Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.

This study examines how a reader in the Swedish subject can be used in the younger ages ofSwedish schools to meet the requirements of equal education in Sweden. The reader is a partof a teaching material called the ABC-klubben and is based on the same story but available inthree different levels of textbooks.The Study analyses how the different books differ between each other and how the techingmaterial can be used in its whole to increase the equal education. The study shows that in itswhole and if the material are used to create a shared reading experience between everyone inclass, it do contribute to equal education for students. The material has some difficulties andthe teacher needs to be aware he or she may need to compensate for some parts of thematerial.

Statlig läromedelsgranskning fanns i Sverige under större delen av 1900-talet. Efter avskaffandet av läromedelsgranskningen, finns det ingen garanti för att läromedel alls kvalitetsgranskas innan de används i undervisningen, eftersom ansvaret nu vilar på den enskilda läraren. Lärare bör göra en kritisk förhandsgranskning av ett läromedel som denne överväger att använda i undervisningen för att ta reda på om läromedlet är av god kvalité och svarar mot läroplan och kursplan som måste behandlas i undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att göra en kritisk läromedelsgranskning av läroböcker för svenskämnet, för att se ifall de är lämpliga som undervisningsunderlag för att uppnå de mål som ställs upp i ämnets kursplan. Resultatet visar på att de undersökta läroböckerna behandlar samtliga punkter från det centrala innehållet för kursen svenska 2 på gymnasiet och det finns skillnader i de två didaktiska uppläggen. Det är nödvändigt att läraren förhandsgranskar läromedel för att se om läromedlet passar lärarens didaktiska upplägg. Läraren bör också kontinuerlig utvärdera läromedel och didaktiskt upplägg för eventuellt göra förändringar och anpassningar. Allt för att gynna elevernas lärande och leva upp till kravet om likvärdig utbildning. / State approved reviews of teaching material existed in Sweden during the most part of the 20th century. After the abolition of reviews of study teaching material, there is no guarantee that the teachers do it themselves. Teachers should make do a critical preview of teaching material that they are considering using in the teaching to find out if the teaching material is of good quality and corresponds to the curriculum and syllabus that must be addressed in the teaching. The purpose of this thesis is to conduct a critical review of teaching material of textbooks for the Swedish subject, to see if they are suitable as teaching material for achieving the objectives set in the course syllabus. The result shows that the examined textbooks deal with all the points from the syllabus of the Swedish 2 course at the upper secondary school and there are differences in the two didactic arrangements. It is necessary that the teacher preview the teaching material to see if the teaching material fits the teacher’s didactic arrangement. The teacher should also continuously evaluate teaching materials and didactic arrangements for possible changes and adaptations, so it benefit the students’ learning and live up to the requirement of equivalent education.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket även präglar skolans förutsättningar. De förändrade förutsättningarna och nya utmaningarna för den svenska skolan är ett resultat av bland annat det mångkulturella samhällets framväxt, och en liknande utveckling pågår i flera länder. Med denna bakgrund har vi i vår kunskapsöversikt valt att belysa de utmaningar och möjligheter som finns i historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. Metoden för kunskapsöversikten är informationssökning där vi med hjälp av databaserna ERIC (Education Resources Information Center), ERC (Education Research Complete) och Swepub hittat relevant material för att besvara våra frågeställningar.  Vår kunskapsöversikt belyser i resultatets första del de utmaningar som finns idag i svenska skolans mångkulturella klassrum. Här kommer vi att utförligt redogöra för utmaningar såsom: segregerade betygsresultat, monokulturell undervisning och skolans oförmåga att nå upp till de likvärdighets- och interkulturella mål som Skolverket satt. Vidare kommer resultatdelen att behandla olika strategier för att bemöta de krav som mångkulturella klassrum ställer på skolan och undervisningen. I denna del kommer vi att beröra interkulturell undervisning, narrativ identitet, fyra strategier samt ökat stöd till lärare i sin profession.  Utmaningarna och möjligheterna som kunskapsöversikten belyser ställer stora krav på lärarprofessionen. Forskning om hur lärare tillämpar dessa strategier i undervisningen är nödvändig för att kunna genomföra en historieundervisning som tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet. Det mångkulturella samhället har med säkerhet kommit för att stanna och därför behöver man se över historieämnets innehåll och förmedling i undervisningen i det mångkulturella klassrummet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Digitala verktyg är ett begrepp som är vida känt men kan betyda olika saker för olikamänniskor. Läroplanens revidering 2017 gällande digitala verktyg ligger till grund fördetta arbete. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tillgången på digitalaverktyg ser ut, hur begreppet digitala verktyg kan tolkas och huruvida digitaliseringenimplementerats i undervisningen. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till ökadkunskap och förståelse för digitaliseringens betydelse i skolan och de digitala verktygensanvändningsområden. De metoder som använts är tematisk analysmetod för analys avläroplanens kursplan i ämnet svenska och semistrukturerad intervju som genomförts medsex lärare på sex olika skolor fördelade inom och utanför stadskärnan i samma kommun.Resultaten visar att informanternas tolkning av begreppet digitala verktyg såväl är ienlighet med Skolverkets förklaring till begreppet som att tänka endast hård- ellermjukvaror. Dessutom visar resultaten att informanterna redan innan revideringen avläroplanen till viss del implementerat digitala verktyg i undervisningen, men hur mycketär beroende på hur skolans digitaliseringsplan ser ut. Vidare visar resultaten att tillgångentill de digitala verktygen styr hur mycket och i vilket ändamål som informanternaanvänder dem i undervisningen. Utöver det, visar resultaten på att det inte finns någonskillnad i tillgången till digitala verktyg beroende på om skolorna ligger inom eller utomstadskärnan. / Digital tools are a concept that is widely known but can mean different things to differentpeople. The curriculum's revision in 2017 regarding digital tools forms the basis for thiswork. The purpose of this study is to find out what the availability of digital tools lookslike, how the concept of digital tools can be interpreted and whether digitalisation hasbeen implemented in teaching. Through this study, we hope to contribute to increasedknowledge and understanding of the importance of digitalisation in schools and the usesof digital tools. The methods used are thematic analysis method for analysis of theCurriculum syllabus on the subject of Swedish and semi-structured interview conductedwith six teachers at six different schools distributed within and outside the city centre ofthe same municipality. The results show that the informants' interpretation of the conceptof digital fabric is both in accordance with the Swedish National Agency for Education'sexplanation of the concept and that one thinks of only hardware or software. In addition,the results show that even before the revision of the Curriculum, the informants have tosome extent implemented digital tools in teaching, but how much depends on what theschool's digitalisation plan looks like. Furthermore, the results show that access to thedigital tools controls how much and for what purpose the informants use them in teaching.In addition, the results show that there is no difference in access to digital tools dependingon whether schools are within or outside the city centre.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.