<p>Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.</p>

Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram. Avsikten är inte att generalisera utan att försöka ge en bild av hur dessa tre skolor arbetar mot mobbning. De tre skolorna ligger i samma kommun och är en förskola, låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola samt en gymnasieskola. Uppsatsen är textbaserad och innehåller en textanalys samt komparativ analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna består av de mest kända åtgärdsprogrammen mot mobbning; Olweus åtgärdsprogram mot mobbning, Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Ljungströms Farstametod, Staffs Mombusmodell, Österholmsmodellen samt stiftelsen Friends metod. Alla skolor i studien hade likabehandlingsplaner där paralleller kunde dras till flera av metoderna i de teoretiska utgångspunkterna. Dock bestod Skola 1: s likabehandlingsplan främst av stiftelsen Friends arbete mot mobbning samt Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Farstametoden och Österholmsmodellen. Skola 2: s arbete mot mobbning hade till stora delar grunder i Farstametoden och detsamma gällde Skola 3.

No description available.

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".