and enables everyday activity. The purpose of this study is to investigate social values of stay associated with summer pedestrian streets and to identify activities and functions that can strengthen the attractiveness of the summer pedestrian streets so they become common living rooms that attracts different target groups. Today’s summer pedestrian streets in Stockholm tends to focus around outdoor cafes, restaurants and consumption. The aim of this study is therefore to find ways to mitigate their impact on the character of the summer pedestrian streets, by supplementing with new functions and activities that are not solely related to consumption. In this way, the summer pedestrian street can become a more inclusive place, which does not exclude those who do not have finances enough to consume in order to take part in the public space. Historically, the city has been planned based on humans’ actions and interactions, the street environments were designed for pedestrians (Gehl, 2010; Faskunger 2007). However, today it is possible to see that the human dimensions in planning has disappeared, since the competition for the city’s surfaces intensified between pedestrians and cars (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). A dense city can provide better conditions for active means of transport, while also promoting the social life of the city, as an increased amount of people in the same place leads to greater opportunities for people to meet other people, which is an important aspect of public space (TRAST, 2015). Furthermore, activities in urban settings are of great importance for spontaneous meetings and social contact, which in turn contributes to increased urban life (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). The city’s design affects the activities that take place there, which in turn affect the creation of social contacts between people. People in motion are constantly creating variation, creating a stimulating environment that comprise a very great attraction (Gehl, 2010). Based on this, it is possible to investigate what attracts people to the summer pedestrian street. According to Jan Gehl, the city’s public spaces are required to invite people to stay to attract people, this is achieved if the place fulfill the requirements as a lively, safe, sustainable and healthy place (Gehl, 2010). Furthermore, it is of great importance that people who use the public place does not feel excluded (Montgomery, 2013). In Stockholm, there are large social divisions between groups and different areas, therefore well-functioning public spaces are of great importance for increased social cohesion in the city (Stockholms stad, 2015; 2016a). Through qualitative methods in the form of a literature study and interviews, qualitative and quantitative data has been handled in this study. This has led to the identification of six groups of functions and activities which are of great importance for the summer pedestrian streets’ attraction for different target groups. These groups of functions and activities form the foundation of the qualitative global analysis that was carried out to identify suitable reference projects to introduce on summer pedestrian streets in Stockholm. A case study was carried out at Swedenborgsgatan on Södermalm in Stockholm to analyze an existing summer pedestrian street and place theory in a real context, through site visits and analysis of previous quantitative studies on the street. Based on the global project analysis, a vision is presented for how Swedenborgsgatan as a summer pedestrian street can be supplemented with functions and activities, to become a more inclusive and attractive place, for different target groups. This thesis shows that summer pedestrian streets in Stockholm tends to revolve around consumption and outdoor cafes and restaurants, which risks only attracting a homogeneous group of people who can afford, have time and desire to stay in such an environment. Furthermore, common values of stay at the summer pedestrian street are identified, which contributes to people, regardless of gender, age or socio economic background, wanting to stay at the summer pedestrian street. The social aspects that the summer pedestrian street contributes with are also identified. This study shows great potential for summer pedestrian streets to strengthen the social life of the city and counteract exclusion, by implementing the right functions and activities, that complement a site based on its specific characteristics. In this way, the attraction of the summer pedestrian street can increase among all target groups. Furthermore, this study also shows that the summer pedestrian streets within Levande Stockholm have great opportunities to become common living rooms that appeals to different social groups, however, many challenges still remain.