Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar fritidshemmets uppdrag, att arbeta för en socialt inkluderande och tillgänglig lärmiljö för alla elever samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppstå. Studien utgår från kvalitativ intervju av fem lärare i fritidshem, vid tre olika skolor. Resultatet visar att fritidslärarna anser att det är viktigt att arbeta med inkludering men att det inte finns någon entydig tolkning av hur inkluderingsarbetet ska implementeras i det praktiska arbetet samt att förutsättningarna i de olika fritidshemmen ser mycket olika ut. Resultatet visar vidare att fritidslärarna upplever att stora barngrupper leder till att de inte räcker till för alla elever i den utsträckning de skulle vilja. Sådana situationer leder i sin tur till dilemman då de tvingades välja mellan olika elevers behov, både på individ- och gruppnivå och att prioritera vad eller vilka behov som väger tyngst för stunden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med extra anpassningar. Undersökningsområden är hur de resonerar om vem som är i behov av extra anpassningar, vilka extra anpassningar svensklärarna uppger sig arbeta med för att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling samt hur de samarbetar med sina kollegor. Detta undersöks genom kvantitativ enkät och kvalitativa intervjuer, vars syfte var att fördjupa enkätsvaren. Totalt medverkade 47 respondenter i enkätundersökningen och tre av fyra genomförda intervjuer kom att användas i studien. Resultatet visar att extra anpassningar främst sker för lågpresterande elever och att lärarna i mån av tid och resurser anpassar för de högpresterande elever som är i behov av det. Konkreta extra anpassningar som svensklärarna gör beror på eleven, eftersom det är dennes behov som styr hur anpassningen ska utformas.

Syftet med studien var att undersöka vilka ramfaktorer som påverkat pedagoger och specialpedagoger i implementeringen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Metoden för studien var en kvalitativ metod med öppna enkätfrågor. Respondenterna i studien var åtta pedagoger och tre specialpedagoger. Specialpedagogerna i studien svarade även på frågor om hur deras kompetens kunde bidra till arbetssättet. Studiens resultat analyserades med stöd av Imsens utvidgade ramfaktorteori samt Stensmos yttre och inre ramar. Studiens resultat visade att det fanns flera ramfaktorer som pedagoger och specialpedagoger ansåg påverkat deras arbete. Framträdande ramfaktorer var enligt pedagoger och specialpedagoger den resursrelaterade ramen och ramar med anknytning till elevens kulturella bakgrund. Pedagogerna och specialpedagogerna angav tid som en positiv och negativ faktor i den resursrelaterade ramen. I ramen med anknytning till elevens kulturella bakgrund angav pedagogerna och specialpedagogerna faktorer som elevens modersmål och elevens kulturella bakgrund som något som påverkade deras arbete med barn och elevers språk- och kunskapsutveckling. Specialpedagogerna angav faktorer som att de saknade mandat från rektorerna för att handleda i arbetet samt att det saknas ett tydligt syfte med deras roll i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de kan ge barn som är i behov av särskilt stöd en likvärdig utbildning i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign och vi intervjuade åtta förskollärare. De teorier vi utgår ifrån är den sociokulturella teorin och relationellt perspektiv. Resultatet vi fick fram visade att förskollärarna som deltog i studien utgår ifrån olika metoder och verktyg för att kunna inkludera barn i behov av stöd i utbildningen. Resultatet visade även att miljön och förhållningsättet har stor betydelse för att ge barn i behov stöd förutsättningar till inkludering, lek och samspel. De slutsatser vi kom fram till var att miljöns utformning, förskollärares förhållningsätt samt att verktyg och metoder är tre betydelsefulla faktorer för att barn i behov av stöd ska få förutsättningar till en likvärdig utbildning.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett inkluderande arbetssätt kan framstå i svenskundervisningen på lågstadiet ur ett lärarperspektiv och hur inkluderingen samspelar med målsättningen en skola för alla. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där man antar att lärande sker i samspel med andra, liksom från Asp-Onsjös tre inkluderingsaspekter: rumslig, didaktisk och social. Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med lärare på lågstadiet. Svaren har sammanställts utifrån en innehållsanalys med fokus på de tre aspekterna av inkludering. Resultaten visar att det uppstår dilemman inom de tre inkluderingsperspektiven eftersom de kan krocka med varandra. Dessa dilemman blir extra tydliga när skolan sätter in individuella åtgärder för att erbjuda en likvärdig utbildning. I resultatet framkommer också att det finns hinder för att inkluderingen ska vara överensstämmande med målsättningen en skola för alla. Aspekter såsom tid, kompetens och skolledningens roll har visat sig avgörande för hur väl målsättningen kan nås och samtliga elever bli inkluderade.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all. The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees. The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need.

Målet med denna studie är att belysa hur läromedelsproducenter och personal vid SPSM:s läromedelsavdelning talar om hur den pågående digitaliseringen av läromedelsmarknaden påverkar tillgång till och tillgänglighet i läromedel för elever med blindhet. En fråga som också fokuseras är ansvaret för att denna elevgrupp får möjlighet till delaktighet genom tillgång till samma läromedel som övriga elever. Studiens resultat är användbara för SPSM, förlag, skolhuvudmän och skolor. Den använda metodansatsen är diskurspsykologi och metoden kvalitativa intervjuer. Totalt har fem enskilda intervjuer gjorts på fem större förlag samt fyra intervjuer med sammanlagt nio personer på Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedelsavdelning, varav tre var gruppintervjuer. Genom att analysera det som sägs tydliggörs deltagarnas beskrivning av tillgång till läromedel, ansvar och ansvarsfördelning för tillgången mellan olika aktörer samt konsekvenser för elever med blindhet. Studien visar på förändrade krav som ställs på samhällets stöd och på läromedelsproducenter för att tillgodose tillgången till läromedel för elever med blindhet som läser punktskrift till följd av den digitala utvecklingen. Behov av ändrade arbetsformer och ett ökat samarbete mellan aktörer och inom verksamheter för att möta de nya kraven synliggörs. I studien framkommer dilemman som uppstår mellan kostnader för tillgängliggörande, målgruppsstorlek och olika verksamheters förutsättningar i mötet mellan offentlig verksamhet och kommersiella aktörer. I studien tydliggörs att det är skolan som har ansvar för en likvärdig utbildning vilket inkluderar ansvaret för tillgänglighet i de läromedel som används. En förskjutning hos skola och skolhuvudmän mot centrala upphandlingar av digitala läromedel ses som trolig vilket ställer krav på beställarkompetens samtidigt som oro uttrycks för om den kompetensen finns. Det behövs mer forskning om konsekvenser av den ökade mängden digitala läromedel för elever med blindhet. Exempel på intressanta frågor är hur det pedagogiska arbetet påverkas och vilka effekter digitaliseringen får för eleven. / The aim of this study is to highlight how producers of teaching materials and the department for adapting teaching materials at The National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM) regard the impact of the ongoing digitization of the teaching aids market with focus on access to and accessibility of teaching materials for students with blindness. Another issue is the responsibility for this group of students to participate through accessibility to the same teaching materials as their peers. The results of the study can be of use to SPSM, publishers, local education authorities and schools. The methodology approach is discursive psychology and the method used is qualitative interviews. In total five separate interviews were carried out at five larger publishing companies, and four interviews with, in total, nine informants at SPSM, the department for adapting teaching materials, were performed, whereof three were group interviews. By analyzing what has been said the participants’ descriptions of accessibility to teaching aids are clarified, and so is responsibility and division of responsibility between different actors, and furthermore the consequences for students with blindness. The study illuminates changed requirements for support from society and teaching materials producers to satisfy the need of teaching materials for students with blindness reading braille, all due to the digitization of the current area. Demands to meet with new needs for changed work models and for an increased cooperation between actors, and within relevant agencies, are highlighted. In the study appear dilemmas arising between the following factors: expenses for accessibility, size of target group and conditions for different actors at a crossroads of government controlled businesses and commercial actors. The study clarifies the school’s responsibility for equivalence in education, which includes accessibility to teaching materials in use. There is a likelihood of a shift with schools and local educational authorities towards central procurement of digital teaching materials, which calls for client expertise. There is also concern about whether that expertise exists. Further research is needed on the increasing amount of digital teaching materials and its consequences for students with blindness. Interesting questions are, among others, how the pedagogical work is affected and which will be the impact on the student.

The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>