Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog. Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning. Dock skall inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, t.ex. rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

No description available.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

No description available.

Studien handlar om undervisning som del av förskolan för att arbeta i enlighet med de nationella målen som finns i skollagen och förskolans läroplan. Studien tar därför upp förskolläraresattityd till undervisning. Tidigare forskning visar att undervisning inte ses som ett naturligtinnehåll i förskolan och Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att revidera förskolansnuvarande läroplan angående undervisning. Det ses därför intressant att undersöka i vilken gradundervisning ges utrymme och betydelse i förskolan, samt vilken kunskap förskollärare uttrycker om undervisning. Det ses även intressant att undersöka vad som enligt förskollärare krävs för att utveckla undervisningen i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityd till undervisning som del av förskolan i strävan mot att uppfylla de nationella målen. Metod Vid studien genomfördes en kvantitativ enkätundersökning, där 56 av 69 tillfrågadelegitimerade förskollärare deltog. Studiens respondenter besvarade nio påståenden följt av fastasvarsalternativ med kommentarsfält och en avslutande öppen fråga. Valet av kommentarsfält gjordes för att ge respondenterna möjlighet att uttrycka sig om hen ville. Vid analysarbetet användes den kvantitativa metoden för påstående 1–9 för att få fram frekvenser i antal och procent. Den kvalitativa metoden användes i analysarbetet för att analysera fram kategorier utifrån respondenternas kommentarer vid enkätformulärets avslutande öppna fråga. Resultat Studiens sammanlagda resultat visar att undervisning ges en låg grad av utrymme i förskolan, men en hög grad av betydelse. Förskollärarna uttryckte i hög utsträckning kunskap omundervisning i relation till måluppfyllelse, men det sågs likaså variationer inom deras uttryckta kunskap. Resultatet innehåller förskollärarnas 13 uttryckta behov som finns strukturerade i kategorin Medvetenhet med underkategorierna Om definitionen av undervisning och Ommåluppfyllelse samt i kategorin Reflektion med underkategorierna I tanke och I handling. Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna uttryckte att undervisning är del av förskolan för att uppfylla de nationella målen, men att det krävs tydlighet och diskussion för att gemensamt kunna arbeta i strävan mot en likvärdig utbildning.

Denna studie inriktar sig mot vuxna elevers rätt till likvärdig utbildning. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av hur skolledare inom vuxenutbildningen anser sig säkerställa att deras elever får en likvärdig utbildning. Uppsatsens metodansats grundar sig på en kvalitativ studie där valet av insamlingsmetod blev kvalitativa intervjuer för att få fram informanternas uppfattningar av arbetet med att säkerställa en likvärdig utbildning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är frirumsteori. Valet av informanter till min studie blev sex skolledare som är verksamma hos olika utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen.Dessa skolledare verkar inom olika kommuner i Sverige. I uppsatsen beskrivs vuxenutbildning, individanpassad undervisning, behov av specialpedagogisk kompetens och likvärdig utbildning. Resultatet i studien visar på att individanpassningar sker genom kompensatoriskt material, samtal och att ge eleverna mer tid på sin utbildning. Det här leder till att skolledarna säkerställer i viss omfattning att ge eleverna en likvärdig utbildning, men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att helt kunna säkerställa detta. I resultatet framkommer att det finns en brist när det gäller specialpedagogik hos nästan alla utbildningsanordnare i studien. Skolledarna anser att de har ett behov av både specialpedagogik och elevhälsa inom sina verksamheter. I studien framkommer att det enbart är en av de fem skolledarna som har specialpedagogisk personal anställd.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar, förhållningssätt och arbetssätt som finns i arbetet med att utveckla flerspråkiga barns modersmål på förskolor i Uppsala kommun. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv har vi förklarat hur barnets möjligheter att utvecklas påverkas både i direkt kontakt med andra personer men också i ett större sammanhang genom kommunala eller samhälleliga aspekter. För datainsamling har vi genomfört intervjuer med rektorer, arbetsledare och enheten för flerspråkighet samt utfört en enkätundersökning för att ta reda på förskolepedagogers upplevelser och inställning till att arbeta med flerspråkiga barns modersmål.   Resultatet av denna studie tillsammans med tidigare forskning på området har påvisat att detta arbete endast realiseras i en liten andel förskolor. Det framkommer att de förutsättningar förskolepedagoger ges att realisera arbetet spelar in i huruvida utbildningen blir likvärdig för alla barn. Det framkommer i intervjustudien att det finns metoder att arbeta med flerspråkiga barns modersmål men det finns även svårigheter. Majoriteten av pedagogerna i enkätstudien är i behov av mer stöd - bland annat genom kompetensutbildning - för att med säkerhet kunna ta sig an uppdraget.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva yrkeslärares uppfattningar om hur de arbetar i sin undervisning för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk. Eftersom andelen elever med svenska som andraspråk har ökat i klasserna påverkas undervisningen och det skapar nya utmaningar i skolan för att upprätthålla en likvärdig utbildning till alla elever på grund av olika kulturell bakgrund och kunskaper i svenska språket. Yrkeslärarna som deltog i denna undersökning har genom intervjuer beskrivit sina erfarenheter och delgett undervisningsmetoder som används och fungerar i mötet med flerspråkighet i klassrummen. Yrkeslärarna ställs inför utmaningar och beskriver den teoretiska delen av undervisningen som svårast och lägger mycket tid på stödtimmar. De arbetar mycket med kamratstöd i form av att språkstark hjälper språksvag för att skapa bättre förståelse. Samarbetet mellan kollegor varierar mellan de olika skolorna, men ett samarbete med en kollega i klassrumssituationen beskrivs som positivt och önskvärt.

Syftet med studien är att undersöka hur Läsutveckling i Varberg, LiV, praktiseras på kommunens olika skolor samt att undersöka hur LiV-handledare arbetar för att träna elevers avkodningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka om Läsutveckling i Varberg, LiV, bidrar till en mer likvärdig utbildning. Läsutveckling i Varberg, LiV, är ett långsiktigt utvecklingsarbete som startade år 2010. LiV syftar till att alla elever ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga i grundskolans årskurs 2, där fokus speciellt är riktat på avkodningsförmågan. Studiens tre grundläggande frågeställningar är ”Vilka förutsättningar har LiV-handledare för att föra vidare sin kunskap om läsutveckling till kollegiet?”, ”Hur ser språk-, läs- och skrivutvecklarna samt LiV-handledarna på de metoder som förespråkas och används för att öka elevers läsutveckling?” och ”Vilka konsekvenser får en kommunstyrd satsning som LiV på elevers läsutveckling?”. Studien är utformad utefter en kvalitativ metod där totalt sex informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fyra verksamma lärare från olika skolor i Varbergs kommun samt kommunens två språk-, läs- och skrivutvecklare. Strukturen för analysen i studien följer ett fenomenografiskt tillvägagångssätt som syftar till att undersöka och beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av läsutvecklingsarbetet LiV. Resultatet visar att lästräning, med Rydaholmsmetoden, under korta och intensiva arbetspass, främjar elevernas läsutveckling. Det framkommer att läsutvecklingsarbetet LiV är beroende av rektorerna som är viktiga nyckelpersoner för att föra arbetet vidare på respektive skola. Resultatet visar att fortbildningen som ges är värdefull men att LiV-handledarna ser det som problematiskt att finna tid till att handleda övriga kollegor. Studien visar också att läsutvecklingsarbetet LiV bidrar till positiva erfarenheter och upplevelser för lärare i Varbergs kommun. Genom resultatet går det också att utläsa att LiV är effektfullt och att det har genererat i goda resultat för elever i årskurs 2. Det framkommer också att resultatet påverkas av olika faktorer. Sådana faktorer kan vara upptagningsområde, lärmiljöer, rektorbyten, lärarbyten samt socioekonomiska faktorer vilket är viktigt att ha i beaktning.