The purpose of this study is to examine how EU-migrants visiting the social project Crossroads experience their life situation in the Swedish society. Two questions were formulated: (1) How do the respondents describe their situation when it comes to work, housing and social network? (2) How do the interviewees describe and experience the social project Crossroads? The method used was qualitative interviews conducted with five EU-migrants who visited Crossroads. The theoretical framework is the concept of integration and Bauböcks (1996) theoretical model of the ideal society. The results show that none of the interviewees had their own accommodation. Most of theme were living under stress because of their job seeking situation. The results also show that the interviewees’ social networks consisted of small groups of individuals who speak the same language.  According to the interviewees. The results show that Crossroads provides a welcome but acute help to relive problems with everyday life. The interviewees perceived their situation as complex and frustrating, and it appeared as if their situation as regards work, accommodation, and social contacts was interrelated.  It is concluded that EU-migrants would benefit from structural changes that made it easier for theme to improve their life situation more lastingly.

Cirka 2 % av Sveriges befolkning beräknas ha ett spelberoende om pengar. Trots ökad medvetenhet om risken att utveckla spelberoende fortsätter spelandet med stora summor. Syftet med delstudie 1 var att undersöka upplevelser och erfarenheter av pengaspel. I en enkät berättade 29 högskolestudenter om erfarenheter av pengaspel. En tematisk innehållsanalys resulterade i tre teman: positiva upplevelser (vinst, nöje), negativa upplevelser (förlust, spelberoende, sociala problem, spelskulder, ointressant) och neutral upplevelse (kontroll). Syftet med Delstudie 2 och 3 var att undersöka spelberoendets effekt på livssituationen utifrån två olika perspektiv. Två män med tidigare spelberoende respektive två kvinnliga samtalsterapeuter intervjuades om sina upplevelser av spelberoendets effekt på livssituationen. En tematisk innehållsanalys resulterade i 13 respektive nio teman som besvarade tre frågeställningar inom vardera delstudie. Spelberoendeupplevelserna i Delstudie 2 innehöll: orealistiska målsättningar, tankefällor, återfall och ökad självinsikt. Spelberoendeupplevelserna i Delstudie 3 innehöll: skeva uppfattningar, storvinster, depression och skulder. Sammantaget var deltagarna negativa till pengaspel.

Background: Surgeries history stretches far back in time. Stoma operations started being successfully in the 19th century. In the 1950s, a standard treatment for stoma operations was developed which still is being used today. The reason for getting a stoma may be due to various things such as illness or trauma. Getting a stoma can lead to a changed body perception and can affect the individual's experience of health and suffering. It´s up to the nurse to be able to approach these patients and their experiences in the best professional way. Aim: The aim of the study was to describe patients experiences of living with a stoma. Method: This study has been conducted as a qualitative litterature review. An analysis of eleven qualitative articles was carried out. Results: Three themes explaining the patient's experience of living with a stoma where identified as: the patient's path to acceptance, the patient's obstacles to the way of acceptance and the continued life with a stoma. Eight sub-themes: teaching and information, social support, an inner process, complications and leakage, uncertainty and concern, changed body perception, daily constraints, adaptation to a new life situation, where discovered. Conclusion: The experience of living with a stoma varies from person to person. There are factors that can affect the patient's life with a stoma. There are both positive and negative experiences that create an overall picture.

Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). / Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).

Four studies were included in this doctoral dissertation aiming to investigatehow habilitation professionals perceive the ICF-CY in clinical work and to identify everyday life situations specific for children and youth aged 0-17 years. The ICF-CY was the conceptual framework and since the research was conducted on as well as with the ICF-CY, the use of the classification runs like a thread through all the work. The design was primarily qualitative and included descriptive and comparative content analyses. Study I was longitudinal, aiming to explore how an implementation of the ICF-CY in Swedish habilitation services was perceived. Studies II-IV were interrelated, aiming to explore children’s most common everyday life situations. Content in measures of participation, professionals’ perspectives, and external data on parents’ perspectives were linked to the ICF-CY and compared. Mixed methods design bridged the Studies III-IV. Results in Study I indicated that knowledge on the ICF-CY enhanced professionals’ awareness of families’ views of child functioning and pointed to the need for ICF-CY based assessment and intervention methods focusing on child participation in life situations. A first important issue in this respect was to identify everyday life situations. Two sets of ten everyday life situations related to the ICF-CY component Activities and Participation, chapters d3-d9, were compiled and adopted for younger and older children respectively, establishing a difference in context specificity depending on maturity and growing autonomy. Furthermore, key constructs in the ICFCY model were discussed, additional ICF-CY linking rules were presented and suggestions for revisions of the ICF linking rules and the ICF-CY were listed. As the sample of everyday life situations reflects the perspectives of adults, further research has to add the perspective of children and youth. The identified everyday life situations will be the basis for the development of code sets included in a screening tool intended for self- or proxy- report of participation from early childhood through adolescence.

Nursing research has been performed during the last 20-30 years, about the next of kin’s vulnerability. Despite this, the health care system has had difficulties to integrate the next of kin in a way that gives support. The overall aim of the thesis was to describe and further explore the life situation of the next of kin to persons who are long-term ill, disabled, and/or older, and in need of care. Method: Multiple methods were used. Study I had a descriptive design, 44 next of kin of patients with multiple sclerosis were interviewed, latent content analysis was used for the analysis. Study II had a mixed method approach; the descriptive core study was analyzed with directed content analysis. The supplementary study with descriptive, correlative design was analyzed with descriptive and correlative statistics. Forty-four next of kin of patients with multiple sclerosis were interviewed; thereafter 37 of them answered a questionnaire about Quality of Life. Study III had a descriptive, explorative design. Twelve next of kin of older persons were interviewed with repeated informal conversational interviews, analyzed with latent content analysis. Study IV was cross-sectional with a descriptive, correlative design. Eighty-four next of kin of persons who were long-term ill, disabled, and/or older answered two questionnaires about Burden and Quality of Life that were analyzed with descriptive and correlative statistics. Results and Conclusions: Next of kin described a balance/imbalance in their relations to others and a high burden, but in general a good Quality of Life. Some next of kin also experienced chronic sorrow. Significant correlations were found between interpersonal relations and Quality of Life as a whole. Love and obligations were two anchor points on a continuum, describing the next of kin’s relationship to the ill/disabled person. The relationship with the health care personnel was described through cooperation and obligations. Good communication was seen as the key to balance the relationship with others. One possibility to achieve symmetrical communications is to adapt the Partnership Model, as a tool for creating good relationships. Honest and specific communication between the health care personnel, the next of kin, and the care receiver are necessary.

Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.     Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.       Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.   Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. / Background: Almost on a daily basis a child gets affected by cancer in Sweden. Childhood cancer can be a long process involving the whole family. The parents are the child’s safety and are usually involved in the care of the child. The cancer diagnosis causes demanding emotions among the parents, and that is when they can institute different ways to manage and adapt to change of living. Aim: The aim of the present study was to describe how parents to children diagnosed with cancer handle the life situation during the period of illness. Also to describe the included articles study sample. Method: A descriptive literature study based on twelve scientific articles with a qualitative approach, obtained through searches of the databases Cinahl and Pubmed. Main results: Throughout the result, coping strategies were seen to be effective. The result showed coping strategies as (1) support which parents obtain from religion, others in similar situation and people in the surrounding. (2) Experience of control, which parents achieved through information, routine and planning. (3) Changing the emotions and way of thinking, by maintaining hope, positive thinking, being optimistic, having an avoidance behavior and performing distracting activities. A majority of the participants in the included articles were women. Ranged in age from 20 to 60 years. Two of the articles were from Sweden and the remaining from other countries. Conclusion: Coping strategies were seen to be effective ways for the parents to cope with the difficult time they appeared in. Three general observed coping strategies were accommodating for the parents; support, changed emotions and way of thinking and experiences of control. By gaining an understanding of the management method of the parents and contribute and strengthen coping strategies, the health professionals can work to promote health and well-being among the parents.

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE. En litteraturstudie har gjort där nio artiklar bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att AE hos barn påverkar livssituationen i familjen på många olika sätt. I resultatet framkom sex kategorier som påverkade livssituationen. Dessa var klådans påverkan på familjens livssituation, omgivningens påverkan på familjens livssituation, föräldrarnas skuld och oro, ökad belastning i vardagen, utbildningens påverkan på familjens livssituation och klimatets påverkan på livssituationen. Det framkom tydligt i resultatet att klåda var huvudsymtomet hos barn med AE och hade störst påverkan på familjens livssituation. För att få en ökad förståelse för familjer som har barn med AE är det viktigt som distriktssköterska att sätta sig in i deras situation och på så sätt skapa en god relation och ett ömsesidigt förtroende. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka och följaktligen ökar även antalet anhöriga till personer med demenssjukdom. De nationella riktlinjerna förordar personcentrerad vård och vikten av stöd till anhöriga poängteras. Det vetenskapliga stödet för utformningen av detta stöd lämnar dock utrymme för frågetecken. I linje med personcentrerad vård och de nationella riktlinjerna är det därför betydelsefullt att få kunskap om hur den anhörige själv upplever sin livssituation och vilket stöd hen är i behov av, för att kunna öka förståelsen och för att sjuksköterskan/distriktssköterskan ska kunna anpassa sin utformning av stöd på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelse av livssituationen och behov av stöd för anhörig till hemmaboende person med demenssjukdom. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ design. Anhöriga till personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier med tillhörande 11 underkategorier. Den anhöriges livssituation med underkategorierna; Behövd – att ta hand om två plus lite till; Emotionellt ansträngande verklighet; Ensamhet - engagemangen minskar och bundenheten ökar; Ambivalens kring ansvar och autonomi; Tacksamhet, kärlek och acceptans. Erhållet stöd; Stöd från team; Periodvis avlösning; Samtal och anhörigstöd och Behov av stöd; Information, kunskap och utbildning; Delat ansvar och delaktighet och Organisationen och dess hinder. Slutsats: Anhöriga till personer med demenssjukdom har en belastad livssituation, både emotionellt och praktiskt i vardagen. Anhöriga erhåller stöd i olika former, men har inte upplevelsen av tillräckligt stöd. Anhöriga har behov av information, kunskap och delaktighet och önskar dela ansvaret, men ser inte hur organisationen stöder detta.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts. Studiens teoretiska referensram består av teorier om fattigdom och mänsklig utveckling av Amartya Sen och Martha Nussbaum, samt postkolonial feministisk teori av Chandra Mohanty. Uppsatsens slutsatser är att kvinnors livssituation i de två delstaterna beror till stor del på faktorer som distrikt, ort, klass, kast, stam, religiös tillhörighet, ordning i syskonskaran, samt position i familjen. Men det finns även regionala skillnader som påverkar kvinnors livsvillkor. I Punjab finns bl.a. en stark sonpreferens och flera patriarkala traditioner medan Kerala har tidigare matrilinjära traditioner samt ett starkt socialt skyddsnät. Vidare har delstaterna något olika politiskt fokus, olika traditioner och inställning till utbildning, olika traditioner kring kvinnors politiska organisering samt olika traditioner och sedvänjor gällande kvinnors position och frihet inom familjen som kan sägas gynna kvinnor i Kerala. Sammantaget kan sägas att kvinnors förmåga att undkomma fattigdom är något större i Kerala än i Punjab.