<p>Global interest in using free trade agreements to expand trade, investment, integration and other linkages has expanded dramatically in the last twenty years. Australia is not alone in this development and has concluded Free Trade Agreements (FTA), with a number of countries, with little division or debate, within Australian society, about their merits. However, the announcement by the Australian Government in December 2000 of its intention to pursue an FTA with the United States ignited significant controversy in the Australian community and exposed deep concerns about the phenomenon of globalization and the future of Australian society. The ensuing debate revealed deep-seated divisions within Australian society.</p><p>Utlilizing a combination of Weber’s class-based theory and liberal ideologies (economic, welfare and radical), this research intends to analyze public submissions made to the Australian Parliament Senate Select Committee on the Free Trade Agreement between Australia and the United States (US) in an attempt to identify the reasons for the divisions within Australian society concerning the Australia-United States Free Trade Agreement (AUSFTA). It is expected the results will illuminate the challenges facing both governments and societies alike in a globalizing world and provide fruitful insights for policy makers in future trade negotiations.</p>

No description available.

Egalitarian liberal theories of justice – so this dissertation argues – fail to take into accountthe full implications of the way citizens’ socio-cultural backgrounds work to undermine theequal opportunities these same theories demand. While egalitarians support extensiveredistribution of income and wealth from the privileged to the less privileged, and advocateequal opportunities for all, they do not properly attend either to how our shared societalcultures structure social esteem and related advantages, or to how our individual socioculturalenvironments structure the very act of choice. They thus fail to acknowledge ourunequal opportunities to make choices which bring us esteem and related advantages,particularly the advantages that flow from our having established for ourselves lives thatothers consider good. Alternative approaches to the interplay between justice, culture, and choice are rejected forillegitimately restricting the right to go our own way (communitarianism), or for regulatingpolitically that which cannot legitimately be regulated politically (recognition theory).Against the former position it is argued that we should draw on our culturalunderstandings, not to restrict free choice, but to identify opportunities to be safeguarded.Against the latter it is argued that we should not renegotiate prevailing cultural structurespolitically, but rather acknowledge these same structures and ensure that no one falls too farbehind in the competition for the advantages they generate. Suggesting that one of the more thoroughgoing hierarchies of esteem and disesteem is thatattached to our occupational positions, broadly construed, the dissertation concretizes theclaims defended in relation to this hierarchy in particular. It is argued that the just societyowes it to its citizens to protect them from involuntary occupation of positions that comewith potentially harmful disesteem attached. It is not for society to overrule theindependent choices of citizens, however, but rather to provide enduring opportunities totraining and education for more highly regarded positions, thus both equalizingopportunities to esteem and related advantages, and ensuring that those who continue tooccupy positions at the lower end of the hierarchy in question do so through their owngenuinely free choice.

The purpose of this thesis is to offer a comparative study of Michael Walzer and Will Kymlicka¡¦s theories on citizenship. By comparing their different perspectives on conception of person and political equality, I demonstrate that due to their differing views on the significance of culture, they, as a result, have divergent theories of citizenship. Looking from a liberal multiculturalist perspective, Kymlicka defends the centrality of personal autonomy and sees cultures as important references that allow persons to choose their respective ideal ways of life. Walzer, on the other hand, faults liberalism for its hyper-individualist assumptions and misunderstanding of the significance of culture to human agency. Walzer insists that culture is not a resource/object for humans to appropriate but a constitutive part of human self-understanding that cannot be disregarded in human actions. These two distinct ideals of citizenship, I maintain, can therefore be seen as a continuation of the liberal-communitarian debate in the 1980s.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin. Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:   ­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring? - Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena? - Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?   För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.

<p>Examination of the moralized risk discourse that occurs during moral panics can help us better understand how discourse supports neoliberal modes of governance. Using the moral panics about crack babies in the 1980's and illegal immigration in the 2000's to conduct a content analysis of almost 1500 newspaper articles, television transcripts and congressional hearings, I found that discourses of fairness, authority, and purity supported techniques of surveillance and control that contribute to the maintenance of racial and class boundaries in the US.</p> / Dissertation

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket. Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället. Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej. I efterhand vill vi historiker, genom våra små titthål in i det förflutna, gärna se tydliga motsättningar och skiften, men så är oftast inte verkligheten. Visst krockade den framväxande liberalismen och det gamla samhället – ständigt. Men antisemitismen, som jag såg som en del av det gamla samhället, verkade inte alltid höra hemma på den ena eller den andra sidan. Ibland var liberalerna en tydlig kontrast till de traditionella föreställningarna om juden som fanns. När vissa dömde ut dem som schackrare och ockrare, då menade de istället att judarna var företagsamma och skickliga på det de gjorde. Men i andra fall blir det tydligt att de liberala tankegångarna inte alls är intresserade av judarnas människovärde eller rätt till frihet, de hänvisar endast till att judarna varit gagneliga för den svenska ekonomin och att det bör fortsätta att vara så. Med hjälp av den tidigare forskningen kunde alltså konstateras att den långa historia av förföljelser som följt judarna och begränsat dem till vissa yrken också påverkat dess identitet och plats i det nya samhället. Statens krav på judarna, ett så kallat socialt kontrakt, blev en del av hur judarna i Sverige levde. Om de höll sig inom ramen för vad staten förväntade sig av den judiska befolkningen, så var de också värda utökat medborgarskap. Här blir gränsen svår att dra, var emancipationen till för att ge judarna större frihet, eller var tanken att den enbart skulle gynna den svenska ekonomin?

As Englands first colony, Irelands experience is of great significance to wider colonial studies. Similarities exist between settler societies such as Australia, Canada and Ireland in terms of economic structures and demographic tensions; however the colonial experience of Ireland is unique as it was Englands first colonial enterprise and therefore something of an ongoing experiment, and also because of its proximity to the home island. Nowhere else was Englands appropriation of overseas territory followed by an attempt to amalgamate it into domestic lands.</p><p>This thesis discusses aspects of colonialism, political-religious dissent and education in Belfast in the immediate post-Union period (1801-1814). The commentary is couched in a study of The Belfast Monthly Magazine, a small publication that ran from 1808-1814 which provides a contemporary account of Belfast reformers who had witnessed the period of rebellion and union and continued to promote real whig principles in its aftermath. William Drennan (1754-1820) undertook the publishing venture jointly with John Templeton (1766-1825) and John Hancock (1762-1823). Drennan was a co-founder of the United Irishmen, Templeton was a well-known botanist and former United Irishman, and Hancock was a linen merchant and former member of the Society of Friends. The Proprietors, as they referred to themselves in their publication, reported on continental politics and their observations on the ongoing Napoleonic wars were largely informed by their experiences of civil unrest over the previous three decades.</p>

In pursuit of a just political order, Will Kymlicka has defended a liberal conception of multiculturalism. The persuasive appeal of his argument, like that of secular-liberalism more generally, is due to presenting liberalism as a neutral and universal political project. Utilizing Charles Taylor’s genealogy of ‘exclusive humanism’ in A Secular Age, this thesis attempts to re-read Kymlicka in order to make certain theological commitments in his work explicit. Here I argue that Kymlicka, in order to make his conception of multiculturalism plausible, relies on a theologically-thick and controversial humanism operating under secular conditions of belief. By committing himself to a particular conception of the human and specific conditions of belief, Kymlicka’s liberal multiculturalism is rendered provincially incoherent because it fails to treat in a neutral manner certain theological commitments.

I analyze the potentially self-destructive tension inherent in liberalism between conceptions of negative liberty and positive liberty. In doing so, I utilize Aristotle’s theory of virtue to show that virtue is the best method of resolving this tension. In addition, I demonstrate that liberal virtues are best construed as virtues of intellect to be exercised in the public sphere. In particular, I show the importance of not construing liberal virtues as virtues of character (often referred to as moral virtues), because advocating such virtues is, in fact, contrary to the central tenets of liberalism. That is, I argue that it is illiberal to ask liberal citizens to develop a certain moral character, and that it is, instead, essential for said citizens to develop intellectual virtues as a method of resolving this tension within liberalism between the virtues needed to sustain liberalism and liberalism’s resistance towards promoting those virtues.