Bakgrund: Dagens skola ska arbeta med inkludering och ska på så sätt anpassa undervisningen efter varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Detta innebär att skolan ska stödja alla barn som på något vis kan behöva stöttning i sin utveckling och som även behöver dom rätta verktygen till att nå målen. Detta ställer krav på dagens lärare och dess kompetens, vilket kan skapa krävande utmaningar i att kunna ge alla elever en likvärdig utbildning. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka utmaningar dagens lärare besitter och hur dessa lärare kan arbeta med inkludering för elever i behov av särskilt stöd. Metod: Metoden som använts i studien har varit en litteraturstudie där sökning av vetenskapliga artiklar har varit i databaserna ERIC - EBSCO, SwePub och DIVA. Resultat: Efter kodning av de åtta inkluderade vetenskapliga artiklar har det skapats nio kategorier och därmed fyra teman. Det som framkom i studien var; Åstadkomma inkluderande relationer genom relationer mellan lärare och föräldrar, relationer mellan lärare och elever och slutligen mellan lärare och specialpedagog/speciallärare. Skapa inkluderande förutsättningar för läraren genom att få stöd i verksamheten och besitta rätt kompetens. Skapa inkludering för elevens bästa genom att se till att eleven inkluderas och skapa inkluderande arbetssätt. Utforma en inkluderande miljö genom klassrumsmiljö och ett flexibelt arbetssätt. Slutsats: Lärarens utmaning i sitt inkluderande arbete blir att tillsammans med andra yrkessamma inom skolans organisation samt vårdnadshavare arbeta mot samma mål där elevens välbefinnande och måluppfyllelse alltid ska vara i fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka om rutiner och riktlinjer på skolorna förändras i och med ändringen av reglerna kring dokumenteringen av likabehandlingsarbetet samt att belysa specialpedagogens roll i grundskolans likabehandlingsarbete. Tre frågeställningar konstruerades; hur arbetet i grundskolan påverkas av de nya reglerna kring allmänt krav på dokumentation av likabehandlingsarbetet samt vilka rutiner som finns för att stärka likabehandlingsarbetet och vilken roll kan specialpedagogen ha i likabehandlingsarbetet. Metoden som används för att få svar på syfte och frågeställningarna är en enkätundersökning som skickades ut till 85 rektorer/biträdande rektorer varav 17 svarade.   Som teoretisk utgångspunkt för att förstå mitt arbete föll valet på Gadlers (2011) teoretiskt baserade analysmodell för styrkedjeprocesser.   Resultatet visar att arbetet med likabehandling till stor del fortsätter som innan samt att det finns brister i rutiner kring dokumentation och framförallt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Resultatet visar också på att specialpedagogens roll är diffus i likabehandlingsarbetet.   I diskussionen behandlas vikten av en systematik i likabehandlingsarbetets rutiner och dokumentation.

Syftet med det här examensarbetet är att belysa hur grundskolans personal enligt nu gällande skollag (2010:800) uppfattar att de kan erbjuda elever med autism en likvärdig utbildning. Jag har undersökt personalens syn på elevernas behov samt vilka möjligheter och hinder de ser för att erbjuda en adekvat undervisning som eleverna är i behov av. För att undersöka syftet har jag gjort en kvalitativ undersökning med hermeneutisk ansats samt använt mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat personal som arbetar med elever med autism i en grundskola i en kommun i södra Sverige. I och med den gällande skollagen (2010:800) har barn med autism utan diagnostiserad utvecklingsstörning inte rätt att bli mottagna i särskolan, vilket var möjligt tidigare. Det innebär att de här eleverna idag tillhör grundskolan och läser utifrån grundskolans styrdokument. Den teoretiska ramen jag har använt mig av för att analyser mina resultat är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska system och dessutom har jag använt mig av Wings (2012) symtomtriad för att förklara pedagogernas uppfattning av elevernas behov. Jag har kommit fram till att personalen uppfattar att elever med autism har behov av trygghet, tydlighet, flexibilitet, hjälp att tolka samt förutsägbarhet för att förstå sin omvärld. Personalen uppger att de har stora möjligheter att anpassa verksamheten för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det som däremot ses som hinder är tiden, läroplanen, bristande kompetens och sociala sammanhang. Det här ställer stora krav på kunskaper hos grundskolepersonalen idag vilket både min studie och litteraturen pekar på

Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer. / <p>Engelska</p>

I denna litteraturstudie jämförs miljöbeskrivningar, karaktärsbeskrivningar, stilfigurer samt intertextualitet i tre olika klassiska litterära verk med motsvarande lättlästa versioner. Syftet med studien är att ta reda på om de lättlästa versionerna går att använda i undervisningen för elever med lässvårigheter för att ge dem en möjlighet att diskutera verken med andra som läst originalversionen. Eller om läsningen av en lättläst version hindrar arbetet för en jämlik utbildning. Resultatet visar att innehållet i de olika versionerna skiljer sig ifrån varandra och att den som läser en lättläst version får med grunderna men det estetiska försvinner. Dessutom visar innehållet att elever som läser en lättläst version har svårt att nå de kunskapsmål som finns i gymnasieskolans läroplan. Slutsatsen är att i valet av litteratur måste läraren utgå ifrån eleverna.

Sammanfattning/Abstract Studien har som ambition att bidra till förståelse för och kunskap om hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolan kan integreras i skolans dagliga arbete. Genom att ta lärdom av goda exempel och genom att lyssna på de olika professionerna inom skolan kan kvaliteten höjas. På så sätt kan vi närma oss en likvärdig skola. Syftet med studien är att försöka få en bild av hur lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger i skolan förstår det systematiska kvalitetsarbetet och hur det kan bli en tillgång i det vardagliga arbetet. Genom att jämföra hur olika professioner på två olika skolor beskriver sina erfarenheter, är min förhoppning att få förståelse för hur väl denna obligatoriska modell för skolutveckling är förankrad hos de som ska utföra arbetet. Studien baseras på det systemteoretiska synsättet. Det innebär att se världen i helheter istället för att se världen utifrån en enskild individ eller en enstaka händelse. Det viktiga är att se vad som händer här och nu och att ta reda på vad som hänger ihop med vad. Ett systematiskt kvalitetsarbete förutsätter ett system som utgår från helheten, där de olika nivåerna samspelar med varandra för att skapa förståelse och samsyn. För insamling av det empiriska materialet användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att ge intervjupersonerna möjlighet att formulera sina svar med viss frihet. En intervjuguide användes för att vara säker på att studiens frågeställningar blev besvarade. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen analyserades och sammanställdes utifrån teman. Med tidigare forskning och aktuell litteratur som stöd har studien kunnat sättas i relation till omgivande samhälle. I studiens resultat framkommer skillnader i respondenternas beskrivningar av arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Respondenterna beskriver förståelse för syftet med systematiskt kvalitetsarbete, men de har olika erfarenhet av det och hur det används. Framförallt skiljer sig lärarnas och specialpedagogernas utsagor åt. På den ena skolan beskrivs ett arbete som präglas av delaktighet och kollegialt lärande, där det systematiska kvalitetsarbetet är en del i det dagliga arbetet. På den andra skolan däremot är det ett otydligt arbete som inte upplevs meningsfullt. Det förekommer även skillnader inom den ena skolverksamheten där framförallt analys och uppföljning på fritidshemmet ses som bristfällig jämfört med skolans kontinuerliga arbete. Resultatet visar att ledningens betydelse för hur arbetet organiseras och struktureras är avgörande för hur väl det implementeras i verksamheten, vilket stöds av tidigare forskning. Ur ett systemteoretiskt perspektiv ses resultatet som att nivåerna inom systemet inte samspelar med varandra. Specialpedagoger bör medverka i skolans utvecklings- och kvalitetsarbete eftersom de har både den kompetens och kunskap som behövs. För att höja skolans kvalitet behöver rektorerna utnyttja det i större utsträckning. En stor utmaning för rektorer, pedagoger och elevhälsa är att möta alla elevers behov, därför ses utvecklings- och kvalitetsarbete som skolans och grundpelare. Ett tydligare fokus på hur specialpedagoger kan arbeta förebyggande med systematiskt kvalitetsarbete för en likvärdig skola vore önskvärt för yrkesutvecklingen. Genom att tydliggöra i utbildningen hur detta arbete kan implementeras i en verksamhet, är förhoppningen att det blir en självklar arbetsuppgift för specialpedagoger i deras kommande yrkesutövning.

Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11 2019) är skolans uppdrag att ge alla elever det stöd och de anpassningar som krävs för att eleven ska utvecklas och ges förutsättningar för fortsatt lärande. I arbetet med att forma skoldagen för elever i behov av stöd möter skolpersonal olika begrepp i styrdokumenten som ska tolkas och sedan realiseras i verksamheten. Syftet med studien var att undersöka hur personer i skolan tolkar och omsätter dessa tolkningar i mötet med eleverna. Vidare var även syftet att undersöka hur dessa tolkningar och hur de realiseras påverkar elevens rätt till en likvärdig utbildning (SFS nr: 2010:800).   I studien intervjuades två lärare, två specialpedagoger och två rektorer för att undersöka hur de tolkade begrepp som ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd samt andra begrepp kopplade till dessa stödnivåer. I intervjuerna ombads respondenterna även att beskriva gränsdragning mellan begreppen samt om och hur de samverkar med andra på skolan i dessa frågor. Slutligen fick respondenterna ge sin bild av hur tolkningsutrymmet i styrdokumenten påverkar rätten till en likvärdig utbildning. Resultatet analyserades utifrån läroplansteorin och ramfaktorteorin.   Resultatet av studien visade att det finns ett stort tolkningsutrymme när det kommer till begrepp och skrivelser som står i styrdokumenten samt att respondenterna tyckte att det var svårt att göra en tydlig gränsdragning. I intervjuerna framkom även att flera av respondenterna inte upplevde att det var tillräckligt tydligt eller att det fanns ett fullgott stöd i styrdokumenten hur dessa begrepp ska tolkas och omsättas i verksamheten. Alla respondenterna var överens som att det finns en överhängande risk för att likvärdigheten brister när det finns ett stort tolkningsutrymme i styrdokumenten vilket leder till att elever i behov av stöd inte får det stöd som de har rätt till. Samverkan och kollegialt lärande kring detta arbete, såväl lokalt som nationellt, lyftes fram som framgångsfaktorer.

Syftet med litteraturöversikten är att presentera forskning om vilken betydelse sambedömning mellan lärare får på bedömning och betygsättning i den svenska skolan. Följande frågeställningar syftar till att redogöra för syftet med litteraturöversikten: Hur kan sambedömning bidra till en ökad grad av likvärdighet i utbildningen, vad säger forskning om detta? Vilken betydelse får sambedömning på lärares samsyn och samstämmighet? Informationssökningen har skett utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt i framförallt Skolverkets och Skolinspektionens databaser samt i de internationella utbildningsvetenskapliga databaserna ERC och ERIC, sekundära sökningar har också genomförts. Resultatet visar på att sambedömning används som en strategi för att stärka likvärdigheten inom utbildningsväsendet. Detta sker i synnerhet om sambedömning före-kommer kontinuerligt i mötet mellan lärare och ger möjligheten att föra diskussioner kring elevunderlag vilket i sin tur kan främja lärares individuella bedömning. Sambedömning lyfts också fram som ett betydelsefullt verktyg för att öka samsynen mellan lärare, trots den ökade samsynen mellan lärare garanterar det inte att det råder samstämmighet. I diskussionen konstateras att lärarkompetensen stärks i samband med sambedömning detta kan öka likvärdigheten i deras bedömning eftersom det förutsätter diskussion och reflektion kring lärares undervisning och bedömningspraktik.

Syftet med studien var att synliggöra lärares uppfattningar gällande nivågrupperingar. Nivågrupperingar har visat sig vara ett kontroversiellt ämne som det forskats om i ett sekel och forskare är inte överens om dess för- och nackdelar i matematikundervisningen. Sju kvalitativa intervjuer med grundskolelärare på mellanstadiet genomfördes som analyserades med den fenomenografiska analysmetoden för att finna ett resultat. Lärarna uppfattade att nivågrupperingar kunde gynna elevens likvärdiga utbildning men didaktiska dilemma finns då det inte bara är att nivågruppera eleverna hur som helst. Lärarna uttrycker att gruppdynamiken är viktig för att en nivågrupp ska få de bästa förutsättningarna som möjligt för elevernas utvecklingsmöjligheter och att den nivågrupperade undervisningen ställs emot elevens självkänsla av att tillhöra en viss nivågrupp. Lärarna uttrycker att nivågrupperna som använts inte varit konstanta utan eleven har själv haft ett inflytande i att bestämma vilken nivågrupp hen velat tillhöra. Empirin synliggjorde flera kategorier, Likvärdig utbildning, Elevens förutsättningar och prestationer, Undervisningens organisation och Inkludering i matematikundervisningen, i hur nivågrupperingar kunde tolkas som ett sätt att ge eleven en likvärdig utbildning. Resultatet visar att en kunskapsbaserad nivågruppering i den homogena gruppen bidrar till en likvärdig utbildning för eleverna där de blir inkluderade i undervisningen kunskapsmässigt och får en möjlighet till ett ökat resultat än vad de hade haft i en heterogen grupp. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation.   Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen.  Specialpedagogiska implikationer  En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta  Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.