Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The subject and its relation with the social ties, its behaviours and habits, are deeplly recreated facing the changes brought up by internet.Therefore, it has been an important researching field, given that its impacts to subjectivity are impossible to avoid. In this context, specially on Facebook, one may find a subject who spends most of its time on-line in its sui generis condition: beggars of likes. A subject who begs, tries to attract by image (not always his image), who bargains, who makes a marketing of itself to be. Beg for what? Likes, followers, friends, atention, popularity... beg for love. Turning the atention to this subject, this research aims generally to understand the pathos which works as a trigger for the daily battle of the beggars of likes in a social net, aiming to reach its targets. To enter the virtual environments of the beggars of likes, we use the etnographic method as a standard. We used the main instrument of the etnography, the field diary, and its excelence in exploring the stranger. The data analysis, as well as all the conception of the research, has been sustained by the Freudian psychoanalytic theory and some detailed concepts from Lacan. We also used the clinical position of the Fundamental Psychopathology, given that it bends towards the pathos, main objective of this research. From the life in the field, we extract elements which were splitted in three topics which will be better worked on: the beggar of likes , the Add game and Bruna França: to be or not to be a fake . An etymological approach between the words virtual/pulse and like/mock made it possible to discuss these subjects, leading to the place of the subject nowadays, specially on-line. We noticed that, under other clothing and new contexts, the unconscient subject, derived from the pulse, keeps on searching for ways to fulfill its structural emptiness, which always leads in frustration. Beggars of likes, thanks to the peculiarities of their acting field, soon meet this devastating pleasure which holds them to a repetition which defines their pathos and their condition. / O sujeito e sua relação com o laço social, seus comportamentos e hábitos, estão profundamente reformulados diante das mudanças trazidas pela internet. Por isso, ela tem sido um importante campo de pesquisa, já que os impactos à subjetividade são inevitáveis. Neste contexto, mais especificamente em um site de rede social, o Facebook, encontramos um sujeito que passa a maior parte do tempo na rede de internet em uma condição sui generis: a de mendigo de likes. Um sujeito que implora, que tenta atrair pela imagem (mesmo que não seja a sua), que negocia, que faz marketing de si para mendigar. Mendigar o quê? Curtidas, seguidores, amigos, atenção, popularidade... mendigar amor. Voltando a atenção para esse sujeito, o objetivo geral desta pesquisa visa compreender o pathos presente como pano de fundo e que impulsiona a batalha diária travada pelo mendigo de likes em uma rede social, a fim de conseguir atingir suas metas. Para entrar nos nichos virtuais frequentados pelo mendigo de likes, utilizamos o método etnográfico como paradigma. Apropriamo-nos especificamente do principal instrumento da etnografia, o diário de campo, e da sua excelência em desvelar o estrangeiro. A análise dos dados, bem como toda a concepção da pesquisa, foi sustentada pela teoria psicanalítica de base freudiana e por alguns conceitos aprofundados por Lacan. Utilizamos também a posição clínica da Psicopatologia Fundamental, uma vez que esta tem como peculiaridade o ato de se inclinar diante do pathos, principal objetivo desta pesquisa. Da vivência no campo, extraímos elementos que foram divididos em três tópicos para serem melhor trabalhados: a mendiga de likes , o jogo do Add e Bruna França: ser ou não ser um fake . Uma aproximação etimológica entre os termos virtual/pulsão e curtir/gozar possibilitou uma discussão destes temas apontando para o lugar do sujeito na contemporaneidade e, sobretudo, na internet. Percebemos que, sob outras roupagens e em novos contextos, o sujeito do inconsciente, derivado da pulsão, continua a buscar formas de tamponar o vazio que lhe é estrutural, o que sempre acaba em frustração. Os mendigos de likes, graças às peculiaridades do seu campo de atuação, logo se encontram com este gozo devastador que os prende em uma repetição que define seu pathos e sua condição. / Mestre em Psicologia Aplicada

Thesis (M.A.)--York University, 2006. Graduate Programme in Psychology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 46-55). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR19746

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

The qualitative study “Måste jag köpa det jag ser?” by Madeleine Ohlson and Akvile Paulaityté is made to investigate the effects of Instagram on fashion- and beautyconsumption and the ego image of individuals. In the Swedish society the government sees consumption as a problem, and that it should decrease because of the high consumptionlevel. According to Dag Kättström social media affects everydaylife of individuals and their relations because of the frequent use. The research of Instagram by Mendelsons and Papacharissis (2011) reveals the possibility for individuals to display their identity and create an image. During this study seven semistructured interviews were made with students from Södertörn University and the material was analyzed through Goffman’s dramaturgic perspective and the consumptiontheory of Bauman. The outcome of the study shows that students that frequently use Instagram gets a need to see frequent newsfeed updates and the students with a beauty- and fashioninterest follow beauty- and fashioninspired users to find new trends and create productposts. The effects of Instagram on the ego image is low according to the students because of their high self-esteem. They though feel they are affected by their feel of insufficiency from Instagramposts regarding beauty- and fashionproducts and appearance standards. / Den kvalitativa studien “Måste jag köpa det jag ser?” av Madeleine Ohlson och Akvile Paulaityté beskriver Instagrams påverkan på skönhets- och modekonsumtion och individers självbild. I det svenska samhället upplevs konsumtion som ett problem enligt regeringen som anser att konsumtionen bör minska då individer köper för mycket produkter. Enligt Dag Kättström kan sociala medier påverka individers vardag och relationer då medieformen ofta används. Mendelsons och Papacharissis forskning kring Instagram (2011) visar individers möjlighet att påverka uppvisandet av sin identitet och skapa en önskad image. Syftet med studien är att undersöka hur Instagram påverkar unga kvinnliga studenters konsumtion och självbild. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 studenter från Södertörns högskola och det empiriska materialet analyserades genom Goffmans dramaturgiska perspektiv och Baumans konsumtionsteori. Resultatet av studien visar att studenter som ofta använder Instagram upplever ett behov av ständig nyhetsuppdatering och studenterna med ett   mode- och skönhetsintresse följer mode- och skönhetsinriktade konton för att informeras om trender samt exempelvis skapa produktinlägg. Instagrams påverkan på självbilden upplevs enligt studenterna vara låg då de upplever sig ha en bra självkänsla. De anser sig däremot påverkas så att de ibland kan känna sig otillräckliga på grund av instagraminlägg rörande mode- och skönhetsprodukter och olika utseendenormer.

In today's digital society, social media has a major impact on consumers. A contributing factor to consumption via social media is the phenomenon of influencers. These social media accounts and the individuals behind them are associated with power and knowledge in a specific area that they choose to highlight in their platforms to influence individuals' purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate how much and what type of influence the influencers on Instagram have on Swedish consumers' buying behavior. The study also describes the importance that influencers' credibility, purchase intention and relationship building have on active Instagram users. The theoretical models that have been applied in the study are Horton and Wohl's concepts of parasocial relationships that affect the relationship to influencers and Bauman's definition of consumer society that affects consumers. A qualitative research study with an abductive research approach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. The study's primary target group is Swedish women and men between the age of 20–30. Based on the results of the study, the respondents use influencers as an inspiration and source of information when they buy things. The empirical data also shows that a long-term relationship with influencers has a direct impact on consumer buying behavior. The relationship is described as having been modernized and is similar to a physical relationship to which the Instagram application has contributed; an interplay between supporters and influencers. The results of the studyshed light on the impact of influencers on consumption and make visible which factors are decisive for the consumer. / I dagens digitaliserade samhälle har sociala medier en stor påverkan på konsumenter. En bidragande faktor till konsumtion via sociala medier är fenomenet influencers. Dessa konton och individer bakom förknippas med makt och kunskap inom ett specifikt område som de väljer att framhäva i sina plattformar för att påverka individers köpbeslut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket inflytande influencers på Instagram har på svenska konsumenters köpbeteende. Studien redogör även vilken betydelse som influencers trovärdighet, köpintention och relationsskapande har på aktiva Instagramanvändare. De teoretiska modeller som har tillämpats i studien är Horton och Wohls begrepp parasocialarelationer som berör relationen till influencers och Baumans definition av konsumtionssamhälle somberör konsumenter. Studien är av kvalitativ art i form av semistrukturerade intervjuer och tillämpar en abduktiv forskningsansats. Studiens primära målgrupp är svenska kvinnor och män i åldrarna 20–30.Utifrån studiens resultat framkommer det att respondenterna använder sig av influencers som en inspiration och informationskälla när de ska handla. Det framkommer även att en långvarig relation till influencers har en direkt påverkan på konsumentens köpbeteende. Relationen beskrivs ha moderniseratsoch är lik en fysisk relation vilket applikationen Instagram bidragit till; ett samspel mellan anhängare och influencers. Studiens resultat belyser influencers påverkan på konsumtion samt synliggör vilka faktorer som är avgörande för konsumenten.

Previous literature have shown that social media has a large impact on people in today’s society, especially on younger women who wish to create a certain identity. However, studies on how quantitative feedback affects the establishment of ones online identity are limited, which gives incentive to investigate this area further. This thesis provides a deeper understanding of how younger women perceive onlineidentities, ‘likes’, and comments on the social media platform Instagram. Semistructured interviews were conducted in order to give new perspectives on the subject. The main conclusions are that younger women have an extensive need to seek approval and that they customize their online-identity by exploiting trends in order to maximize the number of ’likes’ and comments.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.

Low self-confidence and self-esteem are common among young people. Often, this is a result of the ideals that Instagram users create. With editing tools, adolescents are able to present a better version of themselves – a version they are proud of. However, the ideal of the "perfect person" creates a negative impact, which generates stress. The stress means that young people present themselves in different ways in the pursuit of validation. At the same time, there is a lack of knowledge concerning how this stress affects them and their lives. The aim of this study is, therefore, to explore how young people experience pressure on Instagram. To find out young people's experiences, it was important to talk to them. Therefore, we chose to do twelve qualitative interviews with 18-year-old adolescents in Karlstad, Sweden. From previous research, we were able to identify five different negative influences that generate stress, which were: social acceptance, status, achievements, body image and sexual self-presentation. These negative influences were our starting points when our study was designed. The main research question was "How do young people experience stress on Instagram. We then asked questions that covered the five previous identifed negative influences. By starting from these, we could also distinguish two new negative influences that generate pressure: lifestyle stress, and the stress to collect ”likes,” which we call ”like stress” for short. Lifestyle stress means that young people feel compelled to have a perfect life in the pursuit of validation and likes. Not only do adolescents feel they should have perfect lives online, but they must also live these lives offline. Furthermore, young people are competing to see who manages to show off the most perfect life on Instagram. It emerged in our study that the negative influences of body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle are dependent on likes, which made it possible to identify ”like stress” as another variable. This means that young people feel pressured to present themselves in different ways in the pursuit of likes on Instagram. To explain the interdependence between the various negative influences that generate stress, we designed a model named ”The model of Likestress”. The model explains how the social acceptance and status are linked to body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle through like stress. In future, it will be important to understand how large a role Instagram plays for young people, as stress can affect their identity development. / Dåligt självförtroende och självkänsla är vanligt bland ungdomar. Ofta är det ett resultat av de ideal som finns på Instagram. Med hjälp av redigeringsverktyg finns möjlighet att presentera en bättre version av sig själv – en version man är nöjd med. Problematiken med detta är att idealbilden av “den perfekta människan” skapar en negativ påverkan som generar press. Kraven innebär att ungdomar presenterar sig själva på olika vis i strävan efter bekräftelse. Samtidigt saknas kunskap om hur detta påverkar dem och deras liv. Denna studie redogör därför för hur ungdomar upplever press på Instagram.   För att få reda på ungdomars upplevelser var det viktigt att prata med dem. Därför valde vi att genomföra tolv kvalitativa samtalsintervjuer med 18-åriga ungdomar i Karlstad. I tidigare forskning kunde vi identifiera fem olika negativa påverkansfaktorer som genererar press, vilka var följande: social acceptans, status, prestationer, kroppsideal och sexuell självpresentation. Dessa hade vi som utgångspunkt när frågorna för vår studie utformades. Vi ställde den övergripande frågan “Hur upplever ungdomar press på Instagram?” och ställde sedan underfrågor som täckte de fem tidigare identifierade negativa påverkansfaktorerna. Genom att utgå från dessa kunde vi även urskilja två nya negativa påverkansfaktorer som genererar press:  livsstilspress och likepress. Livsstilspress innebär att ungdomar känner krav på att uppvisa ett perfekt liv i strävan efter bekräftelse och likes. Ungdomar ska inte bara uppvisa perfekta liv online utan de ska även leva dessa liv offline. Dessutom tävlar ungdomar om vem som lyckas visa upp det det mest perfekta livet på Instagram. Det framkom att de negativa påverkansfaktorerna kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil är beroende av likes, vilket i sin tur bidrog till att vi kunde identifiera en likepress. Den innebär att ungdomar känner sig pressade att presentera sig på olika vis i strävan efter likes. För att förklara beroendeförhållandet mellan de olika negativa påverkansfaktorerna som genererar press utformade vi en modell vid namn ”Likepress-modellen”. Den förklarar hur social acceptans och status är sammankopplade med kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil genom likepress. För det framtida samhället är det viktigt att förstå hur stor roll Instagram spelar för ungdomar, då press och krav kan påverka deras identitetsutveckling.

Syftet med detta arbete var att få en insikt i hur privata Facebookanvändare uppfattar artisters identitet på Facebook. Intresset väcktes då jag för en tid sedan lade märke till det ökade användandet av Facebook bland såväl företag som kommersiella personer. Facebook har på kort tid kommit att bli en plattform från vilken många personer och företag väljer att visa och marknadsföra sig själva på. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata Facebookanvändare förknippar detta begrepp med artisters Facebookanvändande. För att uppnå mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats. Den metod som jag använde mig av var fokusgruppintervjuer där ett ramverk av frågor ställdes till intervjudeltagarna som fick behandlas fritt för diskussion inom gruppen. Som analysmetod vid tolkningen av materialet från fokusgruppintervjuerna använde jag mig av en tematisk modell där materialet noggrant lästes upprepade gånger tills olika teman i texten gick att utläsa. Resultaten som framkom visade att det rådde skilda uppfattningar i hur artisters valde att agera på Facebook. Uppfattningarna bland intervjudeltagarna var generellt sätt positiva men på ett antal punkter skilde sig åsikterna. Främst gällde detta i hur den egna identiteten speglades på Facebook samt i hur artisters aktiviteter som till exempel statusuppdateringar uppfattades. Statusuppdateringarna gav utrymme för kritik då de i många sammanhang upplevdes som irriterande. Likaså kunde den som skrev statusuppdateringarna och det språk som då användes påverka artistens identitet och image både positivt och negativt. I resultatet påvisade intervjudeltagarna vikten av en personlig prägel på kommunikationen och identiteten som artisten visade upp på Facebook.

No description available.